Vem står på din bilförsäkring? (utbruten från Vad gör vi del CXXVII)

[alazzi]

Det där är en av de mest irriterande reglerna som finns här tycker jag! Så fruktansvärt störigt att inte bara kunna låna kompisens/grannens/valfri annan persons bil lite snabbt vid behov och att bokstavligen bara kunna köra sin egen bil (eller ja, den man är försäkrad på i alla fall). För mig är det mycket mer logiskt att försäkra per bil, inte per förare. Har du någon aning om varför det är så just här, och om det funkar likadant i andra länder?

Det är så i Tyskland också.

 

[Snubbelfot]

En grundregel (enligt lag) är att en försäkring bara gäller till förmån för den som bär risken för egendomen. Har barnet betalat fordonet så bär föräldern förstås ingen risk, och upplägget kan bli problematiskt vid ett skadeärende. Det måste inte nödvändigtvis bli problematiskt, försäkringsbolagens handläggare förstår ofta mycket väl att det sannolikt uteslutande är 22-åriga Gustav som brukar och de facto äger en supersportmotorcykel (eller en sänkt och trimmad V70 med LED-belysning undertill) och inte Gustavs 60-åriga mamma trots att fordonet är registrerat på henne. Men med bolagens goda minne, eller åtminstone tolerans, fortgår skenförsäkrandet.
Det innebär förstås också att kalkylen kring fördelningen av skador och premieintäkter skjuvas iväg från verkligheten. Istället för att Gustav skulle betala för sin egen - åtminstone på gruppnivå - skyhöga risk så smetas kostnader och risk enkelt uttryckt ut på 60-åringarna och försvinner i massan.

Med det sagt finns oftast lagligt utrymme för en förälder att låta sitt barn bruka förälderns bil (eller mc). Det utrymmet brukar framgå mer eller mindre specifikt i försäkringsavtalet. I somliga fall krävs uttryckligen t ex att den registrerade ägaren - föräldern - åtminstone är den huvudsakliga brukaren av fordonet. I andra fall finns ingen sådan begränsning.

 

[Stefffie]

Det där är en av de mest irriterande reglerna som finns här tycker jag! Så fruktansvärt störigt att inte bara kunna låna kompisens/grannens/valfri annan persons bil lite snabbt vid behov och att bokstavligen bara kunna köra sin egen bil (eller ja, den man är försäkrad på i alla fall). För mig är det mycket mer logiskt att försäkra per bil, inte per förare. Har du någon aning om varför det är så just här, och om det funkar likadant i andra länder?

Jag vet inte riktigt nar den regeln kom att galla, eller om att det "alltid" varit sa i UK, men bilforsakring i UK ar en av de mest konkurrensbetonade industrierna i varlden, och var prissattning ar den mest sofistikerade i hela varlden. Detta drivs av att folk jagar lagast pris och att vi var tidiga med att anvanda prisjamforelsehemsidor, dar forsakringsbolag blir belonade for att kunna prissatta 10kr lagre an en konkurrent - detta driver en extrem sofistiktion i prissattningen dar bolaget vill ha sa manga riskfaktorer som mojligt, och vem som kor bilen ar en signifikant riskfaktor - Lisa 47 ar inte alls samma risk som Pontus 19..

I Sverige/skandinavien finns det overlag ett storre fokus pa upplevd kvalitee, lojalitet mot ett bolag, och enkelhet (alltsa att man bara fortsatter att fornya med samma bolag istallet for att jamfora) vilket leder till att bolagen generellt kan vara lite mer generosa i tolkningen av vilkor etc.

Sorry, lang utlaggning!

(f.o. finns det nu tillaggsforsakringar som syftar till att gora det enkelt att lana en bil for nagra timmar - Cuvva ar ett skottiskt bolag som specialiserar pa detta t.ex.!)

 

[Lycan]

Är det bara jag som är inte förhållande där min bil är min och Sambons bilar har jag inget att göra med?

Nejdå. Samma i mitt förhållande. Mina fordon är mina och sambons fordon är hans.

 

[ameo]

Vi har två bilar (i trafik) i familjen. Jag står som ägare på båda två, av rent praktiska skäl som funkar bra för oss.
(sen har vi ett avställt ök också, som maken äger)

 

[Mineur]

Jag vet inte riktigt nar den regeln kom att galla, eller om att det "alltid" varit sa i UK, men bilforsakring i UK ar en av de mest konkurrensbetonade industrierna i varlden, och var prissattning ar den mest sofistikerade i hela varlden. Detta drivs av att folk jagar lagast pris och att vi var tidiga med att anvanda prisjamforelsehemsidor, dar forsakringsbolag blir belonade for att kunna prissatta 10kr lagre an en konkurrent - detta driver en extrem sofistiktion i prissattningen dar bolaget vill ha sa manga riskfaktorer som mojligt, och vem som kor bilen ar en signifikant riskfaktor - Lisa 47 ar inte alls samma risk som Pontus 19..

I Sverige/skandinavien finns det overlag ett storre fokus pa upplevd kvalitee, lojalitet mot ett bolag, och enkelhet (alltsa att man bara fortsatter att fornya med samma bolag istallet for att jamfora) vilket leder till att bolagen generellt kan vara lite mer generosa i tolkningen av vilkor etc.

Sorry, lang utlaggning!

(f.o. finns det nu tillaggsforsakringar som syftar till att gora det enkelt att lana en bil for nagra timmar - Cuvva ar ett skottiskt bolag som specialiserar pa detta t.ex.!)

Jätteintressant, tack! Överlag upplever jag att det där med att jaga bästa priset och förhandla med div. aktörer är mycket vanligare här, på långt fler områden än bara bilförsäkring.

 

[Sunshine]

Jätteintressant, tack! Överlag upplever jag att det där med att jaga bästa priset och förhandla med div. aktörer är mycket vanligare här, på långt fler områden än bara bilförsäkring.

Även hästförsäkring - jag har bytt flera gånger under årens lopp men vill minnas att när jag hade häst i Sverige så var man ”fast” med det bolaget man först valde eller t.o.m. tog över den tidigare ägarens försäkring. Det har säkert ändrat sig dock, detta var över 20 år sedan

Vi byter alla våra försäkringar regelbundet, särskilt el och gas.

 

[Ms_Antrop]

Vi har bara en bil och den står på min man, både som ägare och försäkringstagare. Han köpte bilen innan vi vart tillsammans så det blev ju rätt naturligt, men vi kollade och det hade vart dyrare att ha försäkringen på mig! Jag är 16 år yngre än honom (men om försäkringbolagen visste hur han kör så skulle dom definitivt vilja ha lika mycket som för en 19årig kille ).
Nu ska vi byta bil här i dagarna och ha privatleasing istället, men det blir nog samma arrangemang. Känns inte som det spelar mig nån roll - skulle nått extremt drastiskt hända så går jag väl bara och köper en egen bil.

I övrigt så har jag alltid stått på mina egna försäkringar på bilar, men jag hade aldrig moppe och så innan jag var 18 och när jag började köpa bilar så hade jag jobb och betalade allt själv så det var helt naturligt för mig.

 

[Jfrelin]

Jag har 2 bilar som står på mig men den ena bilen äger egentligen både jag och min syster. Nu kan man ju bara stå som en ägare på en bil så man måste ju välja någon och den står sen även på försäkringen. Blir ju svårt att stå 2 personer på en försäkring när bara en få stå som ägare på själva bilen.
Krockade med bilen jag delade med mamma förut och det var hon som stod som ägare och på försäkringen, var noll problem med försäkringen efter krocken även fast jag kört.

 

[TeamLundVer]

Ähum mannens jobb?
Vi har en förmånsbil så det är ju mannens jobb som står på allt trots att jag nog kör mest (åksjuk så jag kör nästan alltid om vi åker båda två). Nästa bil blir från mitt jobb.

 

[Pudlan]

Vad är det för bolag som kräver att föraren är över 25 år?? Dom försäkringarna jag har haft går bara haft dubbel självrisk men inget krav.

Det får man välja på en del försäkringsbolag om någon under 24/25 år ska köra bilen.
Antar att det är högre risk att med yngre förare och ger antagligen annan premier och självrisk.

 

[Madalitso]

När vi köpte den första gemensamma bilen var jag 24 år, och försäkringspremien blev betydligt billigare om bilen ägdes och försäkrades av någon 25 år eller över, så då skrev vi maken som ägare och han stod på försäkringen, även om vi använde den lika mycket båda två. Hade jag krockat med den hade vi fått betala 1000 kr högre självrisk.
Nu blev det samma med nya bilen, men den här gången var det bara för att det var han som åkte och köpte den, så då var det enklare att skriva honom på den än att skicka med fullmakt från mig.

 

[monster1]

Är det bara jag som är inte förhållande där min bil är min och Sambons bilar har jag inget att göra med?

Vi har också den uppdelningen, men det är för att vi blev tillsammans som vuxna med egna bilar från början. I mitt förra förhållande delade vi på en bil, köpte den tillsammans med.

 

[Thaliaste]

Jag kan tycka att det är lite märkligt faktiskt att det är så vanligt att tycka att det är ok att begå försäkringsbedrägeri men samtidigt förfasa sig över andra ekonomiska tvivelaktiga saker, som skatteplanering t ex.