Viktläkemedel

[Badger]

Om vi tänker på samma ostbitar så har jag testat dem! Just av samma anledning. Jag behövde äta, men lusten var bortflugen som vanligt. Tror jag ska testa dem igen. Har även testat havrefras av samma anledning, de är naturligt söta och goda och går att äta som de är. Inte särskilt mättande men ger ju lite har jag känt.

Hur har du förstått vad det är du behöver äta?

I dag åt jag havregrynsgröt till frukost vid kvart i 7. Det var SVÅRT att få i mig det. Riktigt smidigt att göra i micron, men att sedan äta det blev först att sitta och peta med skeden.... Det växte i munnen och var svårt att ens svälja och såg ut som ett enormt berg plötsligt. Den lilla mängden som inte var så mycket de andra gångerna jag testat. Hunden satt bredvid och berättade att han var redo att rycka in och slutföra uppgiften alltså, jag behövde inte känna det som någon tvång att äta det, sa han. Och jag såg på klockan och slevade in allt och gjorde Tjuthunden besviken!

Sedan var jag hungrig som vanligt vid 9.30 och åt två mackor med gurka. Slutade vid 12 och var tvungen att handla i dag, vilket gjorde att jag inte var hemma förrän 14 så jag köpte en drickyoghurt och drack som lunch. Ja lite lite gissar jag, men kände hur jag inte riktigt orkade tänka längre. Prommis med hunden och sedan sova eftersom jag var helt slut. Åt just middag- gryta med paprika, ärtor, kött, morot, lök och svamp, som serverades med ris och fetaost, gurka, tomat och kantareller. Känner mig rätt mätt, gjorde det klassiska att äta mer än vad jag egentligen borde. Det sker ju ibland, även hos mig (det här med att fetma inte är så enkelt liksom, utan har många orsaker och inte en allena)
Ändå en helt ok matdag känner jag.

Fasen vet hur jag ska göra med lunchen egentligen.

En drickyoghurt är ju oändligt mycket mer än ingenting. Så det gick ju bra!

 

[TinyWiny]

Tack för att du lämnade ut dig på buke!

Jag håller med om att tanken på att gå ner mycket i vikt är "ge upp-varning", men med operation blir det ju något lättare, så där är ju tanken att 10 kg är för lite att gå ner, då är det mer som gäller.

Om jag inte gör operationen utan bara ändrar kost osv, börjar i de där små stegen, en sak i taget och ser vart det landar, så har jag faktiskt inte ens satt något mål för det. Jag har egentligen inte aktivt funderat på att gå ner i vikt på det sättet utan där handlar det mer om att få rätt på kosten först och främst, sekundärt är vikten. Jag gissar att läkaren på vc som skickade mig till dietisten hade vikten som primärt mål, men det har inte jag och jag vågar inte ha det uttalat heller. För så fort jag närmar mig det så hamnar jag i ett destruktivt trist beteende som faktiskt är skrämmande. Så viktnedgång- ja tack. Hur mycket? Ingen aning, är det något som behöver bestämmas eller går det att ta det som det kommer? Eller nej, jag tror jag står fast vid att inte bestämma något slags mål. Det finns få saker som är så nedbrytande som att göra andra besvikna när man verkligen anstränger sig, att misslyckas.

Skulle jag väga 80-90 skulle det vara ok. Jag hade min häst när jag vägde 88-90. Sedan gick jag upp i vikt, red inte längre och hon skadade sig och fick avlivas därefter. Jag kände mig preciiiiiiiiis lika fet och ful då som nu, så vad jag tycker om mig själv gör nog ingen skillnad. Hade nog tyckt jag var fet och ful om jag vägt 20 kg.

Din förklaring till varför du vill gå ner i vikt, hur det känns i kroppen, förstår jag, det är precis så jag känner. Det är där jag nu är, det känns som om jag behöver gå ner i vikt, kroppen säger det. Jag har aldrig, och det menar jag verkligen, känt mig osmidig pga min vikt, förrän nu lite grann. Vikt, värk eller ålder låter jag vara osagt, kan vara allt, ju mer det gör ont desto osmidigare känner jag mig, stel och bedrövlig. Tidigare har vikten liksom inte varit ett hinder för att gå dit jag vill, bära saker, röra mig, osv osv.

Jag tycker att du resonerar så enormt klokt men, jag tycker inte att du ska tänka att du misslyckas eller gör andra besvikna om du inte går ner eller överhuvudtaget att du gör det här för någon annans skull än för din egen. För att din kropp ska må bra, få en jämn och bra tillförsel av näring och förhoppningsvis få samma trevliga "biverkning" som jag med en gladare mage.

Förövrigt med tanke på det du skrev om att du hade mage även som normalviktig, där kan absolut PCOS spela in. Det är inte ovanligt att magen blir större pga den sjukdomen.

 

[95johsv]

Tack för svar!

Jag ber om ursäkt om jag trampar på dina tår nu. Men det här som du beskriver i ditt inlägg är precis det jag vill undvika. Detta skulle ta död på den lilla matglädjen jag har. Ganska omgående till och med ta bort min livslust helt, på riktigt. Det skulle dessutom bli som en trigger ganska omgående, för att äta så lite som möjligt, det hade blivit en sport i att hur man överlever på så lite som möjligt och går ner mest i vikt.

För mig passar det alltså inte alls, helt tvärt om

Ingen fara, jag förstår helt att det inte passar alla. Hade faktiskt inte tänkt att det skulle passa mig heller innan. För mig fungerar det dock något jag är tacksam över, och måste säga att det är skönt att det inte dödar min kreativitet vad gäller mat. Jag älskar mat, och jag kommer gärna på nytt, läser recept och testar. Recept är en Idé, inte en färdig rätt. Jag dricker gärna vin till maten och när jag äter så äter jag fortfarande begränsad frukost/lunch så jag kan ta ett glas vin till middagen tex för det är för mig livskvalité. Det låter dock så extremt när man skriver ner det i text

 

[Enya]

Vad bra! Älskar vanliga post it (just nu står det "Vattna alla krukväxter" och det är en kollega som satt den där )

Ja! De har verkligen sina fördelar! Förutom att rasa ner när klistret inte håller, men annars fungerar de ju verkligen som tänkt!
Har flera lappar på jobbet om viktiga saker!

 

[Enya]

En drickyoghurt är ju oändligt mycket mer än ingenting. Så det gick ju bra!

Tänker så med!

I dag har jag ätit havregrynsgröt i morse innan jag åkte, sedan frukostmackorna på jobbet, sedan en liten portionspizza (sån där liten en) till lunch och till middag korv, mos, rädisor, ärter, fetaost och gurka. Känns ok i dag också. Men i morse kände jag verkligen hur svårt det är att äta frukost. Tungt och jag orkade inte äta upp. Får inte bli en vana, i alla fall.

Men. Jag har ätit flera gånger några dagar nu. Nu ska jag bara hålla ut.

 

[Enya]

Jag tycker att du resonerar så enormt klokt men, jag tycker inte att du ska tänka att du misslyckas eller gör andra besvikna om du inte går ner eller överhuvudtaget att du gör det här för någon annans skull än för din egen. För att din kropp ska må bra, få en jämn och bra tillförsel av näring och förhoppningsvis få samma trevliga "biverkning" som jag med en gladare mage.

Förövrigt med tanke på det du skrev om att du hade mage även som normalviktig, där kan absolut PCOS spela in. Det är inte ovanligt att magen blir större pga den sjukdomen.

Jag förstår hur du menar.
Jag har svårt att göra något när det är för min skull. Att lova mig själv saker är enkelt och svika mina löften lika enkelt, men om jag säger till någon att "ja, jag ska börja äta lunch" så känns det som att jag måste hålla det jag säger på ett annat sätt, känns viktigare att anstränga mig när jag sagt till någon att göra något.

Jag hoppas också på en gladare mage, men än så länge bemöter den mig bara med illamående när jag äter något.

Jag tror att magen aldrig försvann helt sedan jag var tjock som bebis riktigt, jag växte i min vikt och var inte alls tjock som barn, men hade ju ändå mage så att säga, och den var betydligt tydligare i tonåren. Gräsligt när det känns att man väger vettigt och så ser man på sig själv och magen putar som om jag vore tjock. Tänker också att det är PCOS, som gjorde visit redan då. Hade det jobbigt med mens och liknande då.

 

[ameo]

Men i morse kände jag verkligen hur svårt det är att äta frukost. Tungt och jag orkade inte äta upp.

Kom ihåg att det är bättre om du äter upp en halv portion gröt till frukost än om du inte äter något alls!
Det tar tid att vänja sig vid att äta på morgnarna om man inte är van vid det. Bättre att börja med små portioner och lyckas äta upp än att ge upp för att man inte lyckas trycka i sig fullstora portioner.

 

[Enya]

Ingen fara, jag förstår helt att det inte passar alla. Hade faktiskt inte tänkt att det skulle passa mig heller innan. För mig fungerar det dock något jag är tacksam över, och måste säga att det är skönt att det inte dödar min kreativitet vad gäller mat. Jag älskar mat, och jag kommer gärna på nytt, läser recept och testar. Recept är en Idé, inte en färdig rätt. Jag dricker gärna vin till maten och när jag äter så äter jag fortfarande begränsad frukost/lunch så jag kan ta ett glas vin till middagen tex för det är för mig livskvalité. Det låter dock så extremt när man skriver ner det i text

Det är bra att det fungerar för dig!
Visst låter det lite extremt, själv känner jag just det.

 

[Enya]

Kom ihåg att det är bättre om du äter upp en halv portion gröt till frukost än om du inte äter något alls!
Det tar tid att vänja sig vid att äta på morgnarna om man inte är van vid det. Bättre att börja med små portioner och lyckas äta upp än att ge upp för att man inte lyckas trycka i sig fullstora portioner.

Visst är det så! Jag tar 0,5 dl havregryn så det är redan en halv portion. Tjuthunden har inga problem med att äta, hälsar han.

 

[farin]

Visst är det så! Jag tar 0,5 dl havregryn så det är redan en halv portion. Tjuthunden har inga problem med att äta, hälsar han.

Skönt med någon som tar den för laget

 

[Enya]

Skönt med någon som tar den för laget

Oh ja, han anser sig inte ha viktproblem heller så ALLT som går att äta tycker han att han kan ta över! Om det inte rör sig om grönsaker förstås....

 

[TinyWiny]

Oh ja, han anser sig inte ha viktproblem heller så ALLT som går att äta tycker han att han kan ta över! Om det inte rör sig om grönsaker förstås....

Min hund hälsar att frukt, bär och grönsaker är såååå gott!!! Idag passade han på att massakera ärtplantor i jakt på ärtskidor och ärtor. När jag såg vad han gjorde (han hade klättrat upp och stod i baljan de växer i) och sa till honom tog han en hel planta och sprang iväg med Han vill gärna med in i kylskåpet för att få en morot! Frukt och bär av alla slag är mums, hallon och körsbär är mest poppis nu, hallon ställer han sig på bakbenen för att nå att plocka och han tar enbart de som är riktigt mogna. Förut var det smultron och även blåbär slank ner och han tycker matte är väldigt konstig när han inte får äta körsbär med kärnorna kvar i.

 

[Enya]

Min hund hälsar att frukt, bär och grönsaker är såååå gott!!! Idag passade han på att massakera ärtplantor i jakt på ärtskidor och ärtor. När jag såg vad han gjorde (han hade klättrat upp och stod i baljan de växer i) och sa till honom tog han en hel planta och sprang iväg med Han vill gärna med in i kylskåpet för att få en morot! Frukt och bär av alla slag är mums, hallon och körsbär är mest poppis nu, hallon ställer han sig på bakbenen för att nå att plocka och han tar enbart de som är riktigt mogna. Förut var det smultron och även blåbär slank ner och han tycker matte är väldigt konstig när han inte får äta körsbär med kärnorna kvar i.

De är charmiga, de där små djuren vi har! Min Enya knyckte jordgubbar från mig! Ayla som jag hade också åt precis allt, utom förstås salladsblad, man äter liksom inte löv. Men Tjuthunden är mer kräsen måste jag säga!

Själv ser jag fram emot i morgon, har planer att äta macka med salladsblad, köttbullar och rödbetssallad till lunch. Jag är suuuuugen! En kollega åt det i dag på fikat och det väckte verkligen mitt intresse. Så, det är min plan!

 

[TinyWiny]

De är charmiga, de där små djuren vi har! Min Enya knyckte jordgubbar från mig! Ayla som jag hade också åt precis allt, utom förstås salladsblad, man äter liksom inte löv. Men Tjuthunden är mer kräsen måste jag säga!

Själv ser jag fram emot i morgon, har planer att äta macka med salladsblad, köttbullar och rödbetssallad till lunch. Jag är suuuuugen! En kollega åt det i dag på fikat och det väckte verkligen mitt intresse. Så, det är min plan!

Visst är de Nej sallad går inte att äta. Det håller min med om

Heja heja!

 

[Pilot]

@Enya Nu har det inte gått särskilt lång tid, men har du landat i dina funderingar kring läkemedel och viktop.?

 

[Enya]

@Enya Nu har det inte gått särskilt lång tid, men har du landat i dina funderingar kring läkemedel och viktop.?

Nej inte helt får jag erkänna. Jag vill, och vet att jag inte borde eftersom jag inte tycker att viktoperation är en väg för mig, men det tar ändå inte bort mina känslor som säger att jag vill vara smal, som andra.

Läkemedel verkar vara blandat resultat på, dietisten skulle prata med läkaren om det, men jag har inte själv hört något om det ännu så jag tänker att jag avvaktar lite till efter semestrarna och ser vad hon har för tankar, och om vilket hon tänker passar/inte passar mig och de läkemedel jag redan har.

Provar jag något och det inte fungerar, kan jag trots allt sluta, men samtidigt är det svårt att tänka riktigt vettigt när andra berättar om sina lyckade operationer.

Egentligen tror jag ändå kanske att det redan är avgjort- att jag gärna vill testa läkemedel först och om det inte fungerar så är alternativet operation . Men å andra sidan har jag väl lite att gå igenom i läkemedelsväg först då, gissar jag.

 

[Pilot]

Nej inte helt får jag erkänna. Jag vill, och vet att jag inte borde eftersom jag inte tycker att viktoperation är en väg för mig, men det tar ändå inte bort mina känslor som säger att jag vill vara smal, som andra.

Läkemedel verkar vara blandat resultat på, dietisten skulle prata med läkaren om det, men jag har inte själv hört något om det ännu så jag tänker att jag avvaktar lite till efter semestrarna och ser vad hon har för tankar, och om vilket hon tänker passar/inte passar mig och de läkemedel jag redan har.

Provar jag något och det inte fungerar, kan jag trots allt sluta, men samtidigt är det svårt att tänka riktigt vettigt när andra berättar om sina lyckade operationer.

Egentligen tror jag ändå kanske att det redan är avgjort- att jag gärna vill testa läkemedel först och om det inte fungerar så är alternativet operation . Men å andra sidan har jag väl lite att gå igenom i läkemedelsväg först då, gissar jag.

Å andra sidan får du mer tid på dig att fundera, och ev. biverkningar kanske får dig att känna att det inte är värt riskerna med op, eller så gör det precis det!

Nu verkar du trivas bra med din dietist, men vill bara slå ett slag för KBT. Ibland sätter man fälleben gör sig själv utan att inse det, och just med att ändra vanor är ju deras grej.

 

[Enya]

Å andra sidan får du mer tid på dig att fundera, och ev. biverkningar kanske får dig att känna att det inte är värt riskerna med op, eller så gör det precis det!

Nu verkar du trivas bra med din dietist, men vill bara slå ett slag för KBT. Ibland sätter man fälleben gör sig själv utan att inse det, och just med att ändra vanor är ju deras grej.

Ja mer tid att fundera, vet inte om det är bra eller dåligt! Men vad som nog är bra är mer tid till att äta enligt schema i alla fall. Tufft på kvällarna nu lite grann. Jag har ingen matlust nu igen, vet att jag borde äta middag, men orkar ju verkligen inte ta för mig det! Det är som om jag bytt plats på när jag äter. Frukost hemma- för att jag måste, på jobbet, av vana, lunch för att jag måste, och så middag har blivit svårare och svårare att känna matlust inför.

Fast KBT kan inte få mig att gå ner i vikt, det kan en dietist ju. I teorin.

 

[farin]

Ja mer tid att fundera, vet inte om det är bra eller dåligt! Men vad som nog är bra är mer tid till att äta enligt schema i alla fall. Tufft på kvällarna nu lite grann. Jag har ingen matlust nu igen, vet att jag borde äta middag, men orkar ju verkligen inte ta för mig det! Det är som om jag bytt plats på när jag äter. Frukost hemma- för att jag måste, på jobbet, av vana, lunch för att jag måste, och så middag har blivit svårare och svårare att känna matlust inför.

Fast KBT kan inte få mig att gå ner i vikt, det kan en dietist ju. I teorin.

Hur tänker du kring middag, måste det vara lagad mat för att du ska känna dig nöjd? Annars kanske det kan funka att skära upp lite melon, sallad, tomat, gurka, paprika, ost och äta kallt i stället? Nu när det är ganska varmt igen så äter jag gärna sallad och då hellre som "fingermat" än som blandad sallad kan röra ihop Keso med hackad rödlök och lite pumpakärnor och ha vid sidan men går bra utan med.

 

[Enya]

Hur tänker du kring middag, måste det vara lagad mat för att du ska känna dig nöjd? Annars kanske det kan funka att skära upp lite melon, sallad, tomat, gurka, paprika, ost och äta kallt i stället? Nu när det är ganska varmt igen så äter jag gärna sallad och då hellre som "fingermat" än som blandad sallad kan röra ihop Keso med hackad rödlök och lite pumpakärnor och ha vid sidan men går bra utan med.

Jag var på väg att svara att för att jag ska känna mig nöjd egentligen så hade jag gärna sett att man hade kunnat svälja en tablett med dagsbehovet på morgonen och en på kvällen och så slapp man äta alls, men jag tror att en anledning till att jag ibland känner tuggbehov, inte regelrätt sug efter något, utan just att tugga med tuggmotstånd, kommer sig av att jag äter för sällan, tuggar för sällan. Så jag tror inte kroppen skulle vara nöjd med den lösningen.

Men faktiskt vet jag inte vad jag skulle vara nöjd med för mat, tror att lagad mat är viktig. Jag har funderat lite på detta nu med tanke på era inlägg i tråden, om vad jag behöver för att må bra, och jag tror att just lagad mat är en viktig bit, jag brukar nog inte känna mig nöjd de dagar jag inte äter lagad mat, det känns som om något missats, likaså om jag äter middag för tidigt.

När det blir som i dag med matlusten så har jag verkligen ingen lust att skära upp grönsaker heller, bara tanken får mig att känna det som ett enormt berg. Det är ju egentligen inte det, men det känns så oöverstigligt att ta sig över det, helt omöjligt att klara av ens. Det är vid de här tillfällena jag antingen struntar i att äta eller öppnar kylen och glor och stänger igen för att det inte finns något att bara ta som inte kräver lite pyssel. i dag löste jag det enkelt, jag frågade dottern om hon kunde värma en köpe-paj till mig och det kunde hon, en sån helt utan tillbehör. Den stod här bredvid mig tills den var kall för jag orkade inte äta den, sedan "tog jag mig i kragen" och började och efter en evighet var den uppäten.

Det måste vara svårt för andra att förstå att samtidigt som jag kan tycka om mat och tycka saker är gott, ha viss matglädje osv så kan jag vara raka motsattsen, avsky mat så att jag är illamående bara jag tänker på det, blir äcklad av att se det, maten växer i munnen när jag försöker äta, saknar matlust totalt.