vem har rätt att skaffa barn?

[Kattennizze]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Nja, tyvärr är det så illa att i mitt landsting i Västerbotten får man bara ett försök. Det skiljer sig över landet, obegripligt orättvist.

 

[Kattennizze]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Men varför vill man då ha barn?? Jag är, som sagt, väldigt romantiskt lagd och trodde att hela grejen men att få barn var att man gjorde det för att man vill dela sin kärlek med sin älskade

Är det kanske lite så att singlar vill ha barn för att inte vara ensamma? Som sällskap? Kan man inte skaffa ett djur då undrar jag? Finns det ingen singel här som har inseminerat sig i danmark och vill dementera mina fördomar?

Öhhh, man ska inte jämföra djur med barn, det är en fundamental skillnad, det är respektlöst mot ensamstående kvinnor att uttrycka sig på det viset, tycker jag. Många kvinnor vill ha barn men inte en man. Valen och besluten är många. Varför ska man inte skaffa barn själv om man vill, inte träffar den rätta, kanske vill leva ensam med barn? Hela idén om det heliga äktenskapet i evig kärlek skapades ju på 1800-talet av borgarna för att kvinnorna skulle stanna hemma. Innan dess var ju äktenskapet endast en ekonomisk angelägenhet. Att man däremot vill ha en partner för att dela föräldraskapet med har jag full förståelse för. Däremot struntar jag fullständigt i om det är biologiskt barn till mig och min partner, men det är ju min åsikt. En kompis till mig valde att skaffa barn på egen hand, hon är en alldeles utmärkt mor och längtan efter barn var mycket stor, och när hon fick sin flicka vid dryga 40 var lyckan total. Skulle hon skaffat sig en katt menar du i stället och nöja sig med det?

 

[escodobe]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Ja för fasiken. Vore det samma sak att ha barn som djur så hade jag aldrig skaffat mina hundar!

 

[Minta]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

*KL*

Artikel angående de olika reglerna för IVF i olika landsting.

 

[Lona]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Jag lovar, det är mest jag som har den attityden, inte hon. Men det ÄR skillnad på patienterna, det tycker även min kompis som jobbar på sjukhusapoteket. Cancerpatienterna som kommer in för att hämta sin sista medicin för att åka hem och dö ÄR trevligare än de flesta IVF-patienterna som är j-kligt krävande. Man kanske blir sådan när man verkligen kämpar för något men det gör ju faktiskt cancerpatienterna också...
Ytterligare en bekant har jobbat med IVF gör det inte längre, passade inte henne då hon tyckte samma sak, hon jobbade dock på en privatklinik.

Jag är ledsen om jag trampar på någons tår och naturligtvis är inte ALLA IVF-patienter sådana men tendensen finns uppenbarligen.

Angående min mamma och hennes yrkesval så trivs hon med att "göra barn" men tycker trots det att det är skillnad. Det ena behöver ju inte utesluta det andra.

 

[Lona]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Nja, tyvärr är det så illa att i mitt landsting i Västerbotten får man bara ett försök. Det skiljer sig över landet, obegripligt orättvist.

DET är verkligen vrickat. Samma regler borde gälla över hela landet, det gäller naturligtvis övrig sjukvård också.

 

[Badger]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

men det gör ju faktiskt cancerpatienterna också...

Har på lite avstånd mött en kollega eller två med cancer. Med tanke på att hon orkade stå på benen ca en gång vart tredje vecka, gick då till sjukhuset och fick ny behandling som gjorde henne helt utslagen i tre veckor till så har jag svårt att hon skulle haft ork att vara krånglig på apoteket eller när hon fick vård. Men din mor måste ju ha mött fler cancerpatienter än jag, normalfallet är kanske att de är lika pigga som IVF sökande föräldrar. Om det inte är så är det ju konstigt att hon kan jämföra deras krånglighet.

 

[Kattennizze]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Jag lovar, det är mest jag som har den attityden, inte hon. Men det ÄR skillnad på patienterna, det tycker även min kompis som jobbar på sjukhusapoteket. Cancerpatienterna som kommer in för att hämta sin sista medicin för att åka hem och dö ÄR trevligare än de flesta IVF-patienterna som är j-kligt krävande. Man kanske blir sådan när man verkligen kämpar för något men det gör ju faktiskt cancerpatienterna också...
Ytterligare en bekant har jobbat med IVF gör det inte längre, passade inte henne då hon tyckte samma sak, hon jobbade dock på en privatklinik.

Jag är ledsen om jag trampar på någons tår och naturligtvis är inte ALLA IVF-patienter sådana men tendensen finns uppenbarligen.

Angående min mamma och hennes yrkesval så trivs hon med att "göra barn" men tycker trots det att det är skillnad. Det ena behöver ju inte utesluta det andra.

Men vad ÄR det här för kvalificerat skitsnack? om man har problem med hantera sina patienter har man valt fel yrke, punkt slut. Exakt VAD är en "krävande IVF-patient"? Om man menar kunnig, påläst och väldigt engagerad i behandlingar som man oftast betalar hundratusentals kronor för, så javisst, då är nog många patienter som gör IVF-behandling "krävande". Men varför inte? Och kan man inte ta det, bör man nog jobba med annat eller rättare sagt, då SKA man jobba med annat. Tycker man patienter är jobbiga generellt ska man sluta inom vården. Jag vore tacksam om du slutade att sprida mer skit om oss IVF-patienter nu, jag tar faktiskt väldigt illa upp.

 

[Mabuse]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Jag lovar, det är mest jag som har den attityden, inte hon. Men det ÄR skillnad på patienterna, det tycker även min kompis som jobbar på sjukhusapoteket. Cancerpatienterna som kommer in för att hämta sin sista medicin för att åka hem och dö ÄR trevligare än de flesta IVF-patienterna som är j-kligt krävande. Man kanske blir sådan när man verkligen kämpar för något men det gör ju faktiskt cancerpatienterna också...
Ytterligare en bekant har jobbat med IVF gör det inte längre, passade inte henne då hon tyckte samma sak, hon jobbade dock på en privatklinik.

Jag är ledsen om jag trampar på någons tår och naturligtvis är inte ALLA IVF-patienter sådana men tendensen finns uppenbarligen.

Angående min mamma och hennes yrkesval så trivs hon med att "göra barn" men tycker trots det att det är skillnad. Det ena behöver ju inte utesluta det andra.

Alltså, jag tror som många här att någon som hämtar ut sin sista medicin för att åka hem och dö nog inte är fullt frisk och pigg, och kanske rent av har annat att tänka på än vårdens kvalitet i just det skedet. Och alltså upplevs som snäll och tacksam.

En IVF-patient däremot är ju faktiskt frisk, och orkar kanske ha lite mer åsikter. Särskilt om man vet att man bara har ett visst antal försök, då är det väl inte så konstigt att man vill att förutsättningarna ska vara de bästa?

Cancerpatienten är ju inte riktigt i samma läge, det är ju inte så att alla bara får en behandling, om den inte hjälper så får man betala nästa behandling själv. Förutom då att en cancerpatient förmodlign är betydligt mer fysiskt nergången.

Om jag jobbade i vården och tyckte att döende patienter är de bästa, för de är så snälla och timida, då skulle jag nog tänka över både yrkesval och männniskosyn.

 

[Petruska]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Om jag jobbade i vården och tyckte att döende patienter är de bästa, för de är så snälla och timida, då skulle jag nog tänka över både yrkesval och männniskosyn.

Begravningsentreprenör eller kyrkogårdsvaktmästare kan kanske vara lämpliga alternativ?

Lona: Jag har ingen som helst koll på vem du är, men du vet säkert själv hur pass anonym du är bland de som känner dig här och IRL. Om jag vore i din mammas kläder skulle jag inte vara glad om det blev allmänt känt att jag tyckte illa om mina patienter.

Jag jobbade några år i vården för länge sen, och då var det en ganska vanlig uppfattning att än den ena än den andra patienten eller patientgruppen var "bortskämd" eller betedde sig som om "sjukhuset var ett hotell".

Jag tycker att den uppfostrande (i negtaiv mening) attityden från personalens sida är väldigt obehaglig, och jag trodde faktiskt redan då att det bara var en historisk kvarleva på den konservativa landsbygd där jag då bodde. Detta är cirka 25 år sedan. Det gör mig ledsen att attityderna finns kvar.

Men detta är naturligtvis en kritik mot din mamma snarare än mot dig, även om jag nog tycker att du indirekt försvarar hennes åsikter.

Igen, jag hoppas att din mamma inte är alltför lätt att identifiera genom ditt nick.

 

[Kattennizze]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Jag har jobbat mycket inom vården och utbildar mig nu till ett yrke inom det, och jag har faktiskt inte stött på den här attityden hos personalen. Och då har jag jobbat på olika ställen i olika delar av landet. Men jag har haft tur, jag tror säkert att den finns. Men den finns ju även inom andra delar, när jag jobbade som lärare - även på universitetet -förekom samma attityd gentemot studenterna, slöa, oengagerade etc. Finns nog på alla nivåer tyvärr och det är just fel personer som är på fel plats i livet. Tyvärr. Men det är verkligen sorgligt, och att dessutom sitta på ett öppet forum och spy galla över sina patienter genom ombud eller vad man ska säga, säger någonting om hur accepterat detta beteende verkar vara. Fy bubblan alltså.

 

[heartstring]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Fast du behöver ju inte diskutera med mig om du inte vill det. Känner du att det för dig inte ger något, så kommer jag ju inte tvinga dig att fortsätta.

 

[heartstring]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Men det är väl ganska självklart att det är skillnad på patienterna!?
Om man nu ska fortsätta på ditt exempel, så har antagligen en cancerpatient som hämtar ut sin medicin accepterat sin situation och vill kanske göra det bästa av den tid denne har kvar?
En människa som inte kan få barn själv, och som söker hjälp för att få det denne vill ha så otroligt mycket vill ha, och därmed är villig att genomgå allt vad det innebär att få IVF, tycker jag ganska självklart inte har acceperat sin situation som barnlös?

Det kan ju knappast vara lätt att först inse att man inte kan få barn, trots otaliga försök. Och att sedan genomgå något som kan innebära x antal försök innan det lyckas och därmed även x antal "misslyckanden", foster, eller rättare sagt små små bebisar, som inte klarar sig...
Det är väl klart att man blir arg, ledsen, upprörd, glad, förtvivlad... Och därmed kanske även mer krävande.
Men dessa patienter vill ju inget mer än att göra allt rätt så att behandlingen slutar lyckligt, med en bebis! Och för att få veta måste man fråga, leta fakta och... Jag vet inte allt.

Jag hoppas att jag inte kommer hamna i den här sitsen när jag vill få en bebis med min älskling, men om jag gör det så vill jag ju inget annat än att läkaren ska vara lika entusiastisk som jag (vi)! Inte vill jag ha en surpuppa som inte trivs med sitt jobb!
Jag tror inte det är något lätt jobb, att arbeta med sådana patienter, men det tycker jag innebär att man måste ha ett ännu större intresse i att hjälpa de som ber om hjälp.

 

[Kattennizze]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Det där var väl inte riktat till mig? Jag har aldrig sagt något om cancerpatienter.

 

[Björk]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Vad man kanske inte heller tänker på om man inte varit i den sitsen själv är att om man inte kan bli gravid så är det definitivt. Man kommer aldrig att få barn, inte senare, inte om man kanske ändrar sig, inte att det finns en chans till, utan det kommer aldrig att bli så. Man kommer leva och bli gammal, och det kommer aldrig att bli familj med barn, ingen på ålderns höst, aldrig. Och det beskedet kommer att komma efter att man efter moget övervägande har bestämt sig att ok, nu kör vi, nu vill vi ha barn, och går in för att se till att det blir så. Oftast är det ju först efter något års försök eller mer som man får reda på att det inte kommer gå på naturlig väg. Och att det inte alls är sagt att det kommer gå alls.

Detta tål att upprepas!


En del "fogar sig i sitt öde" och bara accepterar, men idag när hjälp finns att få så är det faktiskt inte ett dugg konstigt att man tar den hjälpen!

För egen del skulle jag kunnat bara köpa vad första läkaren efter min skrapning sa till mig. "Du ska aldrig bli med barn för då kommer din livmoder att spricka och du kommer att dö". Alltså, typ; "blir du gravid så dör du", 100% säkert. Men i dagens svenska samhälle är det många, som i likhet med mig, inte tar EN läkares bedömning för den enda objektiva sanningen. Jag sökte på nätet, letade och fann en hel del fakta som inte alls säger att det är självklart att jag kommer få en ruptur och OM jag skulle få det är det inte alls heller självklart att jag och/eller barnet nödvändigtvis skulle dö.
Därför är det för mig självklart att undersöka vidare och jag har nu en tid inbokad hos en annan läkare för en ytterligare kontroll och bedömning. Jag vill inte stå (eller snarare ligga) där hos en gynekolog när jag är 48 och ämnet kommer på tal och denne säger "nej, vaddå? Jag ser ingen förtunning..." DÅ är det förmodligen (ännu mer) försent för mig.

Jag har FULL förståelse för den som försöker med IVF eller kvinnor födda utan livmoder som har förhoppningar till forskning som bedrivs om transplantation av livmödrar eller människor som försöker hitta en surrogatmoder. För alla är inte adoption ett alternativ (t ex homosexuella par som det inte finns givarländer till).

 

[Kattennizze]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Det är just därför som surrogatmödraskap borde vara tillåtet i Sverige. I Finland vet jag att det varit det förut, men inte att det är det idag. Jag tycker du gör gör helt rätt Björk, att fråga en annan läkare. Är det vanligt att drabbas av det som du drabbades av vid snitt? Hoppas det är ok att jag frågar om något så personligt.

 

[Petruska]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Det är just därför som surrogatmödraskap borde vara tillåtet i Sverige.

Det är jag väldigt skeptisk till.

Vet man något om hur läget ser ut för surrogatmödrar, hur de mår, deras liv på det hela taget?

 

[havreflinga]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

SÅhär långt kommen i tråden vill jag bara fråga:
vad är något som i så fall ska klassas "lidande"?
Som du själv säger så blir det ju bara vad den egna personen kan avgöra är "lidande" för dem; såpass stort lidande att de väljer att inte bli föräldrar pga sin "defekt". Det går ju inte att sätta upp några slags objektiva regelverk för vad som är för mycket lidande eller ej.

Precis! Hur sjuk och "defekt" man än är, så är det nog väldigt få som önskar att de hellre inte hade funnits. Att få liv är en så stor gåva att den känns fantastiskt även om man föds med en hel rad genetiska defekter, tror jag. I alla fall om man får känna sig älskad.

Och de som föds så "defekta" att de bara vill dö - de tar antagligen livet av sig innan de börjar planera för familjelycka. Så problemet finns inte.

 

[mino]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

jag håller med dig, att ha en affärsverksamhet där kvinnor lånar ut sin livmoder och kropp mot betalning känns väldigt vanskligt ur många aspekter. Vilka kvinnor skulle utföra den här tjänsten?

 

[heartstring]

Sv: vem har rätt att skaffa barn?

Det där var väl inte riktat till mig? Jag har aldrig sagt något om cancerpatienter.

Nej, förlåt!! Det var menat till Lona.