Vettig häst för max 200k? [Utbruten från Dressyrsnackis 14]

Nej, diskussionen sprang ur att någon hade 200 som budget och funderade på om den skulle köpa en unghäst. Då skrev jag och flera att hellre lägga dem på en ”färdigare” häst man kan rida och ha roligt med direkt,( inkl givetvis då vidareutbilda om man önskar det).

Detta baserades på att den specifika personen inte haft så roligt med sina hästar senare år, inte egentligen kunnat rida och få ut något av sin ridning alls osv.

Fö ang begreppet Ridbarhet så är det inte utbildningsgrad som avses med det som etablerat begrepp. Blir svårt att förstå varandra folk använder begreppet för olika saker.
Ja och så drogs det igång en diskussion där folk menade att det var felaktigt att det inte gick att hitta häst med vissa kriterier i viss prisklass.

Ridbarhet är ju inte en "utbildningsgrad" överhuvudtaget.
 
Det @AW skriver är väldigt viktigt tycker jag. Många rider för dåligt, hästarna är sneda och inte på hjälperna och inte lösgjorda. Bara när man får till det så får hästarna oceaner av mer energi och tryck.

Så tipset att ta med en duktig ryttare som sitter upp är en ovärderlig hjälp för en sådan kan sätta dit lite av varje av ovanstående på 20 min och då kan den personen utröna vad som finns lite under ytan. De flesta hästar av halvblodstyp är hyfsat bra idag!
 
Det @AW skriver är väldigt viktigt tycker jag. Många rider för dåligt, hästarna är sneda och inte på hjälperna och inte lösgjorda. Bara när man får till det så får hästarna oceaner av mer energi och tryck.

Så tipset att ta med en duktig ryttare som sitter upp är en ovärderlig hjälp för en sådan kan sätta dit lite av varje av ovanstående på 20 min och då kan den personen utröna vad som finns lite under ytan. De flesta hästar av halvblodstyp är hyfsat bra idag!

Jag ser nog också att om man lägger viss del av köpesumman till att ha regelbunden genomridning av duktig ryttare kan man antingen behålla köpta hästens bra ridning medan man själv försöker utbilda sig alt få hjälp att
Tack! Nu letar jag inte häst men jag förstår känslan. Det är som min splitternya Audi, kommer jag nånsin använda kapaciteten i den? Nä, en Opel hade räckt. Men ändå, jag vill inte ha en Opel, jag vill känna kvalitén därunder.

Jag har många vänner med fina hästar, långt ifrån alla tävlas på högre nivå men de är friska och glada ändå.

Om det är en ny Audi som inte lider av att du kör den - finemang!
Om det mer är frågan om en person som just tagit körkort, med få timmar bakom ratten och som ska köra en Ferarri eller Formel 1 känns liknelsen faktiskt mer aktuell i vissa fall.
Och iom att det inte bara är en maskin får hästen betala i form av smärtor och må dåligt psykiskt.

Det är ändå en hel del som ridit väldigt många år rider faktiskt så illa att de stör hästarna. Och har för låg kunskap om utbildning och hantering öht.
Vi har ju en skadestatistik som inte ser så kul ut. Jag personligen tror det kunde minskas något om man köpte häst efter vad man behöver och inte vad man vill ha och tror att man behöver.

Visst finns det de som reder ut bra hästar med känslighet, mkt gång etc. Men det finns oändligt många mer som köper såna än de som både reder ut och behöver.

En häst med mer luft i som är väldigt rörlig är mer balanskänslig. De flesta vet inte hur de ska balansera upp en häst. Det är väldigt få som har ett system eller en signal för att kunna balansera i sidled tex, framför allt innan folk börjar med piruetter. Det är sällan jag ser någon ha koll på balansen helt.
En överrörlig och balanskänslig häst riskerar alltså mer skador. Förutom att de kan bli rätt utåtagerande om de upprepat sätts ur balans.

Och vissa av de balanskänsliga ser ut att ha noll gång för att de är i obalans och därför upplever att de måste ha nära till marken för att kunna trampa om, rädda sin balans. När man rider dem i balans får de gång och luft. Vissa kan det rasslat som fan om i gruset när de rör sig. De blir tysta.

Det går att göra mkt åt båda håll på de flesta hästar. Och det är ju där man bör lägga krutet - på ryttaren.
 
Jag har haft två halvblodsston på senaste år: En modern med bra gång och grym galopp, en lite mer "klassiskt" byggd - korrekt, men med mindre register.

Häst nr 1 hade väldigt mycket huvud. Kunde explodera för inget för att nästa dag vara modig för allt. Mycket spänning, ibland introvert och svår att få tag i. Massa energi som kunde ta vägen var som häst. Kände mig ofta osäker när jag red henne, för man visste aldrig var spänningen skulle ta vägen. Jag fick planera mina ridpass utifrån väder, antal hästar i ridhuset, tid på dygnet, vad vi gjort dagen innan osv.

Häst nr 2 hade den bästa ridbarhet jag någonsin känt på. Så mycket bjudning, massa will to please, massa energi, som bara var inriktad på att göra rätt. Visade man henne något en gång så fattade hon sen. Tråkiga gångarter, men ganska fin galopp och helt OK skritt. Traven säkert reglerbar. Jag kunde sticka ut och rejsa med ponnyungarna på åkern, oavsett om det var blåsigt. Visst, de kunde komma ett bocksprång, men jag FÖRSTOD när saker skulle inträffa, för det var energi och inte spänning som var orsaken.

Tyvärr visade sig nr 2 ha pålagringar och höll inte, så jag hade henne bara några månader, men jag ändrade inställning helt efter det. En sån häst ska jag ha igen, till varje pris! Jag kan prioritera bort typ allt annat, nu när jag har fått smaka på hur det känns att ha en häst som vill använda sin energi på rätt sätt, alltid vill arbeta med mig. Jag tror att hade jag fått behålla häst nr 2 hade vi kunnat komma hur långt som helst med träning.
 
Jag har haft två halvblodsston på senaste år: En modern med bra gång och grym galopp, en lite mer "klassiskt" byggd - korrekt, men med mindre register.

Häst nr 1 hade väldigt mycket huvud. Kunde explodera för inget för att nästa dag vara modig för allt. Mycket spänning, ibland introvert och svår att få tag i. Massa energi som kunde ta vägen var som häst. Kände mig ofta osäker när jag red henne, för man visste aldrig var spänningen skulle ta vägen. Jag fick planera mina ridpass utifrån väder, antal hästar i ridhuset, tid på dygnet, vad vi gjort dagen innan osv.

Häst nr 2 hade den bästa ridbarhet jag någonsin känt på. Så mycket bjudning, massa will to please, massa energi, som bara var inriktad på att göra rätt. Visade man henne något en gång så fattade hon sen. Tråkiga gångarter, men ganska fin galopp och helt OK skritt. Traven säkert reglerbar. Jag kunde sticka ut och rejsa med ponnyungarna på åkern, oavsett om det var blåsigt. Visst, de kunde komma ett bocksprång, men jag FÖRSTOD när saker skulle inträffa, för det var energi och inte spänning som var orsaken.

Tyvärr visade sig nr 2 ha pålagringar och höll inte, så jag hade henne bara några månader, men jag ändrade inställning helt efter det. En sån häst ska jag ha igen, till varje pris! Jag kan prioritera bort typ allt annat, nu när jag har fått smaka på hur det känns att ha en häst som vill använda sin energi på rätt sätt, alltid vill arbeta med mig. Jag tror att hade jag fått behålla häst nr 2 hade vi kunnat komma hur långt som helst med träning.
Du beskriver nästan till punkt och pricka hur det varit för mig med! Min förra var precis som du beskriver häst nr 2. Helt fantastisk ridkänsla trots medioker gång och en Will to please helt utan like men oxå mångfacetterad skadeproblematik så han fick tyvärr somna in redan vid 9 år och då hade jag ändå kämpat med rehab sedan han var 4.. Min nuvarande är ju lite som din nr 1 men jag vägrar planera något annat än uteritterna, dom har jag gett upp att rida utan sällskap, det är helt enkelt inte värt det!
 
Jag ser nog också att om man lägger viss del av köpesumman till att ha regelbunden genomridning av duktig ryttare kan man antingen behålla köpta hästens bra ridning medan man själv försöker utbilda sig alt få hjälp att


Om det är en ny Audi som inte lider av att du kör den - finemang!
Om det mer är frågan om en person som just tagit körkort, med få timmar bakom ratten och som ska köra en Ferarri eller Formel 1 känns liknelsen faktiskt mer aktuell i vissa fall.
Och iom att det inte bara är en maskin får hästen betala i form av smärtor och må dåligt psykiskt.

Det är ändå en hel del som ridit väldigt många år rider faktiskt så illa att de stör hästarna. Och har för låg kunskap om utbildning och hantering öht.
Vi har ju en skadestatistik som inte ser så kul ut. Jag personligen tror det kunde minskas något om man köpte häst efter vad man behöver och inte vad man vill ha och tror att man behöver.

Visst finns det de som reder ut bra hästar med känslighet, mkt gång etc. Men det finns oändligt många mer som köper såna än de som både reder ut och behöver.

En häst med mer luft i som är väldigt rörlig är mer balanskänslig. De flesta vet inte hur de ska balansera upp en häst. Det är väldigt få som har ett system eller en signal för att kunna balansera i sidled tex, framför allt innan folk börjar med piruetter. Det är sällan jag ser någon ha koll på balansen helt.
En överrörlig och balanskänslig häst riskerar alltså mer skador. Förutom att de kan bli rätt utåtagerande om de upprepat sätts ur balans.

Och vissa av de balanskänsliga ser ut att ha noll gång för att de är i obalans och därför upplever att de måste ha nära till marken för att kunna trampa om, rädda sin balans. När man rider dem i balans får de gång och luft. Vissa kan det rasslat som fan om i gruset när de rör sig. De blir tysta.

Det går att göra mkt åt båda håll på de flesta hästar. Och det är ju där man bör lägga krutet - på ryttaren.

Jag säger inte emot dig ang ryttare, därför min unghäst utbildas främst av en beridare. Jag tycker dock folk tränar mycket för tränare? Kan snarare känna att det är annat i hästhållningen som saknas ibland.
 
@super så ledsamt att läsa ditt inlägg och dessutom är det en hel del som faktiskt har det som du med sin häst. Så himla trist när det ska vara roligt.
Jag har ju en toppstammad häst som jag tidvis känner att jag tagit mig vatten över huvudet med.. Han är absolut den svåraste häst jag någonsin ridit men samtidigt ett lamm på marken. Han var dock inte dyr, med facit i hand förstår jag varför..

Han är otroligt komplex och har väldigt mycket idéer i ridningen. Väldigt introvert som lätt utan förvarning kan explodera, för det mesta är han numer hyffsat snäll men man vet aldrig vad som kan utlösa ett utbrott. Tex igår när jag tömkörde så var han superfokuserad och jätte duktig, då var det några som hade kommit in i ridhuset och dom tog bort lite reflexer på sina hästar= fullständig explosion så jag nästan tappar honom.. Ett exempel som unghäst: Longerar på ridbanan, det ligger en vattenmatta där som vi hälsar på i båda varven. När jag sedan styr mot vattenmattan med tanke att han kan ta ett litet skutt över den, vattenmattan är ca 40 cm bred, så springer han lugnt mot den för att när han är precis framför den bli hysteriskt rädd och resa sig rätt upp för att sedan ramla omkull.. Han är dessutom markskygg och kan få för sig att ta ett jätte skutt över något litet märke i sanden etc..

Ibland önskar jag att jag hade en annan häst, men samtidigt så är denna otroligt speciell! Och vem skulle vilja köpa honom liksom.. Han är flott att se på och rör sig bra men noll och inget Will to please sas om inte allt är perfekt. Ligger sadeln miiiiinsta lilla fel så säger han upp sig fullständigt! Vi pratar inte om grövre grejer såsom bakvikt eller för smal i bommen etc utan ibland är det bara som att han bestämt sig för att hata sadeln.. Han är prinsessan på ärten deluxe!

Jag har provat ett gäng sadlar på honom och kan säga att det är endast EN sadel som han sagt ok om. Min Wow har han accepterat men i perioder så gillar han inte den heller. Har efter mycket om och men kommit fram till att han troligen har en magsårs problematik som troligen ställer till det.

Har beställt en sådan sadel som han faktiskt gillade men när den kom så var den sned.. Sadelmakare stoppade om den men nä se den dög inte så nu väntar vi på provsadeln som han faktiskt godkände.. Vi väntar även på att en ny sadel ska sys upp, håller tummarna att han accepterar den som provsadeln.. Annars får jag väl be om att köpa loss provsadeln..

Normala hästar blir kanske spända om sadeln inte ligger bra, tappar bjudning etc men inte min, han tvärnitar och snor runt och försöker bita mig i fötterna.. Han är genomgången flera gånger om av flera veterinärer varav en tyckte att det är bara att avliva hästen. Vi har än idag inte hittat något fel förutom då ev magsår som förklarar hans beteende. Han är röntgad och ul i alla vrår utan resultat.. Han är dessutom en olyckskorp som lyckats skada sig på alla upptänkliga vis under åren..

Mina tidigare hästar hade jag inga problem med att rida ut själv med men denna så går det inte, iaf inte där jag står idag. På tidigare ställe, där stallet låg närmare skogen så fungerade det men där vi står idag är det ett självmordsuppdrag.. Har provat..

Summa summarum hade jag obegränsat med pengar skulle jag nog köpa en annan häst och kanske göra hagprydnad av denna.. Men nu är det som det är så bara att kämpa på! Han är som sagt fantastisk på marken och transportera etc men väääldigt knepig i ridningen. Känner mig ganska less just nu!!

Min rek är oxå att köpa en häst som visat att den fungerar och håller för ridning även om den kanske har lite mindre kapacitet för man ska fan inte underskatta Will to please det betyder faktiskt allt!!



Jag kom på att jag kanske skulle lägga till att han håller på så här även med provryttare på klinik samt proffs så det beror inte på att jag är jätte obalanserad.. Jag får ju honom att gå om jag är envis när han protesterar men det är inte riktigt min grej att tvinga en häst som säger nej utan jag vill hitta orsaken.

Milsvid skillnad mot förra som inget ville hellre än att vara till lags trots att han troligen hade ganska ont i hovarna på slutet (pga hovbensuppluckring mm)
 
Jag är helt med på vad du skriver, och jag hävdar motsatsen. Att det GÅR att köpa en häst med alla rätt kvalitéer, ridbarhet och känsla för under 200', även om de är i ridbar ålder. Sen att en inte hittar den hästen på första provridningen eller att en måste ha hästen i ett halvår innan den blivit vad en hoppades att en köpte, det är en annan sak. Men känner att folk ofta har lite för dålig fantasi när de letar häst :p.
Det här håller jag verkligen med om, särskilt att folk har för dålig fantasi. Man har svårt att se att även andra raser, udda stammar, korsningar m. fl. kan bli riktigt fina hästar även om de inte är det just vid provridningen. Jag får känslan av att folk dömer en häst att den "är si och så att rida" istället för att tänka att den kan bli precis den häst du söker .
 
Det här håller jag verkligen med om, särskilt att folk har för dålig fantasi. Man har svårt att se att även andra raser, udda stammar, korsningar m. fl. kan bli riktigt fina hästar även om de inte är det just vid provridningen. Jag får känslan av att folk dömer en häst att den "är si och så att rida" istället för att tänka att den kan bli precis den häst du söker .

Sant - utifrån att köparen har den kunskapen att se/kunna känna/bedöma det.
 
Jag säger inte emot dig ang ryttare, därför min unghäst utbildas främst av en beridare. Jag tycker dock folk tränar mycket för tränare? Kan snarare känna att det är annat i hästhållningen som saknas ibland.

Problemet som jag ser det är att tränarna inte lär eleverna rida på hemmaplan. Det går bra när trä aren instruerar men när eleven är ensam vet dom helt enkelt inte vad dom ska göra för att det ska gå lika bra hemma utan tränaren.
 
Problemet som jag ser det är att tränarna inte lär eleverna rida på hemmaplan. Det går bra när trä aren instruerar men när eleven är ensam vet dom helt enkelt inte vad dom ska göra för att det ska gå lika bra hemma utan tränaren.

Det där tycker jag verkar oerhört vanligt! Hur ofta har man inte hört "Jag kan inte rida när inte min tränare är med".. Tänker då i mitt stilla sinne vad har du då fått med dig från träningen?? Är inte tanken med att träna att man ska få med sig verktyg hem så man kan lösa eventuella problem hemma? Annars kan man ju lika gärna köra hästen till tränaren och låta hen rida..
 
Det där tycker jag verkar oerhört vanligt! Hur ofta har man inte hört "Jag kan inte rida när inte min tränare är med".. Tänker då i mitt stilla sinne vad har du då fått med dig från träningen?? Är inte tanken med att träna att man ska få med sig verktyg hem så man kan lösa eventuella problem hemma? Annars kan man ju lika gärna köra hästen till tränaren och låta hen rida..

Och det kan ju tyvärr i vissa fall vara så man gör sig behövd som tränare och tillridare.
Sen finns de ju också de som är suveräna ryttare själva men inte är bra eller egentligen ens intresserade av att lära ut.
Precis som det finns folk som mer vill ha roliga timmen på lektionen, med skoj/pepp/good wibes och då inte direkt utvecklas iom att det inte tas fram någon negativ kritik.

Att min tränare sa till mig att dennes mål är att bli onödig var en av de bra saker jag fastnade för.
Jag får alltid tydliga läxor och jag får ofta frågor om varför jag tror något är si eller så. Så jag själv måste fundera ut och förklara. Och det kan levereras sanningar som kanske inte är det roligaste att höra. Men som är utvecklande.
Så försöker jag också jobba.
 
Jag säger inte emot dig ang ryttare, därför min unghäst utbildas främst av en beridare. Jag tycker dock folk tränar mycket för tränare? Kan snarare känna att det är annat i hästhållningen som saknas ibland.

Jag må vara efterbliven. Men jag hajar inte riktigt ditt svar?

Många som köper unghästen har inte råd att ställa den hos beridare tills den är riden nog för dem.
Och många rider lektion en gång i veckan max med hästar som är så pass för svåra att det hade krävts både fulltidsträning hos proffs och infasning av dem som ryttare under betydligt mer regelbunden träning för att alla ska ha kul.
Det är så vanligt idag att rätt orutinerade människor som inte heller riktigt har fysiken för det köper unghäst de ska utbilda.
 
Jag må vara efterbliven. Men jag hajar inte riktigt ditt svar?

Många som köper unghästen har inte råd att ställa den hos beridare tills den är riden nog för dem.
Och många rider lektion en gång i veckan max med hästar som är så pass för svåra att det hade krävts både fulltidsträning hos proffs och infasning av dem som ryttare under betydligt mer regelbunden träning för att alla ska ha kul.
Det är så vanligt idag att rätt orutinerade människor som inte heller riktigt har fysiken för det köper unghäst de ska utbilda.

Då har vi olika erfarenheter. Jag ser snarare att man tränar ganska mycket men för ensidigt.
Hästen rastas för liten, går ensam i liten hage så den blir understimulerad och mer vild.
Dock är det undantagsfall, skönt nog.
 
Läste den här tråden i går och var inne på hästnet med den för ögonen. Hittade två vad som såg trevliga ut på annonserna; en 12- och en 13-åring, stadiga Msv B- hästar för 150-200 ” .
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag börjar närma mig de 40. Jag ridit hela livet, har egen häst och har alltid ridit och varit i stallet i alla väder. Aldrig klagat och...
2
Svar
29
· Visningar
6 832
Senast: Habina
·
Hästhantering Någon här som haft en väldigt nervös och osäker häst? Blev det bättre? Varning för lång text: Köpte min dam i februari, känslig men...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
13 989
Hästmänniskan Hej! Jag har köpt en supersnäll 7 åring för 2 veckor sedan (24/8). 7 år, valack och importerad från Holland som 5 åring. Tidigare...
2
Svar
33
· Visningar
11 495
Hästvård Hej! Igår var vi med vår nyinköpta valack på Strömsholm för en TMS. Jag som inför det här besöket letade information om denna...
Svar
8
· Visningar
4 763
Senast: Jamtland
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp