Vi med hundar med rädslor

[Pilot]

Jag hade en som var väldigt rädd för folk, och med lite "vallningsskärpa"(backade inte, utan höll sin position även när han var rädd). Han tog 2 fullbett i spöket på mentalstudien vi deltog i Samma problem mot djur, drog köttstycken ur djuren vid pressade lägen.

Han hade flera syskon (kombinationen gjordes 3 ggr) och halvsyskon som var lika illa eller värre. Sydde 12 stygn på en tacka efter att hans kullsyster tävlade på djuren jag jobbade med.

Uppfödaren avlade flera gånger både på kullsyster och syskonbarn, linjen är i allra högsta grad levande. Fullständigt vansinnigt.

Amen
Har du lust att PM'a linjer?

 

[NadjaW]

Amen
Har du lust att PM'a linjer?

Skulle också vilja veta Börjat kika lite på BC men detta lät ju verkligen inte önskvärt! Helt galet att det avlas vidare på linjer som dessa.

 

[Migo]

Skulle också vilja veta Börjat kika lite på BC men detta lät ju verkligen inte önskvärt! Helt galet att det avlas vidare på linjer som dessa.

Det finns mycket avel på knepig mentalitet i rasen tyvärr. Jag har ett rejält blåmärke på vänster ben efter att förra helgen ha träffat en av vinnarna av unghunds-SM senaste åren... Fyra snygga tandmärken trots två lager byxor Den exporterades dock så har inte avlats på i S iaf.

 

[tanten]

Min papillon var ju rätt rejält rädd när jag fick hem honom vi 4 månaders ålder. Vi jobbade bort det mesta.

Men vid alltför mycket intryck stängde han av och zoomade ut. Som världens mest väluppfostrade. En del personer reagerade han starkt på (främst främmande män) Skällde och backade, attackskällde och backade. Men "autismen" där han zoomade ut gjorde att han fick bra omdömen på BPH. Han upplevdes trygg...

När jag kommer till att leta ny pappis kommer jag vara väldigt noga med mentalitet och hälsa. Jag har aldrig haft en rädd (eller sjuk) hund tidigare, så det var mycket som helt enkelt inte föll mig in.

 

[Lordofthestrings]

Min förra hund var rädd för att gå i trappor och i stort sett alla golv. Började med att det var en specifik trappa han inte gillade för att eskalera till att han inte ens vågade gå på golvet hemma hos oss. Från ytterdörren var han tvungen att rusa in till sin bädd i vardagsrummet för han vågade inte gå normalt och vi fick flytta hans vattenskål till hans bädd för han vågade inte gå nån annanstans i lägenheten. Även fast vi la ut mattor satt rädslan i lika illa.
Utvecklade också en problematik med människor men som ändå var hanterbar. Kunde inte hantera nya inomhusmiljöer alls, han sov inte ordentligt på en vecka när vi var hos mina föräldrar för han var så stressad bara av att vistas i en lugn lägenhet. Och så separationsångest på det.
Jag omplacerade för både min och hans skull. Det var otroligt tufft att leva med en rädd hund, ömmar för alla som kämpar med sina älskade hundar.

Hela kullen är inte kass men vad jag vet finns social problematik hos något till syskon och det avlas vidare på linjerna. Hans problem viftas bort som "dåligt socialiserad" och att jag "tränade för mycket med honom och lät honom inte vara valp".

Hans rädslor syns väl i hans MH, men kommentar från uppfödare var att det var ett jättefint MH....

 

[Holdyourhorses]

Min papillon var ju rätt rejält rädd när jag fick hem honom vi 4 månaders ålder. Vi jobbade bort det mesta.

Men vid alltför mycket intryck stängde han av och zoomade ut. Som världens mest väluppfostrade. En del personer reagerade han starkt på (främst främmande män) Skällde och backade, attackskällde och backade. Men "autismen" där han zoomade ut gjorde att han fick bra omdömen på BPH. Han upplevdes trygg...

När jag kommer till att leta ny pappis kommer jag vara väldigt noga med mentalitet och hälsa. Jag har aldrig haft en rädd (eller sjuk) hund tidigare, så det var mycket som helt enkelt inte föll mig in.

Vad intressant det där med att zooma ut, exakt så gör min hund också i vissa lägen. Han är rädd för småhundar som skäller på honom (vilket de troligtvis gör för att de tycker han ser läskig ut) och större fåglar, typ gäss. När vi möter någon av dessa på promenad sluter han upp vid min sida, gärna med mig som barriär, och går som en ängel vid sidan. Ser säkert snyggt ut men jag ser att han tycker det är urläskigt och bara vill därifrån. På BPH ställde han sig bakom mig och puttade med nosen i mina knäveck för att jag skulle gå fram och kolla

 

[Shpongle]

Jag hade en som var väldigt rädd för folk, och med lite "vallningsskärpa"(backade inte, utan höll sin position även när han var rädd). Han tog 2 fullbett i spöket på mentalstudien vi deltog i Samma problem mot djur, drog köttstycken ur djuren vid pressade lägen.

Han hade flera syskon (kombinationen gjordes 3 ggr) och halvsyskon som var lika illa eller värre. Sydde 12 stygn på en tacka efter att hans kullsyster tävlade på djuren jag jobbade med.

Uppfödaren avlade flera gånger både på kullsyster och syskonbarn, linjen är i allra högsta grad levande. Fullständigt vansinnigt.

Jisses!!

Man kan ju undra vad det är som gör att uppfödare fortsätter på en kombination/ linjer som inte ger ifrån sig bra individer. Dessutom tre ggr?!

 

[Shpongle]

Min hane har en del rädslor och är i det hela en väldigt försiktig individ. Jag gissar att kastreringen inte hjälpte men jag har inget före att jämföra med.

Främst är det stora hundar, barn och vissa vuxna. Allt som stirrar är läskigt. Även metalliska ljud, disk, bestick, kedjor.

Hans pappa är rädd för åska och en kullsyster är avlivad på grund av aggressivitet mot människor/barn så antagligen är det åtminstone delvis genetiskt. Blandraser så inga tester gjorda mig veterligen.

Hur yttrar sig hans rädslor? Jobbar ni något med rädslorna?

 

[Shpongle]

Min förra hund var rädd för att gå i trappor och i stort sett alla golv. Började med att det var en specifik trappa han inte gillade för att eskalera till att han inte ens vågade gå på golvet hemma hos oss. Från ytterdörren var han tvungen att rusa in till sin bädd i vardagsrummet för han vågade inte gå normalt och vi fick flytta hans vattenskål till hans bädd för han vågade inte gå nån annanstans i lägenheten. Även fast vi la ut mattor satt rädslan i lika illa.
Utvecklade också en problematik med människor men som ändå var hanterbar. Kunde inte hantera nya inomhusmiljöer alls, han sov inte ordentligt på en vecka när vi var hos mina föräldrar för han var så stressad bara av att vistas i en lugn lägenhet. Och så separationsångest på det.
Jag omplacerade för både min och hans skull. Det var otroligt tufft att leva med en rädd hund, ömmar för alla som kämpar med sina älskade hundar.

Hela kullen är inte kass men vad jag vet finns social problematik hos något till syskon och det avlas vidare på linjerna. Hans problem viftas bort som "dåligt socialiserad" och att jag "tränade för mycket med honom och lät honom inte vara valp".

Hans rädslor syns väl i hans MH, men kommentar från uppfödare var att det var ett jättefint MH....

Oj låter verkligen jobbigt. Vet du hur det går för honom nu?
Känner igen det där med att inte riktigt ta avkommornas problematik på allvar, det finns alltid en ursäkt ”corona hund”, ”rasen är ju lite så”…

 

[Shpongle]

Min papillon var ju rätt rejält rädd när jag fick hem honom vi 4 månaders ålder. Vi jobbade bort det mesta.

Men vid alltför mycket intryck stängde han av och zoomade ut. Som världens mest väluppfostrade. En del personer reagerade han starkt på (främst främmande män) Skällde och backade, attackskällde och backade. Men "autismen" där han zoomade ut gjorde att han fick bra omdömen på BPH. Han upplevdes trygg...

När jag kommer till att leta ny pappis kommer jag vara väldigt noga med mentalitet och hälsa. Jag har aldrig haft en rädd (eller sjuk) hund tidigare, så det var mycket som helt enkelt inte föll mig in.

Görs det mycket BPH inom pappisarna? Har själv en liten ras men där är det inte alls vanligt tyvärr. Vilket är väldigt synd. Nu är det här vår andra hund inom rasen så vi vet att det finns trevliga individer också. Men ändå är jag tveksam på att skaffa en till hund inom samma ras tyvärr.

 

[Shpongle]

Idag är en sådan där dag man känner att man inte orkar. Det ska vara kul att ha hund idag är det inte det! Känner mig helt gråtfärdig.
Idag har hon gjort utfall mot människor i alla möten förutom ett. Och då har jag försökt hålla avstånd och kört med omvänt lockande men idag har det inte gått.
Det är inte bara skällande utan det är verkligen utfall hon gör och i dessa utfall så har hon bitit mig fyra ggr och sambon två. Nu är hon en liten hund så skadorna blir inte så allvarliga men det blir ändå fula sår med blodvite.

Om en månad så är det kalas här hemma. Jippi! Not!

Känner mig också stressad över att om sex månader ska man börja jobba igen och jag vet inte hur vi ska göra med hundvakt. Vem ska kunna passa henne?

 

[tanten]

Görs det mycket BPH inom pappisarna? Har själv en liten ras men där är det inte alls vanligt tyvärr. Vilket är väldigt synd. Nu är det här vår andra hund inom rasen så vi vet att det finns trevliga individer också. Men ändå är jag tveksam på att skaffa en till hund inom samma ras tyvärr.

Rasklubben jobbar med att öka deltagandet. Förra året delade de ut bidrag till oss som gick BPH. Men frekvensen är inte så stor än.

Hoppas det blir bättre. En så liten larmande hund som pappis behöver behålla ett bra temperament.

 

[hundtant]

Görs det mycket BPH inom pappisarna? Har själv en liten ras men där är det inte alls vanligt tyvärr. Vilket är väldigt synd. Nu är det här vår andra hund inom rasen så vi vet att det finns trevliga individer också. Men ändå är jag tveksam på att skaffa en till hund inom samma ras tyvärr.

T o m 2021 gjordes 138 bph:n med papillon. Inte mycket att hänga i julgranen i en ras med bortåt 7000 (har jag för mig) registrerade hundar.

När man kommer upp i 200 får man en djupare 200-analys som är värdefull i avelsarbetet, men såvitt jag vet är man inte där än.

Det finns alltså uppfödare som gör det, men jag lyckades inte hitta nån där särskilt många fler än föräldradjuren/djuret har ett bph att visa. Det blir ju intressantare ju fler syskon och kullar det finns att kolla. Men vägen dit verkar lång, en uppfödare jag pratade med sa Nej, jag vet vad jag parar. Kan tänka mig att hen inte är unik med det resonemanget.
Såhär ser medelspindeln ut, på 138 individer.

 

[Migo]

Jisses!!

Man kan ju undra vad det är som gör att uppfödare fortsätter på en kombination/ linjer som inte ger ifrån sig bra individer. Dessutom tre ggr?!

Hemmablindhet, kunskapsbrist, skyller felen på valpköparna och nostalgi, skulle jag tro. Prestige, kanske. Svårt att klippa en linje man haft i flera generationer

 

[Bison]

Min hund har lite social osäkerhet, men han är ung och har blir bara bättre och bättre. Nu är det mest barn han tycker är otäcka. Vi har inga barn i vårt umgänge så det blir inget naturligt inslag i vardagen.

Han är dock rädd för trapphus, stort, litet, olika material på golv, han hatar dem
Vet inte vad det är som gör det, han har inga problem med olika underlag på andra platser, är väldigt framåt överallt. Men trapphus är ondska.
Hemma bär vi ner honom, upp går bra. Borta bär vi honom alltid.
Får se om det växer bort med åldern, är inget problem eftersom han är så liten och kommer väga max 5 kilo som vuxen.

 

[Wingates]

Idag är en sådan där dag man känner att man inte orkar. Det ska vara kul att ha hund idag är det inte det! Känner mig helt gråtfärdig.
Idag har hon gjort utfall mot människor i alla möten förutom ett. Och då har jag försökt hålla avstånd och kört med omvänt lockande men idag har det inte gått.
Det är inte bara skällande utan det är verkligen utfall hon gör och i dessa utfall så har hon bitit mig fyra ggr och sambon två. Nu är hon en liten hund så skadorna blir inte så allvarliga men det blir ändå fula sår med blodvite.

Om en månad så är det kalas här hemma. Jippi! Not!

Känner mig också stressad över att om sex månader ska man börja jobba igen och jag vet inte hur vi ska göra med hundvakt. Vem ska kunna passa henne?

Du har inte funderat på att sätta på munkorg för att slippa bli biten?
Misstänker att ni kanske med hetsar upp er vid möten (eftersom ni riskerar att bli bitna och att situationen blir jobbig allmänt)? Det brukar trigga igång dem ännu värre och bli en ond cirkel när de riktar om i min erfarenhet. Alltså, hunden varvar upp -> ägarna blir stressade -> hunden varvar ännu mer etc tills man blir biten. Tänker att en munkorg (en som hunden kan hässja i och ni kan ge godis med såklart) kanske kan få er att slappna av lite?

Vad är det för sorts hund?
Min egen hatar skateboards av hela sitt hjärta (dock ej rädd) och när vi passerar skejtparken här så brukar jag kampa med boll förbi. Han är fortfarande arg som ett bi men har tar ut det i bollen istället för att rikta om. Nu har han aldrig riktat om, men har sett att han funderat på det där några gånger. En vild fundering bara Det kräver nog att hunden har en del kamplust dock ska sägas - vilket blir ju enkelt med min dobbis.

 

[Lordofthestrings]

Oj låter verkligen jobbigt. Vet du hur det går för honom nu?
Känner igen det där med att inte riktigt ta avkommornas problematik på allvar, det finns alltid en ursäkt ”corona hund”, ”rasen är ju lite så”…

Det går bättre för honom sen omplaceringen. Han har stöd i familjens andra hund och bor på landet så han har en väldigt lugn miljö. Fortfarande golvrädd men han slipper utsättas för det i så stor utsträckning. Märks att han mår bättre!

 

[border_kelpie]

Idag åkte Trolla tillbaka till sin uppfödare. Blev inte riktigt den återlämning jag hade velat och hennes osäkerhet/rädslor togs nog inte riktigt på allvar utan trolla skulle i stället försöka testa sina gränser. Försökte berätta om hur Trolla är och så men ja.

Men Trolla visade iallafall sidor som jag misstänkte hon hade och som gjorde att mitt beslut var rätt.

Det var dock ett av de värsta sakerna jag gjort i mitt liv. Att lämna henne och veta att hon inte förstår varför hon inte får följa med .

 

[Lordofthestrings]

Idag är en sådan där dag man känner att man inte orkar. Det ska vara kul att ha hund idag är det inte det! Känner mig helt gråtfärdig.
Idag har hon gjort utfall mot människor i alla möten förutom ett. Och då har jag försökt hålla avstånd och kört med omvänt lockande men idag har det inte gått.
Det är inte bara skällande utan det är verkligen utfall hon gör och i dessa utfall så har hon bitit mig fyra ggr och sambon två. Nu är hon en liten hund så skadorna blir inte så allvarliga men det blir ändå fula sår med blodvite.

Om en månad så är det kalas här hemma. Jippi! Not!

Känner mig också stressad över att om sex månader ska man börja jobba igen och jag vet inte hur vi ska göra med hundvakt. Vem ska kunna passa henne?

Du har fått bra svar av @Wingates och jag är också nyfiken på vad det är för hundtyp. Och som nämnt - munkorg!

Jag har fått jobba för att styra upp min nuvarande hund. Började med en liten osäkerhet mot främmande hundar på promenaden när hon var valp och hennes instinktiva reaktion var att bli defensiv. Och det räckte liksom med det + att jag inte visste exakt hur jag skulle hantera henne när hon reagerade så och går det snabbt till att bli ett inlärt beteende. Hon är nyfiken och artig mot hundar, inte rädd eller arg, men hon lärde sig att i koppel så är hon defensiv och eftersom hon tyckte att jag inte gjorde något åt det försvann hennes förtroende för mig i de lägena. Krasst, men sant Nog fasen har det känts hopplöst många gånger, många timmars jobb för att ställa till rätta det som tog typ 3-4 tillfällen att befästas. Och hon drar sig inte för att rikta om i frustration heller.

Min hundtyp är verkligen ett bra exempel på det @Wingates skrev om att ägarna blir stressade -> hunden blir ännu värre.
När jag började vara lugn och opersonlig i mina korrigeringar, vara väldigt tydlig med vad hon får och inte får göra, lärde henne att inte dra i kopplet och allmänt applicerade mer lugn och svart/vitt i hennes liv - då hände det grejer! Idag gick vi en tur i stan och mötte massor med folk och hundar och det gick skitbra, kändes så jäkla gött. Det går att vända och din hund är så ung så det är inte hopplöst! Lite annorlunda approach när det handlar om rädsla, men det är inte hopplöst.

 

[Shpongle]

Du har inte funderat på att sätta på munkorg för att slippa bli biten?
Misstänker att ni kanske med hetsar upp er vid möten (eftersom ni riskerar att bli bitna och att situationen blir jobbig allmänt)? Det brukar trigga igång dem ännu värre och bli en ond cirkel när de riktar om i min erfarenhet. Alltså, hunden varvar upp -> ägarna blir stressade -> hunden varvar ännu mer etc tills man blir biten. Tänker att en munkorg (en som hunden kan hässja i och ni kan ge godis med såklart) kanske kan få er att slappna av lite?

Vad är det för sorts hund?
Min egen hatar skateboards av hela sitt hjärta (dock ej rädd) och när vi passerar skejtparken här så brukar jag kampa med boll förbi. Han är fortfarande arg som ett bi men har tar ut det i bollen istället för att rikta om. Nu har han aldrig riktat om, men har sett att han funderat på det där några gånger. En vild fundering bara Det kräver nog att hunden har en del kamplust dock ska sägas - vilket blir ju enkelt med min dobbis.

Jag upplever inte att jag blir så stressad vid möten, blir mer stressad när det kommer bilar. Men absolut så spänner jag mig lite och tycker det är jobbigt. Det är ju lite pinsamt när hon gör sina utfall.

Hon älskar att kampa, vi provade att ha en leksak som belöning när hon var valp men hon blev så uppspelt så vi körde på godis istället. Ska prova igen nu när hon är lite äldre och förstår att det finns ett slut på leken. Det är en hund med mycket motor som lätt slår över. Lätt lärd och snabb i tanken vilket inte alltid är så himla lätt.