Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
Vilken rolig tråd!
Har en och annan berättelse att dela med mig av...
Min syster ville börja tävla hoppning och min oerfarna travare var inte ett alternativ. Hon skulle precis fylla 12 och hade vuxit ur sin b-ponny som hon lånade så vi var ute efter en snäll D-ponny som hon kunde skutta runt med lite i LD, en läromästare alltså. Det är väl inte provridningen här i sig utan mer människorna omkring.
En av kandidaterna var en 16-årig valack som gått dressyr med nuvarande ägare upp till LA och enligt ägarna väldigt lugn att ha och göra med. Vi åker och tittar och möts av, en för oss, häst helt utan personlighet. Glimten i ögat var totalt borta. Nåväl, han visar sig vara lugn iaf... Ägaren hoppar upp och visar honom. Han rör sig trevligt och han verkar väldigt tillmötesgående så syrran hoppar upp och rider runt lite. De ställer upp ett litet kryss som han hoppar hyfsat. Eftersom ambitionen var hobbyridning och någon LD så är vi intresserade och börjar prata lite mer om honom. Inne i boxen får han ett svettäcke och vi frågar vad han får att äta. Det enda jag minns, för jag blev så chockad, är att han fick 3 kg havre om dagen!
Det kröp dessutom fram att han hade haft en sadel som inte passade hos tidigare ägare och som gett honom besvär så de hade fått ta hand om det, på pappan verkade det som om det var när de köpte honom två år tidigare och vi fick lov att ringa behandlande vet och försäkringsbolag och kolla - vilket vi givetvis gjorde. Det visade sig att han blivit friskförklarad bara ett par månader tidigare och hade restriktioner. Dessutom hade de sagt att dottern som tävlade började bli för gammal för ponny och ville komma vidare - ändå hade de köpt en ny D-ponny till henne? Blev ingen affär där...
En annan kom vi faktiskt aldrig ut till, i annonsen stod det 18-årig läromästare som gått sm. Bättre än så kunde vi inte få det tyckte vi så mamma ringde. Under samtalet kom det fram att han haft fång och att han pga av ålder inte borde hoppa längre och han fick nåt specialfoder och listan bara fortsatte... Blev inget där
Till slut ringde vi på en oansenlig annons utan bild. 9-årigt fuxsto, snäll att hantera gått några LD felfritt. Vi åkte dit och möttes av en väldigt rund ponny med två tappskor... Vi fick ändå borsta och rida och det klickade direkt för både mig och min syster. Vi travade och skrittade bara pga skorna men det kändes underbart! En gång till åkte mamma och syrran dit för att hoppa henne, nu med skor på alla fyra. Hon hoppade ganska bra, bjöd fint på hindrena. Hon gick genom vetbes ua så ponnyn följde med hem. Hon har krävt en hel del blod, svett och tårar men de hann precis upp LA innan hon blev skadad tyvärr och fick vara konvalescent läääänge. Vem vet var de hade slutat? Nu hoppas vi att hon får ett finfint föl nästa år
Det blir långt här jag vet, men syster och jag skulle i samma veva hjälpa ett par vänner till oss att hitta en bra nybörjarhäst till deras dotter som inte var så hästvan. De skulle prompt ha en travare (jag hade en egen travare då som jag höll på att vidareutbilda och som verkligen var gudasnäll och lätthanterad) så vi åkte ut och tittade på några… Och på alla nedan hävdade ägarna bestämt att det var bra nybörjarhästar som var lugna och trygga.
Den första var alldeles för outbildad och het när vi kom dit och red så det var bara ett stort NEJ även om dottern var överförtjust i hästen. Den andra hästen sa de när vi kom dit att den var jättesnäll men de hade aldrig fått den i galopp. Min syster satt upp (12 år då) och hästen verkade verkligen jättesnäll. Efter ca 15 min satt hon och galopperade på hästen som inte kunde galoppera När de sedan nämnde att hästen behövde bomullstussar i öronen för att kunna ridas ut med blev det ett nej där med.
Den tredje hästen stod i ett minimalt stall, gången var precis så bred (smal) att hästens mage gick fri med nöd och näppe. Dottern satt upp men hästen drog bara ner huvudet stup i kvarten mot gräset så hon höll på att trilla av. Den blev det alltså inte heller...
Den fjärde sades ha gått 120 hoppning och LB dressyr och den skulle vara perfekt till en nybörjare. Vi kom dit och möttes av en svettig häst i en box. Nåja, det var ju lite småkvalmigt ute tänkte vi. Syrran satt upp först och det visade sig att den här travaren inte kunde trava under henne. Skritt eller galopp var det som gällde. Hur hon än försökte fick hon inte hästen att trava. Ägarna satte upp ett litet hinder, ca 60 cm, rena baggisen för en häst som gått 120 tänkte vi. Syrran styrde mot hindret och hästen tvärnitade. På igen men hästen stannade ännu en gång och slängde av syrran. Hon hoppade upp och styrde en tredje gång men åkte av igen. Då ville hon inte mer så jag hoppade upp och försökte hitta knapparna. Jag fick den att trava och styrde mot hindret men hästen vägrade igen. Till slut fick vi över hästen med hjälp av fyra personer som gick bakom och föste oss över. Det blev inte den hästen heller…
Den femte hästen hade jag själv inte möjlighet att vara med och se men min syrra följde med familjen vi hjälpte. Det slutade med en vansinnesfärd över fälten… Tur ingen blev skadad.
Hästen som det faktiskt blev till slut var en 17-årig halvblodsdam som gått msv dressyr och som verkligen var lugn som en filbunke tyvärr fick hon tas bort ett par år senare pga av följdsjukdomar efter fång.
Vilken rolig tråd!
Har en och annan berättelse att dela med mig av...
Min syster ville börja tävla hoppning och min oerfarna travare var inte ett alternativ. Hon skulle precis fylla 12 och hade vuxit ur sin b-ponny som hon lånade så vi var ute efter en snäll D-ponny som hon kunde skutta runt med lite i LD, en läromästare alltså. Det är väl inte provridningen här i sig utan mer människorna omkring.
En av kandidaterna var en 16-årig valack som gått dressyr med nuvarande ägare upp till LA och enligt ägarna väldigt lugn att ha och göra med. Vi åker och tittar och möts av, en för oss, häst helt utan personlighet. Glimten i ögat var totalt borta. Nåväl, han visar sig vara lugn iaf... Ägaren hoppar upp och visar honom. Han rör sig trevligt och han verkar väldigt tillmötesgående så syrran hoppar upp och rider runt lite. De ställer upp ett litet kryss som han hoppar hyfsat. Eftersom ambitionen var hobbyridning och någon LD så är vi intresserade och börjar prata lite mer om honom. Inne i boxen får han ett svettäcke och vi frågar vad han får att äta. Det enda jag minns, för jag blev så chockad, är att han fick 3 kg havre om dagen!
Det kröp dessutom fram att han hade haft en sadel som inte passade hos tidigare ägare och som gett honom besvär så de hade fått ta hand om det, på pappan verkade det som om det var när de köpte honom två år tidigare och vi fick lov att ringa behandlande vet och försäkringsbolag och kolla - vilket vi givetvis gjorde. Det visade sig att han blivit friskförklarad bara ett par månader tidigare och hade restriktioner. Dessutom hade de sagt att dottern som tävlade började bli för gammal för ponny och ville komma vidare - ändå hade de köpt en ny D-ponny till henne? Blev ingen affär där...En annan kom vi faktiskt aldrig ut till, i annonsen stod det 18-årig läromästare som gått sm. Bättre än så kunde vi inte få det tyckte vi så mamma ringde. Under samtalet kom det fram att han haft fång och att han pga av ålder inte borde hoppa längre och han fick nåt specialfoder och listan bara fortsatte... Blev inget där
Till slut ringde vi på en oansenlig annons utan bild. 9-årigt fuxsto, snäll att hantera gått några LD felfritt. Vi åkte dit och möttes av en väldigt rund ponny med två tappskor... Vi fick ändå borsta och rida och det klickade direkt för både mig och min syster. Vi travade och skrittade bara pga skorna men det kändes underbart! En gång till åkte mamma och syrran dit för att hoppa henne, nu med skor på alla fyra. Hon hoppade ganska bra, bjöd fint på hindrena. Hon gick genom vetbes ua så ponnyn följde med hem. Hon har krävt en hel del blod, svett och tårar men de hann precis upp LA innan hon blev skadad tyvärr och fick vara konvalescent läääänge. Vem vet var de hade slutat? Nu hoppas vi att hon får ett finfint föl nästa år
Det blir långt här jag vet, men syster och jag skulle i samma veva hjälpa ett par vänner till oss att hitta en bra nybörjarhäst till deras dotter som inte var så hästvan. De skulle prompt ha en travare (jag hade en egen travare då som jag höll på att vidareutbilda och som verkligen var gudasnäll och lätthanterad) så vi åkte ut och tittade på några… Och på alla nedan hävdade ägarna bestämt att det var bra nybörjarhästar som var lugna och trygga.
Den första var alldeles för outbildad och het när vi kom dit och red så det var bara ett stort NEJ även om dottern var överförtjust i hästen. Den andra hästen sa de när vi kom dit att den var jättesnäll men de hade aldrig fått den i galopp. Min syster satt upp (12 år då) och hästen verkade verkligen jättesnäll. Efter ca 15 min satt hon och galopperade på hästen som inte kunde galoppera
När de sedan nämnde att hästen behövde bomullstussar i öronen för att kunna ridas ut med blev det ett nej där med.Den tredje hästen stod i ett minimalt stall, gången var precis så bred (smal) att hästens mage gick fri med nöd och näppe. Dottern satt upp men hästen drog bara ner huvudet stup i kvarten mot gräset så hon höll på att trilla av. Den blev det alltså inte heller...
Den fjärde sades ha gått 120 hoppning och LB dressyr och den skulle vara perfekt till en nybörjare. Vi kom dit och möttes av en svettig häst i en box. Nåja, det var ju lite småkvalmigt ute tänkte vi. Syrran satt upp först och det visade sig att den här travaren inte kunde trava under henne. Skritt eller galopp var det som gällde. Hur hon än försökte fick hon inte hästen att trava. Ägarna satte upp ett litet hinder, ca 60 cm, rena baggisen för en häst som gått 120 tänkte vi. Syrran styrde mot hindret och hästen tvärnitade. På igen men hästen stannade ännu en gång och slängde av syrran. Hon hoppade upp och styrde en tredje gång men åkte av igen. Då ville hon inte mer så jag hoppade upp och försökte hitta knapparna. Jag fick den att trava och styrde mot hindret men hästen vägrade igen. Till slut fick vi över hästen med hjälp av fyra personer som gick bakom och föste oss över. Det blev inte den hästen heller…
Den femte hästen hade jag själv inte möjlighet att vara med och se men min syrra följde med familjen vi hjälpte. Det slutade med en vansinnesfärd över fälten… Tur ingen blev skadad.
Hästen som det faktiskt blev till slut var en 17-årig halvblodsdam som gått msv dressyr och som verkligen var lugn som en filbunke
tyvärr fick hon tas bort ett par år senare pga av följdsjukdomar efter fång.
