Håller med. Jag tror överlag att man mår bra av att träna på att inte behöva förklara sig alltid, även om viljan drar i en. Jag vill kunna äta en godispåse på jobbet utan att ursäkta mig likväl som att jag vill kunna tacka nej till en fikabulle dagen därpå utan att ursäkta mig. Jag vill kunna skippa alkoholen en fest utan att ursäkta mig och öppna en flaska på en tisdag om jag känner för det utan att ursäkta mig. Min fästman är mer aktiv än jag, han vill sporta och hitta på saker på helgerna och jag vill ofta få lite tid för mig själv och vila. När han sticker iväg med sina kompisar och frågar vad jag ska hitta på så svarar jag ofta något i stil med att jag är så himla trött efter den här arbetsveckan och skulle verkligen behöva vila lite. Jag tränar på att svara att jag ska göra absolut ingenting för att jag helt enkelt inte känner för det.
Det kommer alltid finnas personer som är mer aktiva, äter nyttigare, tycker saker, tror sig veta osv. och jag tycker att det är rätt hardcore att svara "Japp, gott!" om någon kommenterar att man äter godis en vardag. Folk som bara "Man borde ju inte men det är ju så gott..." när de sträcker sig efter en bulle ger mig allergiska utslag. "Man borde inte ursäkta sig som ett jävla mähä nej" känner jag för att fylla i deras mening med.
Ja, nu rantar jag vidare om nåt helt annat och allt det här vet du såklart redan. Det var mest ett pepp-talk
(och apropå barn så hör ju de ursäkterna också, och tolkar dem)