Jag läser ofta här att ditten och datten ska man inte avla på. Och jag håller med. Men sen började jag fundera på vilka hundar som ska gå i avel då? Vi vill väl hålla avelsbasen så bred som möjligt? Är det sunt att utesluta hundar för minsta lilla fel? Finns det ens perfekta hundar?
Jag är av åsikten att det inte finns någon perfekt hund. Vad säger ni?
Finns det inga perfekta hundar så måste vi använda hundar med vissa brister i avel. Men vilka brister är ok att avla på? Är det skillnad mellan olika raser vilka brister som accepteras?
Att mentalitet och hälsa väger tyngre än en perfekt exteriör verkar de flesta här rörande överens om, men finns det några exteriöra brister som ni skulle utesluta en hund ur avel för? Eller får hunden se ut exakt hur som helst bara den är snäll (skämt o sido)? Jag tänker att det finns exteriöra brister som kan vara slitsamma för hunden och göra hunden mindre hållbar i längden tex.
Hur mycket ska man testa och undersöka för att försäkra sig om att sin hund inte har några uteslutande brister? Ska man bara testa det absolut minsta som krävs av SKK, vilket är typ ingenting för många raser? Ska man följa rasklubbens krav för valpförmedling? Uppfylla exakt alla strategier i RAS? Ännu mer? HD-röntga raser som inte har problem med HD? Ultraljuda hjärtan på raser som inte har problem med det? Patellaundersöka Labradorer?
Jag är väldigt intresserad av avel och hoppas kunna föda upp i framtiden, har gått SKKs uppfödarutbildning och är i princip född i en valplåda men har ingen egen kull ännu då jag inte haft någon tik som jag tycker dugit till avel. Jag blir väldigt kluven.. Jag förstår att man vill testa så mycket som möjligt för att veta vad man har och undvika att dubbla det i största möjliga mån, inte nödvändigtvis utesluta ur avel. Jag förstår också problemet med att ”leta fel” och att det kan gå emot djurskyddslagarna att avla på en hund där man hittat ett fel. Jag tycker man ska avla på HD-fria djur men tycker också att index verkar vara ett fantastiskt bra verktyg. Hjälp mig sortera ut mina tankar
Jag är av åsikten att det inte finns någon perfekt hund. Vad säger ni?
Finns det inga perfekta hundar så måste vi använda hundar med vissa brister i avel. Men vilka brister är ok att avla på? Är det skillnad mellan olika raser vilka brister som accepteras?
Att mentalitet och hälsa väger tyngre än en perfekt exteriör verkar de flesta här rörande överens om, men finns det några exteriöra brister som ni skulle utesluta en hund ur avel för? Eller får hunden se ut exakt hur som helst bara den är snäll (skämt o sido)? Jag tänker att det finns exteriöra brister som kan vara slitsamma för hunden och göra hunden mindre hållbar i längden tex.
Hur mycket ska man testa och undersöka för att försäkra sig om att sin hund inte har några uteslutande brister? Ska man bara testa det absolut minsta som krävs av SKK, vilket är typ ingenting för många raser? Ska man följa rasklubbens krav för valpförmedling? Uppfylla exakt alla strategier i RAS? Ännu mer? HD-röntga raser som inte har problem med HD? Ultraljuda hjärtan på raser som inte har problem med det? Patellaundersöka Labradorer?
Jag är väldigt intresserad av avel och hoppas kunna föda upp i framtiden, har gått SKKs uppfödarutbildning och är i princip född i en valplåda men har ingen egen kull ännu då jag inte haft någon tik som jag tycker dugit till avel. Jag blir väldigt kluven.. Jag förstår att man vill testa så mycket som möjligt för att veta vad man har och undvika att dubbla det i största möjliga mån, inte nödvändigtvis utesluta ur avel. Jag förstår också problemet med att ”leta fel” och att det kan gå emot djurskyddslagarna att avla på en hund där man hittat ett fel. Jag tycker man ska avla på HD-fria djur men tycker också att index verkar vara ett fantastiskt bra verktyg. Hjälp mig sortera ut mina tankar
.
