Vi som nätdejtar del 3

[Jeffery]

Är det verkligen så udda att i vuxen ålder inte känna ett behov av att flytta ihop, skaffa barn och greja bara för att man vill ha en seriös relation?
För mig har inte seriositeten i en eventuell relation med boförhållandena att göra och inte heller huruvida man vill följa traditionen och förlova sig, gifta sig, avla barn etc.

Jag ställer mig mest frågande till den fullständigt främmande tanken att flytta ihop innan det visar sig vara ett fullbordat faktum, efter tio år av ihärdigt dejtande.

 

[Petruska]

Jag ställer mig mest frågande till den fullständigt främmande tanken att flytta ihop innan det visar sig vara ett fullbordat faktum, efter tio år av ihärdigt dejtande.

Dejtande? Jovisst om det ordet innefattar gemensamt barnansvar och att man är gifta, så, jodå, det kan du ju kalla det om du vill.

Tanken på att flytta ihop var inte direkt främmande, det fanns bara inte riktigt någon övertygande anledning.

 

[Petruska]

Är det verkligen så udda att i vuxen ålder inte känna ett behov av att flytta ihop, skaffa barn och greja bara för att man vill ha en seriös relation?
För mig har inte seriositeten i en eventuell relation med boförhållandena att göra och inte heller huruvida man vill följa traditionen och förlova sig, gifta sig, avla barn etc.

Jag tänker att, OM det finns något som säger något om hur "seriöst" ett förhållande är, så är det frågan om parterna älskar varandra. Gör de inte det kan det kvitta med bil, barn och hus, som jag ser det. Jag vill ändå inte kalla det ett förhållande. Det är något annat. Om de däremot älskar varandra och står någorlunda raka inför varandra, fixar de nog att göra som de tycker. Vad konventionen än säger, tänker jag.

 

[Jeffery]

Det där med att vilja satsa - den tanken är så fullständigt främmande för mig. Jag har aldrig känt något jag skulle beskriva så. Att det blir energikrävande betvivlar jag inte alls.

Tanken på att flytta ihop var inte direkt främmande, det fanns bara inte riktigt någon övertygande anledning.

Jag finner inte riktigt den röda tråden i dina tankar här.

 

[Petruska]

Jag finner inte riktigt den röda tråden i dina tankar här.

Det verkar inte bättre, nej. Det beror på att du läser så tendentiöst, tror jag.

Jag skrev om uttrycket och tanken på att "satsa". Du tycks ta för givet att satsa betyder flytta ihop. Tydligen. För mig är idén om förhållanden/ihopflyttningar/relaterat som "satsningar" främmande. Att vara/bo ihop, är inte främmande. Det handlar bara inte om att "satsa". Mer om att leva. Nära varandra på lite olika sätt.

 

[corzette]

Det verkar inte bättre, nej. Det beror på att du läser så tendentiöst, tror jag.

Jag skrev om uttrycket och tanken på att "satsa". Du tycks ta för givet att satsa betyder flytta ihop. Tydligen. För mig är idén om förhållanden/ihopflyttningar/relaterat som "satsningar" främmande. Att vara/bo ihop, är inte främmande. Det handlar bara inte om att "satsa". Mer om att leva. Nära varandra på lite olika sätt.

Vem har sagt att "satsa" betyder flytta ihop ? Att man "satsar" på nåt innebär för mej mer "all in" dvs man skippar allt som har med dejting MED ANDRA att göra... Att satsa i ett tidigt skede handlar verkligen inte om "vill, volvo och vovve"... Utan mer att man tar det från dejtingstadiet. "kilar stadigt" "blir ihop" "blir seriösa" kärt barn har många namn...
EFTER att man satsar IHOP kommer oftast frågan "hur gör vi nu ?" Ska vi va ihop men inte bo ihop, hur ser framtiden ut ? Vill VI ha barn eller vill vi inte ha barn... Och nej de frågorna kommer liksom inte lösa sej automatiskt ! De bör man nog prata om ...
SPECIELLT barnfrågan ser jag som en väldigt stor "vi bör prata om" fråga.. Alla går inte på tankeläsning...

 

[monster1]

Vem har sagt att "satsa" betyder flytta ihop ? Att man "satsar" på nåt innebär för mej mer "all in" dvs man skippar allt som har med dejting MED ANDRA att göra... Att satsa i ett tidigt skede handlar verkligen inte om "vill, volvo och vovve"... Utan mer att man tar det från dejtingstadiet. "kilar stadigt" "blir ihop" "blir seriösa" kärt barn har många namn...
EFTER att man satsar IHOP kommer oftast frågan "hur gör vi nu ?" Ska vi va ihop men inte bo ihop, hur ser framtiden ut ? Vill VI ha barn eller vill vi inte ha barn... Och nej de frågorna kommer liksom inte lösa sej automatiskt ! De bör man nog prata om ...
SPECIELLT barnfrågan ser jag som en väldigt stor "vi bör prata om" fråga.. Alla går inte på tankeläsning...

Där är det ju en fördel med nätdejting eftersom de frågorna oftast redan är avklarade i presentationen. Jag känner nog att det där med "satsandet" är en flytande process snarare en ett nu kör vi tillfälle. Man gradvis liksom involveras mer och mer i varandras liv, uppstår det några frågetecken på vägen kanske man tar upp dom.

 

[corzette]

Där är det ju en fördel med nätdejting eftersom de frågorna oftast redan är avklarade i presentationen. Jag känner nog att det där med "satsandet" är en flytande process snarare en ett nu kör vi tillfälle. Man gradvis liksom involveras mer och mer i varandras liv, uppstår det några frågetecken på vägen kanske man tar upp dom.

Det fetstilta är liksom det vi pratar om !!!! MAN FRÅGAR , man tar inte för givet !
Men gör man inte det (pratar under tidens gång om vad som händer) ja då måste du ha en jättebra presentation som gör att din tilltänkta partner gör att den vet exakt vart den har dej hela tiden....

Okej måste nog inse att jag som hela tiden trott jag va en ganska okomplicerad tjej, jag får nog tänka om.... nu förstår jag om folk tycker jag inte är så enkel... Det står ju inte en manual på presentationen (för det första) jag reagerar olika från person till person som jag träffar (för det andra) och jag har ju ingen spec "typ" av kille jag faller för utan alla är olika...

 

[Petruska]

Vem har sagt att "satsa" betyder flytta ihop ? Att man "satsar" på nåt innebär för mej mer "all in" dvs man skippar allt som har med dejting MED ANDRA att göra... Att satsa i ett tidigt skede handlar verkligen inte om "vill, volvo och vovve"... Utan mer att man tar det från dejtingstadiet. "kilar stadigt" "blir ihop" "blir seriösa" kärt barn har många namn...
EFTER att man satsar IHOP kommer oftast frågan "hur gör vi nu ?" Ska vi va ihop men inte bo ihop, hur ser framtiden ut ? Vill VI ha barn eller vill vi inte ha barn... Och nej de frågorna kommer liksom inte lösa sej automatiskt ! De bör man nog prata om ...
SPECIELLT barnfrågan ser jag som en väldigt stor "vi bör prata om" fråga.. Alla går inte på tankeläsning...

Nu var ju det där med satsa som verkar betyda flytta ihop, något som Jeffrey rörde ihop, inte jag.

Varför du antar att man inte pratar alls, för att man inte tänker i termer av "satsa", "gå vidare", gå "all in" etc, vet inte jag. För mig är det där snarare ett språk och tänkesätt för jobbets utmaningar och projekt, än för de nära relationerna.

Du talar liksom enbart om formen för förhållandet, om arrangemang och utfästelser runtomkring den. För mig är det ganska underordnade frågor, som formas av relationen, inte omvänt.

För mig handlar förhållandet om närhet till varandra. Inte om att ingå ett affärsavtal.

 

[monster1]

Det fetstilta är liksom det vi pratar om !!!! MAN FRÅGAR , man tar inte för givet !
Men gör man inte det (pratar under tidens gång om vad som händer) ja då måste du ha en jättebra presentation som gör att din tilltänkta partner gör att den vet exakt vart den har dej hela tiden....

Okej måste nog inse att jag som hela tiden trott jag va en ganska okomplicerad tjej, jag får nog tänka om.... nu förstår jag om folk tycker jag inte är så enkel... Det står ju inte en manual på presentationen (för det första) jag reagerar olika från person till person som jag träffar (för det andra) och jag har ju ingen spec "typ" av kille jag faller för utan alla är olika...

Det finns inga okomplicerade människor, det är ju det som är spännande. Klart man frågar, men vissa saker kanske man vet att man vill ha ut av en relation redan innan man går in i den. Jag är snart 40 så jag har ju hunnit pröva lite och lärt känna mig själv och vet vilka behov jag har i stort.
Men det jag tänker är kanske inte att det är ett tillfälle där man känner att nu vill jag "satsa" på det här. Utan att det är en gradvis process och man har inte ett styrelse möte i relationen då man tar upp sina frågor man samlat på sig utan det är en kontinuerlig dialog där förståelsen och insikten i varandras behov pågår hela tiden. Just eftersom man förändras och ens behov även de förändras och det händer ju inte heller efter bara en natt.

För mig är just den kontinuerliga dialogen det viktigaste i relationen inte om vi bor ihop, har barn ihop eller vad det nu är. Dialogen är det som gör relationen tillsammans med den kärlek och omsorg man förhoppningsvis känner för personen.

 

[corzette]

Det finns inga okomplicerade människor, det är ju det som är spännande. Klart man frågar, men vissa saker kanske man vet att man vill ha ut av en relation redan innan man går in i den. Jag är snart 40 så jag har ju hunnit pröva lite och lärt känna mig själv och vet vilka behov jag har i stort.
Men det jag tänker är kanske inte att det är ett tillfälle där man känner att nu vill jag "satsa" på det här. Utan att det är en gradvis process och man har inte ett styrelse möte i relationen då man tar upp sina frågor man samlat på sig utan det är en kontinuerlig dialog där förståelsen och insikten i varandras behov pågår hela tiden. Just eftersom man förändras och ens behov även de förändras och det händer ju inte heller efter bara en natt.

För mig är just den kontinuerliga dialogen det viktigaste i relationen inte om vi bor ihop, har barn ihop eller vad det nu är. Dialogen är det som gör relationen tillsammans med den kärlek och omsorg man förhoppningsvis känner för personen.

Jo men om du UNDER tiden märker att nåt inte är som det ska... Frågar du då vad som är fel ? Eller säger du bara "nä de va nog inget å går ?"

För jag tror de va så frågan uppkom... Ställer man den man dejtar mot väggen när man frågar saker eller går man bara ?
Och då kom "satsandet" in i bilden, att nånstanns övergår det från att vara ett dejtande till att man "satsar" på förhållandet.
I många fall är det ingen svart/vit gräns som man går över "innan dejtade vi bara MEN NU är vi minsann "all in" "Men nog sjutton pratar man om dessa saker det va dit JAG ville komma... Petruska menar på att NEJ man pratar inte om såna saker de "fanns liksom bara där outtalat" KANSKE att de talar om var de står med varandra nu efter 10 år med barn och GIFTERMÅL ( ? ) ... Bara där har man ju liksom inte fattat vad jag är ute efter iaf... Att man tex är GIFT är väl bland de STÖRSTA satsningarna man kan göra ? Och detta hoppas jag VERKLIGEN man pratar om !

Jag är 41... Och skulle jag gå från att dejta till att känna "det här är nog "på riktigt" " så skulle jag FAKTISKT ta upp det med killen .. "Du jag tycker det här börjas känna seriöst, vad tycker du ? " (kanske tom så ordagrannt) Killen har då säkert en egen syn på de hela och har man otur kanske han tom säger "jo jag har märkt att du tror så men jag är inte alls lika "inne" på de här som du är, jag är inte säker på vad jag vill än" DEN kommentaren vill man ju inte höra i dessa lägen då det oftast betyder "nej tack jag vill inte utesluta andra alternativ än"...
Har man tur tycker killen frågan är jättekonstig och tycker "självklart" ...

 

[corzette]

Nu var ju det där med satsa som verkar betyda flytta ihop, något som Jeffrey rörde ihop, inte jag.

Varför du antar att man inte pratar alls, för att man inte tänker i termer av "satsa", "gå vidare", gå "all in" etc, vet inte jag. För mig är det där snarare ett språk och tänkesätt för jobbets utmaningar och projekt, än för de nära relationerna.

Du talar liksom enbart om formen för förhållandet, om arrangemang och utfästelser runtomkring den. För mig är det ganska underordnade frågor, som formas av relationen, inte omvänt.

För mig handlar förhållandet om närhet till varandra. Inte om att ingå ett affärsavtal.

Fast det ÄR ju en form av "avtal" ... Du ingår en RELATION med någon, en person du investerar din framtid i ...
Hur kan man INTE prata om det ? Du säger ju att du är gift ? Det är ju ett avtal, och det mest bindande du kan skaffa i en parrelation...

 

[monster1]

Fast det ÄR ju en form av "avtal" ... Du ingår en RELATION med någon, en person du investerar din framtid i ...
Hur kan man INTE prata om det ? Du säger ju att du är gift ? Det är ju ett avtal, och det mest bindande du kan skaffa i en parrelation...

Eller en lösning för att man har barn och eller ägande tillsammans som gör att samhället ställer krav på ett avtal mellan parterna för att underlätta om den ena går bort eller man väljer att dela på sig. Då har det ju egentligen ingenting med kärlek och relation att göra utan bara ett sätt att lösa lagstiftningen kring ens gemensamma ansvar.

 

[monster1]

Jo men om du UNDER tiden märker att nåt inte är som det ska... Frågar du då vad som är fel ? Eller säger du bara "nä de va nog inget å går ?"

För jag tror de va så frågan uppkom... Ställer man den man dejtar mot väggen när man frågar saker eller går man bara ?
Och då kom "satsandet" in i bilden, att nånstanns övergår det från att vara ett dejtande till att man "satsar" på förhållandet.
I många fall är det ingen svart/vit gräns som man går över "innan dejtade vi bara MEN NU är vi minsann "all in" "Men nog sjutton pratar man om dessa saker det va dit JAG ville komma... Petruska menar på att NEJ man pratar inte om såna saker de "fanns liksom bara där outtalat" KANSKE att de talar om var de står med varandra nu efter 10 år med barn och GIFTERMÅL ( ? ) ... Bara där har man ju liksom inte fattat vad jag är ute efter iaf... Att man tex är GIFT är väl bland de STÖRSTA satsningarna man kan göra ? Och detta hoppas jag VERKLIGEN man pratar om !

Jag är 41... Och skulle jag gå från att dejta till att känna "det här är nog "på riktigt" " så skulle jag FAKTISKT ta upp det med killen .. "Du jag tycker det här börjas känna seriöst, vad tycker du ? " (kanske tom så ordagrannt) Killen har då säkert en egen syn på de hela och har man otur kanske han tom säger "jo jag har märkt att du tror så men jag är inte alls lika "inne" på de här som du är, jag är inte säker på vad jag vill än" DEN kommentaren vill man ju inte höra i dessa lägen då det oftast betyder "nej tack jag vill inte utesluta andra alternativ än"...
Har man tur tycker killen frågan är jättekonstig och tycker "självklart" ...

Kontinuerlig dialog betyder för mig att man pratar om det hela tiden.
Vad betyder seriöst för dig? Är det att man tänker långsiktigt kring relationen? (Och jag ifrågasätter inte jag frågar bara).

 

[corzette]

Kontinuerlig dialog betyder för mig att man pratar om det hela tiden.
Vad betyder seriöst för dig? Är det att man tänker långsiktigt kring relationen? (Och jag ifrågasätter inte jag frågar bara).

Jag ser "seriöst" som att man inte längre "letar andra alternativ"... Och hur långvarigt det är kan man ju aldrig "förutse" men självklart hoppas jag på att den relation jag hoppas få kommer va den som blir livet ut... Men det kan ju hända mkt på vägen...

Och visst är ett förhållande en dialog hela tiden men just "seriöst förhållande" snacket anser jag nog att man bara har vid ytterst få tillfällen För jag hoppas innerligt inte killen ändrar sej och säger "du förresten jag vill dejta andra ett tag, bara för att se"

 

[monster1]

Jag ser "seriöst" som att man inte längre "letar andra alternativ"... Och hur långvarigt det är kan man ju aldrig "förutse" men självklart hoppas jag på att den relation jag hoppas få kommer va den som blir livet ut... Men det kan ju hända mkt på vägen...

Och visst är ett förhållande en dialog hela tiden men just "seriöst förhållande" snacket anser jag nog att man bara har vid ytterst få tillfällen För jag hoppas innerligt inte killen ändrar sej och säger "du förresten jag vill dejta andra ett tag, bara för att se"

Jaha, jag har nog aldrig träffat någon som träffar andra samtidigt. Själv träffar jag bara en i taget, mest för att jag inte hinner med mer och för att jag skulle känna mig för splittrad om jag dejtade flera samtidigt. Dejtar jag någon överhuvudtaget så blir det därmed "exklusivt". Är den tillräckligt intressant för mig att träffa fler gånger så finns det liksom ingen anledning att dejta ytterligare personer under tiden.

 

[Petruska]

Fast det ÄR ju en form av "avtal" ... Du ingår en RELATION med någon, en person du investerar din framtid i ...
Hur kan man INTE prata om det ? Du säger ju att du är gift ? Det är ju ett avtal, och det mest bindande du kan skaffa i en parrelation...

Relationer har man ju med alla, mer eller mindre och med lite varierande form och innehåll. Det innebär inga "satsningar". Människor fattar ju tycke för varandra liksom av sig självt. Fast ingen fattar väl tycke för slla antar jag.

Gift är jag av juridiska skäl. Det var ingen "satsning", det var ett sätt att skaps trygghet i händelse av dödsfall.

Jag har inte "investerat min framtid" i någon. Jag fattar inte ens vad det uttrycket betyder.

 

[Petruska]

Fast det ÄR ju en form av "avtal" ... Du ingår en RELATION med någon, en person du investerar din framtid i ...
Hur kan man INTE prata om det ? Du säger ju att du är gift ? Det är ju ett avtal, och det mest bindande du kan skaffa i en parrelation...

Det är lätt att skilja sig i Sverige, vet du. Min man och jag skulle tex kunna skilja oss, men fortfarande leva tillsammans, om vi kom fram till juridiska fördelar med det. Eller iofs göra slut, men förbli gifta, tex om det skulle gynna barnen att vi inte skilde oss.

Men varför tror du att vi inte pratar? Vi pratar hela tiden.

 

[_CorpseBride_]

Eftersom jag nätdejtar nuförtiden så tänkte jag att jag kunde hoppa in i tråden.
Dock har de flesta dejterna jag varit på varit mer eller mindre udda. Ska delge er min senaste dejt där mannen numera i mina bekantskapskretsar känns igenom som "hummermannen".

Jag hade tråkigt en kväll och det var en kille som verkade trevlig och såg bra ut som absolut ville ses. Jag gick med på detta och vi sågs på en bar.
Efter bara fem minuter har jag börjat bli smått irriterad på honom. Han avbryter mig KONSTANT. Så fort jag försöker berätta något så börjar ha genast prata om något annat utan att ta någon notis om mitt smått irriterade ansiktsuttryck.Jag tänker att "jaja, han kanske är nervös".
Vi ställer oss vid baren och ska beställa. Jag blir än en gång smått irriterad då han genast skriker till bartendern att vi ska ta var för sig. Jag brukar själv bjuda eller ta varannan om jag bjuder ut någon, åtminstone att man kommer till något samförstånd om hur man ska göra. Mitt intryck blir att han är något sniken, men jag struntar i detta och tänker att det är ingen big deal ändå.
När vi slår oss ner sitter han och blinkar med ena ögat åt mig hela tiden. Jag börjar skratta och han frågar om han inte får flirta med mig varav jag svarar att det ser lite creepy ut. För nej, det är inget diskret flirtande, han blinkar menande varannan minut och jag har svårt att hålla mig för skratt.
Efter en öl börjar han tjata om att vi ska gå hem till honom. Jag ställer mig tvekande till detta men plötsligt grabbar han tag i mig och säger att "nu går vi!".
Jag springer på vägen in i affären för att köpa cig. Han utbrister därinne att vi ska äta hummer och köper så med sig en hummer. Jag får bära hummern hem till honom då han anser att det är pinsamt att bära på en hummer.
Väl hemma hos honom gör han iordning hummern och vi slår oss ner. Han börjar äta.... Medan jag tittar på. Han dukar inte fram något till mig utan äter hummern själv... Med SKALET på! Jag har nu ett väldigt undrande ansiktsuttryck medan han glufsar i sig och gör njutningsläten och ham frågar vad det är. Jag frågar honom bara om han äter skalet också och ha svarar att han inte orkar bry sig.
Efter att ha ätit upp hummern vill han ha en puss, vilket jag tackar nej till efter mycket tjat.
Sedan ska han servera en drink till oss. Han dricker snabbt upp sin och frågar sedan om han får lite av min, vilket jag säger går bra. Sedan dricker han upp den också...
Här säger jag att "no hard feelings, men jag tror inte vi är rätt för varandra" och reser sig för att gå. Han frågar förvånat om jag inte vill ses igen och säger sedan "Tror du verkligen att du kommer att hitta en bättre kille än MIG!? tror du verkligen att du kommer att hitta en snyggare killeän MIG!?" vilket jag inte riktigt vet vad jag ska svara på.
Och så var dejten med hummermannen slut. Det var den märkligaste dejten jag varit på!

Ikväll ska jag på dejt igen, bara han inte ska köpa hummer är jag ganska nöjd!

 

[Mia_R]

Ha, ha, ha, vilken jäkla tomte!