Vi som pluggar - del 3

Status
Stängd för vidare inlägg.
Alltså hur gör man för att minska tentaångest?
Vi har en hyfsat tuff tenta på fredag (även fast den bara motsvarar 4,5hp), och jag är så djupt i stresskonen att jag inte ens kan hålla reda på vilken rad jag läser eller vad orden betyder längre. Är så vansinnigt dålig på att hantera stress sedan jag blev utbränd, då jag valde att bara stanna hemma i tre veckor och sen gå ut och jobba igen (och då åter igen med övertid i stort sett varje månad...). Sen gick jag direkt från jobbet till att börja plugga.

Saker jag kunnat sedan innan (jag har läst det här ämnet förut, fast då på en mycket lättare nivå) känns som helt nya saker som jag inte har den blekaste aning om.
Vet inte alls hur jag ska fixa den här tentan. Att veta att det från och med nästa vecka väntar en månad där vi kommer ha föreläsningar/övningar från 8-16 så gott som alla dagar i veckan gör inte saken bättre (för mig innebär det uppstigning 05:15 och hemkomst 18:30, eftersom jag pendlar).

Jag vill bara lägga mig i soffan och grina. Men det känns ju inte så himla produktivt.
Känns som att jag skulle behöva vara hemma i tre månader och bara vila kroppen från stress och sen långsamt bygga upp igen, på rätt sätt den här gången. Men inte heller det är en rimlig lösning, eftersom jag pluggar och inte jobbar. Visst skulle det gå att vara hemma till augusti och sen hoppa in med dom som läser terminen under, men då blir det istället stress i form av att komma in som utomstående i en grupp och det blir rakt in på 100% ändå eftersom våra kurser inte går att läsa långsammare än så (mycket praktiska övningar och sånt där man måste vara på plats).
Vet inte alls hur jag ska göra längre. Det här är liksom inte hållbart någonstans. Man ser jättetydligt på mina resultat när det blev för mycket, från att sätta nästan alla poäng på de första tre tentorna och två praktiska examinationerna, till att plötsligt hamna precis på godkäntgränsen, behöva komplettera saker för att nå godkänt på hemtenta och seminarium... Det är liksom inte likt mig. Jag lär mig vanligtvis jättelätt och har ett bra minne för saker som sagts på föreläsningar. Och nu minns jag inte ens vad den senaste handlade om. Det är som att jag är där, men ändå inte. Som att kroppen sitter där, men hjärnan har stängt av.
 
Alltså hur gör man för att minska tentaångest?

Min tentaångest har minskat allteftersom jag känner mig mer bekväm på min utbildning. Nu till denna tenta (fredag) känner jag mig väldigt lugn. Tidigare har jag antingen varit helt hysterisk och inte sovit eller gått över i "förnekelse" och helt gett upp för att jag inte kunnat hantera ångesten. Nu har jag lärt mig att jag kan klara det här, att jag kan lära mig det jag ska och även om jag nu har gjort fel val och inte pluggat nog så kommer jag klara det nästa gång. Att jag inte är puckad och kommer lära mig det jag ska förr eller senare.

Det jag gör för att inte hamna i någon slags kris är att tänka att allt jag inte pluggar nu kommer jag få plugga någon annan gång. Även om jag inte klarar tentan på fredag exempelvis kommer jag ändå gynnas till omtentan (och ja, ffa till mitt kommande yrke) om jag pluggar nu.

Sen strukturerar jag upp plugget hårt så det inte finns plats för meltdowns eller undkommande beteende (á la kolla serier, nöta buke, hänga på facebook) och pluggar i 25-minuterspass. 25 minuter, 5 minuter paus osv. När jag avverkat 4*25 min tar jag en halvtimmes paus och så börjar jag om. Jag behöver en tidsram och för mig är 25 minuter perfekt för då orkar jag hålla koncentrationen hela vägen.

Finns det någon möjlighet för dig att ta studieuppehåll? Det låter inte så sunt och inte så roligt heller :(
 
Min tentaångest har minskat allteftersom jag känner mig mer bekväm på min utbildning. Nu till denna tenta (fredag) känner jag mig väldigt lugn. Tidigare har jag antingen varit helt hysterisk och inte sovit eller gått över i "förnekelse" och helt gett upp för att jag inte kunnat hantera ångesten. Nu har jag lärt mig att jag kan klara det här, att jag kan lära mig det jag ska och även om jag nu har gjort fel val och inte pluggat nog så kommer jag klara det nästa gång. Att jag inte är puckad och kommer lära mig det jag ska förr eller senare.

Det jag gör för att inte hamna i någon slags kris är att tänka att allt jag inte pluggar nu kommer jag få plugga någon annan gång. Även om jag inte klarar tentan på fredag exempelvis kommer jag ändå gynnas till omtentan (och ja, ffa till mitt kommande yrke) om jag pluggar nu.

Sen strukturerar jag upp plugget hårt så det inte finns plats för meltdowns eller undkommande beteende (á la kolla serier, nöta buke, hänga på facebook) och pluggar i 25-minuterspass. 25 minuter, 5 minuter paus osv. När jag avverkat 4*25 min tar jag en halvtimmes paus och så börjar jag om. Jag behöver en tidsram och för mig är 25 minuter perfekt för då orkar jag hålla koncentrationen hela vägen.

Finns det någon möjlighet för dig att ta studieuppehåll? Det låter inte så sunt och inte så roligt heller :(
Det där med förnekelsen känner jag igen så väl, för precis så gör jag för att kunna hålla mig flytande.

Försöker sätta mig ner och fokusera på att läsa, men när det liksom inte ens går att förstå vad jag antecknat eller vad boken försöker beskriva så vill jag bara bryta ihop. Och det beror inte på att jag antecknat dåligt/konstigt eller att boken är knepig. Har till och med fixat böcker på svenska för att underlätta ännu mer, men det räcker liksom inte.
En till anledning är att allt känns så abstrakt. Att lära sig om muskler känns enkelt, för dom kan man se/känna och titta på hur reaktionen av en kontraktion ser ut. Samma sak med att mäta vinklar och sånt, för det är så tydligt. Men när man ska ner på molekylnivå blir det för abstrakt, jag kan liksom inte hänga upp det på något utan allt måste bara tryckas in som det är. Det går liksom inte att se det framför sig. Muskler har jag ju dissekerat på häst förut, dom vet jag hur dom ser ut och känns, hur dom fäster in och sånt där, så att lära in på vilka bendelar dom fäster in och vilken funktion dom därmed har är plättlätt - för det är logiskt. Fysiologi känns inte logiskt någonstans. Det är fullt av tecknade bilder, konstiga ord, formler som jag inte kan tyda för fem öre och mycket "såhär är det, lär in det". Jag är mycket mer för att känna, vända och vrida eftersom jag är så påverkad av stressen att det inte går att lära in via text längre, och så funkar ju inte fysiologin.

Borde inte vara några större problem att göra ett studieuppehåll på ett halvår eftersom mitt program har starter både HT och VT, men frågan är hur mycket det skulle lösa. I så fall skulle jag ju behöva en sjukskrivning, för annars blir det samma ångest över jobbsök och att jobba (det är ju därifrån det kommer från början). Och det skulle ändå bli pang boom tillbaka upp på 100% efteråt, så jag är skeptisk till att det skulle kunna hjälpa i längden. Dessutom har jag ju "bara" 2,5 år kvar.
 
En till anledning är att allt känns så abstrakt. Att lära sig om muskler känns enkelt, för dom kan man se/känna och titta på hur reaktionen av en kontraktion ser ut. Samma sak med att mäta vinklar och sånt, för det är så tydligt. Men när man ska ner på molekylnivå blir det för abstrakt, jag kan liksom inte hänga upp det på något utan allt måste bara tryckas in som det är. Det går liksom inte att se det framför sig. Muskler har jag ju dissekerat på häst förut, dom vet jag hur dom ser ut och känns, hur dom fäster in och sånt där, så att lära in på vilka bendelar dom fäster in och vilken funktion dom därmed har är plättlätt - för det är logiskt. Fysiologi känns inte logiskt någonstans. Det är fullt av tecknade bilder, konstiga ord, formler som jag inte kan tyda för fem öre och mycket "såhär är det, lär in det". Jag är mycket mer för att känna, vända och vrida eftersom jag är så påverkad av stressen att det inte går att lära in via text längre, och så funkar ju inte fysiologin.

Åh jag känner igen mig precis, jag är precis likadan med samma problem! Hade jättejättejättesvårt med cellbiologin första terminen, verkligen segt, för jag såg varken nyttan av den eller fattade hur jag skulle lära mig den. Ligander, enzymer och transportvägar liksom?! Fattade ingenting och visste inte hur jag skulle lära mig det heller.

Men nu har jag slutat stressa upp mig för att jag inte förstår direkt. Nej jag kanske inte begriper på en gång när läraren går igenom funktioner på cellulär- och molekylnivå direkt men om jag bara får rita och fundera över resonemanget hemma sen så kommer det förr eller senare. Vi har ju mycket av den kunskapen som skall bankas in så jag har fått öva mig mycket i att hantera ångesten. Men som sagt; rita och strukturera upp det själv! Jag begriper inte om jag bara kollar på bilder av komplicerade cellulära reaktioner, det blir bara som ett enda virrvarr alltihop. Men om jag själv får rita och fundera ut de viktiga stegen i reaktionerna blir det mycket lättare.

Hela termin 1 var som ett enda stort meltdown som fortsatte in på T2 också. Nu har det gått så många tentor där samma grej ingår så nu är det lite lättare att hantera. Dock hade jag ingen tidigare utbrändhet i bagaget, hade jag haft det hade jag verkligen dukat under för det var nära under första terminen ska jag säga.

Summa summarum; jag förstår dig precis, man vänjer sig (inte så stor tröst) och du är inte ensam!

Borde inte vara några större problem att göra ett studieuppehåll på ett halvår eftersom mitt program har starter både HT och VT, men frågan är hur mycket det skulle lösa. I så fall skulle jag ju behöva en sjukskrivning, för annars blir det samma ångest över jobbsök och att jobba (det är ju därifrån det kommer från början). Och det skulle ändå bli pang boom tillbaka upp på 100% efteråt, så jag är skeptisk till att det skulle kunna hjälpa i längden. Dessutom har jag ju "bara" 2,5 år kvar.

Finns det någon studenthälsa du kan gå till? Finns möjlighet att prata med någon och kanske gå KBT eller så för att hantera ångesten?
 
Åh jag känner igen mig precis, jag är precis likadan med samma problem! Hade jättejättejättesvårt med cellbiologin första terminen, verkligen segt, för jag såg varken nyttan av den eller fattade hur jag skulle lära mig den. Ligander, enzymer och transportvägar liksom?! Fattade ingenting och visste inte hur jag skulle lära mig det heller.

Men nu har jag slutat stressa upp mig för att jag inte förstår direkt. Nej jag kanske inte begriper på en gång när läraren går igenom funktioner på cellulär- och molekylnivå direkt men om jag bara får rita och fundera över resonemanget hemma sen så kommer det förr eller senare. Vi har ju mycket av den kunskapen som skall bankas in så jag har fått öva mig mycket i att hantera ångesten. Men som sagt; rita och strukturera upp det själv! Jag begriper inte om jag bara kollar på bilder av komplicerade cellulära reaktioner, det blir bara som ett enda virrvarr alltihop. Men om jag själv får rita och fundera ut de viktiga stegen i reaktionerna blir det mycket lättare.

Hela termin 1 var som ett enda stort meltdown som fortsatte in på T2 också. Nu har det gått så många tentor där samma grej ingår så nu är det lite lättare att hantera. Dock hade jag ingen tidigare utbrändhet i bagaget, hade jag haft det hade jag verkligen dukat under för det var nära under första terminen ska jag säga.

Summa summarum; jag förstår dig precis, man vänjer sig (inte så stor tröst) och du är inte ensam!



Finns det någon studenthälsa du kan gå till? Finns möjlighet att prata med någon och kanske gå KBT eller så för att hantera ångesten?

Ja just nu försöker jag bara ta mig igenom texterna och hoppas att de ska sorteras till nåt sammanhängande av sig självt.

Studenthälsa har vi, problemet är bara att ska jag dit så innebär det ännu längre tid innan jag kommer hem på kvällen och det tar emot rejält eftersom det blir ännu fler intryck att hantera den dagen. Sånna saker kan sänka mig fullständigt, hjärnan orkar liksom inte med att ta in för mycket på en dag. Då kommer jag hem, sätter mig i soffan och orkar absolut ingenting mer, bara tanken på att gå och bre en macka för att få något att äta känns som att försöka hitta ett botemedel till cancer.

Har varit hos kurator tidigare för att prata om stresshantering. Det gav bara ännu mer stress. Dels för att det blir ännu en tid att passa och ännu en uppbokad timme. Och dels för att dom pratar om sånt jag redan känner till. Jag VET att jag måste tänka på hur jag andas (blir väldigt lätt att min andning åker upp högt och då syresätter jag mig själv fantastiskt dåligt), men andningsövningar bland folk är bland det absolut värsta jag vet för då är det som att någon kommer och häller en hink panikångest över mig och vips går det absolut inte att andas några djupa andetag och samtidigt står det nån och tjatar om att andas med magen. Det enda som egentligen funkar som stressänkande för mig är att antingen bara vara för mig själv hemma och göra det som faller mig in för stunden, eller lugna yogapass som inte är för komplicerade.
 
@cili , vad som är rätt att göra kan väl bara du avgöra i slutändan, men när jag läser dina inlägg så ringer det för mig flera varningsklockor. Glöm inte att ta hand om dig och lyssna på kroppen också! Inget blir bättre av att du går in i väggen med full kraft senare. Jag kan verkligen relatera till känslan av att sitta i en rävsax och känna stress över att man måste försörja sig på något sätt, det är verkligen enormt påfrestande och jag har inget bra råd att komma med tyvärr.
 
@cili Ja jag har inga mer tips eller lösningar tyvärr.. Blev tipsad av @Tassetass att inte plugga hemma när jag var stressad, kanske är något för dig också? Istället för att pendla hem och komma hem jättetrött så ät middag på skolan, plugga ett par timmar och åk sen hem så kan du bara vila hemma?

I alla fall för mig fungerar sällan bara att läsa texter, det blir jag bara stressad av eftersom jag inte förstår eller kan visualisera.

Och ja, sen insåg jag att jag inte kunde fortsätta med ignoreringsmetoden, det blev inte bättre av det. Jag fick helt enkelt släppa ångesten och gå in i en bubbla av "jag kan inte göra något mer nu än att bara försöka förstå och lära mig det här och det jag gör just nu, ångest blir inte bättre bara sämre". Det fungerade för MIG för att inte fastna i stressen och må för dåligt. Du måste hitta ett sätt som passar för dig.
 
Jag börjar äntligen se ljuset i slutet av tunneln! Jag vet inte om ni har följt mina inlägg i denna tråden med saker att göra, men jag har haft äckligt mycket att göra. Så sedan jag kom tillbaka till stan efter jullovet har jag:
- Skrivit klart en hemtenta (hade ca 3/4 kvar när jag kom tillbaka)
- Lämnat in en ersättningsuppgift för ett missat seminarium
- Lämnat in två kompletteringsuppgifter
- Varit på exkursion med tillhörande gruppredovisning

Så nu har jag:
- Skriva klart sista hemtentan som vi fick ut i fredags (inlämning fredag)
- Skriva ett seminarieinlägg + en kommentar på i en kurs jag läste hösten -13.

Får lite "ledigt" i helgen när jag far hem på möte men där har jag massor att fixa också + att jag missar första dagen på nästa kurs (nästa måndag) pga mötet. Men det löser sig nog :D
 
@cili Ja jag har inga mer tips eller lösningar tyvärr.. Blev tipsad av @Tassetass att inte plugga hemma när jag var stressad, kanske är något för dig också? Istället för att pendla hem och komma hem jättetrött så ät middag på skolan, plugga ett par timmar och åk sen hem så kan du bara vila hemma?

I alla fall för mig fungerar sällan bara att läsa texter, det blir jag bara stressad av eftersom jag inte förstår eller kan visualisera.

Och ja, sen insåg jag att jag inte kunde fortsätta med ignoreringsmetoden, det blev inte bättre av det. Jag fick helt enkelt släppa ångesten och gå in i en bubbla av "jag kan inte göra något mer nu än att bara försöka förstå och lära mig det här och det jag gör just nu, ångest blir inte bättre bara sämre". Det fungerade för MIG för att inte fastna i stressen och må för dåligt. Du måste hitta ett sätt som passar för dig.
Problemet är att om jag ska sitta kvar i skolan så betyder det att jag kommer komma hem ännu senare, 18:30 är illa nog :( Nackdelen med att ha en lång pendlingssträcka.
Men nåt måste jag ju ändra på, för det här funkar ju uppenbarligen inte alls.
Jag har fram till fredag runt kl 16 att läsa in det här, så det är ju inte helt kört om jag bara får lite ordning på det.

@Martenix Ja varningsklockorna har ringt länge, problemet är bara att jag inte vet vad jag ska göra åt dom.
Det enda positiva är väl att jag kommer bli kalasbra på stressproblem när jag väl kommer ut och jobbar
 
Problemet är att om jag ska sitta kvar i skolan så betyder det att jag kommer komma hem ännu senare, 18:30 är illa nog :( Nackdelen med att ha en lång pendlingssträcka.
Men nåt måste jag ju ändra på, för det här funkar ju uppenbarligen inte alls.
Jag har fram till fredag runt kl 16 att läsa in det här, så det är ju inte helt kört om jag bara får lite ordning på det.

Ja men om du kan sitta kvar 1,5 timme och plugga så är du hemma kl 20! Pluggad och klar så att säga :) Så slipper du tänka på det hemma öht.

Nej det är verkligen inte kört! Om du kör nu har du ju 3 dagar på dig, det är ju helt okej med tanke på att kursen inte är jättestor :) Heja heja! Och för mig (med grava prokrastinationsproblem + undvikande av ångestframkallande uppgifter) funkar det jättebra att ställa klocka. 20-25 minuter är nog mycket för att hålla koncentrationen och tänka att "det är inte så länge kvar, nu kör jag" om andra tankar smyger sig in :) Sen 5-10 min rast bara för att släppa lite och sen börja om igen. Värt att försöka? :)
 
Gud va jag älskar lärare som är snabba! Såg nu att jag fått svar på mina inlämningsuppgifter klockan 20:00 tidigare i kväll, snacka om dedikerade lärare. Godkänd på de två små kompletteringarna så nu väntar jag svar på inlämningen från seminariet och hemtentan, sen är jag helt klar med kursen :up:
 
Jag har äntligen lyckats lämna in hemtentan i den tråkigaste kursen jag någonsin läst. Bara hoppas nu att den håller måttet och det blir ett godkänt! Varit allt annat än aktiv och närvarande i kursen så hur resultatet blir :angel:
 
BLÄ! :banghead:
Sitter och skriver på litteraturdelen av exjobbet och trodde att jag bara behövde jobba med två delar för att sedan lämna in till handledaren för att få feed back. Men nu när jag scrollade ner till rubriken så gillar jag inte alls studierna jag valt att skriva om (hittar helt plötsligt mer relevant litteratur i min överfyllda mapp på datorn) och de jag verkligen vill ha kvar är så tråkigt/dåligt skrivna att jag nästan har lust att radera allt och börja från början.
Samtidigt får det inte bli för långdraget då jag har bara några veckor kvar tills alla resultaten är sammanställda och dags att skriva in de. Metoddelen är inte färdig med heller.

Och nästa vecka ska jag börja nya kurser, så tiden försvinner till de. :arghh:
 
@Molle__ Kan du inte ha kvar de "tråkiga" bitarna och se vad handledaren säger om allting? Och lägga fokus på de nya, bättre studierna du hittat? :)
Jo, det är det logiska att göra.
Kan tillägga att jag valde att ta en tupplur efter förra inlägget och efter det så gick desperationen ner. Har aldrig varit bra på att ta ordentliga pauser, men det behövdes verkligen idag.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Skola & Jobb Jag har inte läst matte på nästan 20 år, men har nu hoppat på en yh-utbildning där vi läser tillämpad matematik. Alltså, all matte vi...
Svar
18
· Visningar
532
Skola & Jobb Nu skulle jag vilja ha jobb tips! Det är nog ganska så många år kvar förmig men det gör ju inget att börja tänka nu iallafall! Plus att...
5 6 7
Svar
129
· Visningar
5 699
Skola & Jobb Jag funderar på det kanske är dags att byta jobb. Jag skulle vilja jobba med siffror! Jag har en utbildning där majoriteten av alla...
Svar
5
· Visningar
503
Skola & Jobb Vi funderar på att flytta och det behövs då såklart jobb på nya stället. Det söks nu folk för en fast tjänst på 77% som jag har stor...
Svar
6
· Visningar
430

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp