Betade av två ”drömjobb” medan jag pluggade, jobbade med hästar och som produktionsassistent på ett par teatrar. Stalljobb var perfekt som extrajobb, men när jag sen gjorde det på heltid nån månad höll jag på att dö av leda. Samma människor varje dag, samma rutiner varje dag. Fodra, mocka, sopa, insläpp, intag, osv. Och nästa dag exakt samma sak igen. Efter det har jag aldrig drömt om att jobba med hästar igen, det skulle inte passa mig. Teaterjobbet var roligt för det var väldigt omväxlande och man träffade massa roliga människor, men jag insåg att producentens jobb mycket var att trolla med knäna ekonomiskt och vara allmän assistent/terapeut/konfliktlösare/serviceinrättning för den konstnärliga personalen. Älskade teater, men har aldrig haft några ambitioner att jobba konstnärligt. Det jag tyckte var intressant var att lära mig hur allting funkade, men terapeut/assistentdelen passar mig dåligt, och så den ständiga jakten på pengar. Så det var inget drömjobb i längden.
Det jobb jag har nu skulle jag säga var ett drömjobb både i fantasin och i verkligheten. Jag är universitetslektor, vilket innebär halvtid forskning och halvtid undervisning. Extremt fritt, både undervisningen och forskningen utformar man själv efter eget huvud, så finns stort utrymme för kreativitet. Och man får undersöka och analysera så mycket man orkar. Undervisningen när den är som bäst är att man får diskutera och förklara för intresserade studenter som vill lära sig, och det känns också som man gör samhällsnytta.
Ska jag säga nåt negativt så är det att det nästan är för självständigt, man måste styra upp, driva och organisera varje arbetsdag själv. Ibland skulle det vara skönt att bara gå till jobbet, och så har nån annan redan organiserat vad man ska göra. Men fasta arbetstider skulle jag nog inte palla, har haft fria för länge. Så på hela taget har jag inga ambitioner att byta jobb, kommer vara kvar tills jag går i pension.