Vart läser man om vad som krävs i momenten

Det blir ju lite märkligt med en massa stillbilder av hingstar som man kan förmoda utifrån dessa är mer eller mindre "i gasen".

Har du någon motsvarande serie att visa för lite äldre tiders hingstar i samma situation? Som jämförelse alltså.
För har man inget att jämföra med är det dessutom svårt, eller faktiskt omöjligt, att prata om hur utvecklingen varit.
Det är bilder från premieringar mm så visst kan de vara "i gasen". Är det normalt att hästen blir på framdelen då? Det borde väl vara tvärtom, den borde bära sig bättre för att snabbt kunna ändra riktning.

De är ju bedömda på premieringar med de rörelser de visar då. Det kan väl ändå inte vara bra om de får 8 på den orena trav som visas på bilderna.

Nej, jag har inga bilder men de är väl inte så svåra att hitta. Jag håller med om att ska man göra jämförelser behövs det både före- och efterbilder. Det gäller ju även påståendet om den moderna dressyrhästen kontra den omoderna. Alla skillnader kan inte heller fångas på bild eller film.
 
Det är bilder från premieringar mm så visst kan de vara "i gasen". Är det normalt att hästen blir på framdelen då? Det borde väl vara tvärtom, den borde bära sig bättre för att snabbt kunna ändra riktning.

De är ju bedömda på premieringar med de rörelser de visar då. Det kan väl ändå inte vara bra om de får 8 på den orena trav som visas på bilderna.

Nej, jag har inga bilder men de är väl inte så svåra att hitta. Jag håller med om att ska man göra jämförelser behövs det både före- och efterbilder. Det gäller ju även påståendet om den moderna dressyrhästen kontra den omoderna. Alla skillnader kan inte heller fångas på bild eller film.

Fast en flyende hästs "lätt i framdelen" är ju inte detsamma som dressyr-samling. Det räcker ju med att de kan kasta runt framdelen genom att stampa av i backen rejält och på så sätt ändra riktning.
Är det såna hästar som min så kan de göra det ur full kareta, tyvärr.. ;)
Han är snabb som satan, rörlig som satan och har kort rygg och lätt att lägga vikt bakåt. Han behöver ingen planeringstid direkt för att helt byta håll och vara på väg åt andra hållet.

Sen kan de ju absolut spänna sig på olika vis. Han kan tex balanstrava runt om han blir spänd i hagen tex. Många skulle nog anse att det är lätthet i framdelen då iom sviktande gång och att han lyfter underlinje och rygg hyfsat. Men kollar man mer ingående ser man att framkotor är lika nertrampade som bak, bakbenen är för långt bak för att bära så mycket etc..

Samling är en utbildningsgrej och inte en spänningsgrej. Det är helt onaturligt för ett flyktdjur att samla sig. De ska skjuta på, inte bära.
Samlingen kom ju dels för att ta upp hästarna från marken i skolsprången, i samling fortfarande i landningen, och inte i hopp a la fälttävlan/hoppning. Hinderhopp är en helt annan rörelse och man skulle förlora både tid och för mycket energi av att genomföra det i samling.
Och så har vi på senare år(kanske redan då.. vad vet jag?) lärt oss att hästarna håller bättre om de rids på bakdelen istället för den odämpade framdelen.
Det har inget med deras naturliga instinkter att göra. Deras naturliga instinkter är att hänga i skelettet och på sikt gå sönder om det fortgår.

Jag vet inte om Mclean någonsin ridit och utbildat till svårare dressyrrörelser, GP. Jag blir fundersam till det av olika skäl.

Men visst håller jag med om att man ska belöna i exakt läge för att utbildningen ska bli logisk för hästen. Då kan man formge dem korrekt och utbilda dem i lösgjordhet på en mycket högre nivå. Man kan också rehaba hästar på en helt annan nivå.
Och det anser inte jag heller att man gör då man ger och tar i tygeln tex som man gör i Sverige.
Problemet jag ser med den hjälpgivningen som även jag själv använder mig av är att det kräver mer utbildning av ryttaren. Och det via instruktör med mer utbildning OCH öga för exakthet i rörelsemönster etc.
Det finns inte den kompetensen idag. Tyvärr!
Och folk rider för lite för att det där ska sätta sig med sämre tränare och kanske lite lite engagemang från ryttaren i egen utbildning.
Det är ju just för att man skulle börja lära fler folk rida på snabbare tid och lägre nivå som det tyska systemet utformades. Sen lärde sig vissa iaf rida högre klasser med den hjälpgivningen. Men själva utbildningstrappan ser inte jag som så konstig, det är signalsystemet som förbluffar mig.
Dock har jag själv ridit enligt det en stor del av mitt liv iom att jag började min bana så och lärde om som vuxen.
Jag använder också i stort det tyska under inridningsfas och i korrigeringslägen under inridningsfas.

Jag ser dock en fara då folk som inte sysslat med samling ska lära andra hur man ska rida samling.
Det blir samma tjäbbel som då man anser att hopphästar sätter sig i hopp eller att westernhästar samlar sig i slides etc.. Det gör de i deras termer. Men i dressyrtermer blir det bara fel. För där finns samling beskrivet. Och det är inte samma grej. Och alltså inte samma muskelkedjor eller reflexer etc som man ska belöna.
 
Det är bilder från premieringar mm så visst kan de vara "i gasen". Är det normalt att hästen blir på framdelen då? Det borde väl vara tvärtom, den borde bära sig bättre för att snabbt kunna ändra riktning.

De är ju bedömda på premieringar med de rörelser de visar då. Det kan väl ändå inte vara bra om de får 8 på den orena trav som visas på bilderna.

Nej, jag har inga bilder men de är väl inte så svåra att hitta. Jag håller med om att ska man göra jämförelser behövs det både före- och efterbilder. Det gäller ju även påståendet om den moderna dressyrhästen kontra den omoderna. Alla skillnader kan inte heller fångas på bild eller film.


Fast t.ex. hästar i frihet springer inte omkring samlade á la GP-häst och lik förbaskat kan de byta riktning otroligt snabbt när de behöver.


Du jämför äpplen och bananer när du visar denna serie stillbilder på icke-ridna hästar.
 
Fast en flyende hästs "lätt i framdelen" är ju inte detsamma som dressyr-samling. Det räcker ju med att de kan kasta runt framdelen genom att stampa av i backen rejält och på så sätt ändra riktning.
Jag förstår inte din kommentar. Tycker du att hingstarna på premieringsbilderna är "dressyrsamlade"?
Jag vet inte om Mclean någonsin ridit och utbildat till svårare dressyrrörelser, GP. Jag blir fundersam till det av olika skäl.
Måste man vara GP-ryttare i dressyr för att diskutera innehållet i en utbildningsskala och vara trovärdig?
Der anser inte jag.
Men visst håller jag med om att man ska belöna i exakt läge för att utbildningen ska bli logisk för hästen.
...
Du skriver ofta att du jobbar med problemlösning och att du har nördat in på signaler. Om det är så har du nog en hel del matnyttigt att hämta hos McLean.
 
Fast t.ex. hästar i frihet springer inte omkring samlade á la GP-häst och lik förbaskat kan de byta riktning otroligt snabbt när de behöver.


Du jämför äpplen och bananer när du visar denna serie stillbilder på icke-ridna hästar.
Jag förstår inte vad du menar, vad är "bananer" och vad är "äpplen" i min jämförelse. Min ev jämförelse är mellan hingstars trav på premieringar nu och förr. Tyvärr hittar jag inga bilder från förr. Det kan ju vara så att hingstarna hade samma orena trav förr som på stillbilderna på de tyska hingstarna. Då kan man ju konstatera att traven inte utvecklats speciellt mycket när det gäller renhet.
 
Jag förstår inte din kommentar. Tycker du att hingstarna på premieringsbilderna är "dressyrsamlade"?

Måste man vara GP-ryttare i dressyr för att diskutera innehållet i en utbildningsskala och vara trovärdig?
Der anser inte jag.

Du skriver ofta att du jobbar med problemlösning och att du har nördat in på signaler. Om det är så har du nog en hel del matnyttigt att hämta hos McLean.

Nej, de är inte dressyr-samlade. De springer bara. Vilket de också ska göra.

Dressyr-samlad blir ju bara en utbildad häst och då oftast under påverkan av människa, avsuttet eller uppsuttet.

Jag är absolut inte fullärd på något vis. Men jag förstår inte varför Mclean skulle vara så fantastiskt annorlunda. Det finns ju en helsikes massa folk som jobbar med olika signalsystem.
Och för mig är det bästa att ha tränare på plats för att lära mig.
Så jag ser till att ha det framför allt.
Och då just tränare som förstår signalsystem, inlärning etc..

För mig skiljer inte min ridning så värst mycket från hur jag jobbar med signaler i problemlösning a la lastning eller typ trickträning etc.. Det måste för mig vara ett konsekvent hanterande med en röd tråd. Så jag tar med mig det tänket upp i sadeln.
Retning, respons, eftergift i stort sett. Men baserat på ett flyktdjurs mentalitet.
Det är inte bara etologer som arbetar så. Det finns gott om vanliga hederliga tränare, inom olika discipliner, som jobbar med väldigt djup kännedom om djuret hästs mentalitet. Men som också är specialister på just sin gren.

När jag tränar dressyr vill jag göra det för de som är bland det bästa i det. När jag vill trickträna vill jag göra det för den som är bland de bästa på det.
När jag vill träna inridning eller problemlösning för den som är bäst på det etc..
Och även om jag har olika tränare i detta så flyter deras filosofier ihop på ettbra sätt.
De har givetvis sin touch på allt och jag gör inte exakt likadant som någon av mina tränare.
Men de har alla varit noga med att påpeka att målet är inte att skapa små avbilder av dem, utan att forma mina kvaliteter till det bästa jag kan bli. Funkar det val jag väljer att göra då jag får en önskan om att göra en viss övning så är det rätt, även om de kanske tänkt att man skulle gå genom en annan väg dit.

Häst handlar så mycket mer än om att läsa och kolla på filmer. Känsla går inte att läsa sig till eller se på film för att få.
Och har man känsla och hittar ett sätt att komunicera med sitt djur och får rätt respons så är det rätt, oavsett signalsystem.
 
Jag förstår inte vad du menar, vad är "bananer" och vad är "äpplen" i min jämförelse. Min ev jämförelse är mellan hingstars trav på premieringar nu och förr. Tyvärr hittar jag inga bilder från förr. Det kan ju vara så att hingstarna hade samma orena trav förr som på stillbilderna på de tyska hingstarna. Då kan man ju konstatera att traven inte utvecklats speciellt mycket när det gäller renhet.

Fast stillbilder kan visa jävligt märkligt jämförelse mot filmer. Det kan ju vara någon millisekund som takten knackar till.
Utöver att de flesta hästar travar inte helt diagonalt genom hela benens rörelser i alla steg.
Med mycket publik runt, mycket att stirra på och hingstar med hormoner etc så tycker inte jag det är så himla märkligt om man får sekvenser med "orenhet" dvs inte helt diagonala rörelser. Det räcker ju med en viktförskjutning på någon cm uppe i manken för att det ska bli rätt många kilon som belastar ena sidan mer.
Alltså räcker det att hästen ställer nacken lite för att balansen ska skiftas.
Är den inte helt eftergiven i underhalsen så kommer det resultera i att framdelen trycks mer i backen.
Och det är inte många hästar som lyfter upp underhalsen till eftergift i ett sånt läge.

Hade man visat FILM på hingstarna och de har en tydlig rörelsestörning eller rent av hälta hade det varit något annat.
 
...
Jag använder också i stort det tyska under inridningsfas och i korrigeringslägen under inridningsfas.
Men inte enbart eller ...? Den är väl inte avsedd att användas vid inridning. I skalan finns ju inget om att lära hästen vad de olika hjälperna betyder.
  1. Rhythm
  2. Suppleness/sometimes replaced with Looseness
  3. Contact
  4. Impulsion
  5. Straightness
  6. Collection
 
Men inte enbart eller ...? Den är väl inte avsedd att användas vid inridning. I skalan finns ju inget om att lära hästen vad de olika hjälperna betyder.
  1. Rhythm
  2. Suppleness/sometimes replaced with Looseness
  3. Contact
  4. Impulsion
  5. Straightness
  6. Collection

Jag tänkte mer på tyska signalsystemet än trappan.. Kan ha uttryckt mig klantigt..

Att lära hästen vad hjälperna betyder ingår ju i alla utbildningssystem, tyskt som klassiskt som western eller AR.
Och där gör ju alla lite olika beroende på vad man själv tycker funkar eller lärt sig eller har för förutsättningar med medhjälpare etc..
Men det är klart det ingår!
 
Håller helt med.

Du skrev i inlägget jag svarade på något om hur dressyrhästen utvecklats. Flera har tidigare varit inne på samma spår om att den moderna dressyrhästen är så annorlunda än den omoderna. Därav min fundering över om den moderna dressyrhästen utvecklats så att den redan oriden är på framdelen med oren trav så som det länkade filmklippet med hingstar visade.

De hingstar som premieras ska ha en ren trav och måste naturligtvis visa den rena traven för att den ska kunna bedömas. Om hingstarna belönas med en 8 trots att hingsten är framtung och traven är oren är det sannolikt att det slår genom på avkommorna.
Se här klippet här
https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=HZuMm6txG9Y

Jag har tittat på klippet, och det finns inga filmsekvenser alls i det. bara ögonblicksbilder där hästen under trav i ögonblick har en fot i marken. För allt vad vi vet har alla hästar ibland endast en fot i marken när de länger traven, det innebär inte att de travar orent, utan bara att vårt öga inte är snabbt nog för att se att det finns millisekunder där bara ett ben är i marken, och det för oss därför ser ut som att det alltid är två ben i marken. "Beviset" för att detta är ett nytt fenomen är en ögonblicksbild från 70-talet, där hästen har två ben i marken under trav - det är, skulle jag hävda, inget bevis alls. Det går utmärkt att hitta sådana bilder på dagens hingstar också. Att hästen är framtung sägs det inget alls om i klippet, vad jag kan höra. Vad baserar du det på?
 
Jag vet inte mer om McLeans tävlingskarriär/elever än vad som står på hemsidan. Enligt den har han själv tävlat fälttävlan på hög nivå.

Det jag imponeras av är hans kunskap om vad det innebär att hästen har annan "typ" av hjärna, om HUR hästen lär sig, om signaler, om hur viktigt det är med belöning i RÄTT ögonblick, NÄR det är rätt ögonblick, etc. Sådant som en tränare/ryttare behöver veta för att lära ut/träna.

Bland de filmer som @fio la upp finns bla en föreläsning på ca 50 min. Den måste man vara nörd för att klara att ta till sig, så gör ett försök.

Vad har då detta med tråden att göra? Jo, inläggen med hänvisningar till att svaret på TS fråga finns i utbildningsskalan. Andrew McLean hävdar dels att den tyska (därmed den svenska) inte kan användas varken för utbildning eller för domare. Han har beskrivit en annan skala.
Se http://www.esi-education.com/a-fresh-look-at-the-training-scale-with-andrew-mclean/
under rubriken "A scale based on behavioural science"

Är inte kruxet helt enkelt att han är forskare, och den klassiska utbildningsskalan är gjord av praktiker? Som forskare så ska ju det man säger vara bokstavligt sant - som praktiker räcker det att det ger rätt bild eller liknande, det behöver inte vara bokstavligt sant. Som jag tycker den klassiska utbildningsskalan beskrivs idag av praktiker, så handlar det inte om trappsteg som leder till varandra så mycket som element som tillsammans skapar det man vill se hos en dressyrhäst. Möjligen med någon progression stegen emellan, alltså att man börjar i nån ände, men jag tror ingen skulle hävda att man ska ta trappan helt bokstavligt, det går helt enkelt inte.

Jag ser egentligen inget problem i att forskningens vetenskapliga syn på hur utbildingen sker, och praktikernas metaforiska tumregler inte är exakt samma. Det är lite olika sorters kunskap, olika normer för vad som är sant, och gott så. Praktiker kan en del saker, forskare kan andra saker. Lägger man ihop det vet man förmodligen mer än om man bara tar del av den ena sidan.

Mycket av den praktiska hästkunskapen är vad man kallar tyst kunskap, alltså kunskap som inte är artikulerad, och kanske heller inte kan artikuleras. Det är väl därför det inte finns någon bok där det står exakt ur poängen fördelas - helt enkelt för att det är tyst kunskap som man lär sig genom erfarenhet och praktik. Räckte det att läsa innantill skulle det ju inte behövas utbildningar och egna ridkunskaper för att vara dressyrdomare. Det finns ingen bok där all kunskap finns, för stora delar av kunskapen år inte tt formulera i ord.
 
Jag vet inte mer om McLeans tävlingskarriär/elever än vad som står på hemsidan. Enligt den har han själv tävlat fälttävlan på hög nivå.

Det jag imponeras av är hans kunskap om vad det innebär att hästen har annan "typ" av hjärna, om HUR hästen lär sig, om signaler, om hur viktigt det är med belöning i RÄTT ögonblick, NÄR det är rätt ögonblick, etc. Sådant som en tränare/ryttare behöver veta för att lära ut/träna.

Bland de filmer som @fio la upp finns bla en föreläsning på ca 50 min. Den måste man vara nörd för att klara att ta till sig, så gör ett försök.

Vad har då detta med tråden att göra? Jo, inläggen med hänvisningar till att svaret på TS fråga finns i utbildningsskalan. Andrew McLean hävdar dels att den tyska (därmed den svenska) inte kan användas varken för utbildning eller för domare. Han har beskrivit en annan skala.
Se http://www.esi-education.com/a-fresh-look-at-the-training-scale-with-andrew-mclean/
under rubriken "A scale based on behavioural science"

Nu hänger jag inte med alls. Det han beskriver på filmen är basic inlärningspsykologi, med positiv och negativ förstärkning. Jag vill minnas att jag fick lära mig det när jag läste A-kursen i psykologi på unversitetet, och det är definitivt inget som beror på att hästen har en annan "typ" av hjärna, alla levande varelser med förmåga att lära funkar så, från nematoder till människor. Det verkligt anmärkningsvärda skulle vara om hästar fungerade annorlunda.

Det är absolut relevant och bra att veta om man tränar djur, men också något som man kan få lära sig från väldigt många duktiga ryttare. Kyra Kyrklund beskriver det i sina böcker och clinics, jag har sett Rolf-Göran Bengtsson jobba så på sina clinics - det är liksom en grundprincip för inlärning, som det givetvis är intressant och lärorikt att få vetenskapligt beskrivet, men som de flesta framgångsrika hästtränare redan tillämpar. Jag ser ingen motsättning alls mellan detta och modern ridning.
 
Är inte kruxet helt enkelt att han är forskare, och den klassiska utbildningsskalan är gjord av praktiker? Som forskare så ska ju det man säger vara bokstavligt sant - som praktiker räcker det att det ger rätt bild eller liknande, det behöver inte vara bokstavligt sant. Som jag tycker den klassiska utbildningsskalan beskrivs idag av praktiker, så handlar det inte om trappsteg som leder till varandra så mycket som element som tillsammans skapar det man vill se hos en dressyrhäst. Möjligen med någon progression stegen emellan, alltså att man börjar i nån ände, men jag tror ingen skulle hävda att man ska ta trappan helt bokstavligt, det går helt enkelt inte.

Jag ser egentligen inget problem i att forskningens vetenskapliga syn på hur utbildingen sker, och praktikernas metaforiska tumregler inte är exakt samma. Det är lite olika sorters kunskap, olika normer för vad som är sant, och gott så. Praktiker kan en del saker, forskare kan andra saker. Lägger man ihop det vet man förmodligen mer än om man bara tar del av den ena sidan.

Mycket av den praktiska hästkunskapen är vad man kallar tyst kunskap, alltså kunskap som inte är artikulerad, och kanske heller inte kan artikuleras. Det är väl därför det inte finns någon bok där det står exakt ur poängen fördelas - helt enkelt för att det är tyst kunskap som man lär sig genom erfarenhet och praktik. Räckte det att läsa innantill skulle det ju inte behövas utbildningar och egna ridkunskaper för att vara dressyrdomare. Det finns ingen bok där all kunskap finns, för stora delar av kunskapen år inte tt formulera i ord.

Jag tror inte att det är så enkelt tyvärr.
Det finns ju gott om andra som är skeptiska till signalsystemet som används inom det tyska och det finns folk som är skeptiska gentemot utbildningstrappan. Alla de är inte teoretiker.

Vi är väldigt formade av det system som lärs ut här via ridskolor och Flyinge/Strömsholm. Det är ju vad de flesta av oss kan.

Sen blir det ju tyvärr så att man inte blir lockad att läsa på om annat när de som förespråkar annat inte helt sällan inte riktigt håller måttet på något vis.

Jag tror otroligt många TR-ekipage skulle kunna ta med sig väldigt mycket matnyttigt av klassiska läran förutsatt att man hittade en tränare som inte riktat in sig på att tjäna så mycket pengar den bara kan på sin grej.
Det har funnits en del som varit bra. Men de har av olika skäl förändrats väldigt.

Det finns de som utbildar hästar annorlunda och bar haft behållning av det, även sen på banan(och som har elever ur eliten).
Men det finns de som inte riktigt förstår sig på vad som ska visas på banan eller vad TR förr haft som mål(som ju ändrats lite). Så de som kritiserar dagens TR kan se väldigt olika ut. Och de kan vara praktiker.
 
Nu hänger jag inte med alls. Det han beskriver på filmen är basic inlärningspsykologi, med positiv och negativ förstärkning. Jag vill minnas att jag fick lära mig det när jag läste A-kursen i psykologi på unversitetet, och det är definitivt inget som beror på att hästen har en annan "typ" av hjärna, alla levande varelser med förmåga att lära funkar så, från nematoder till människor. Det verkligt anmärkningsvärda skulle vara om hästar fungerade annorlunda.

Det är absolut relevant och bra att veta om man tränar djur, men också något som man kan få lära sig från väldigt många duktiga ryttare. Kyra Kyrklund beskriver det i sina böcker och clinics, jag har sett Rolf-Göran Bengtsson jobba så på sina clinics - det är liksom en grundprincip för inlärning, som det givetvis är intressant och lärorikt att få vetenskapligt beskrivet, men som de flesta framgångsrika hästtränare redan tillämpar. Jag ser ingen motsättning alls mellan detta och modern ridning.

Jag är inte påläst kring Mclean. Men övriga som kritiserar signalsystemet man har här i Sverige brukar bla prata om det där med att ta och ge i tygeln. Man ska ge signal och lätta och upprepa tills hästen svarar istället för att ge signal tills hästen svarar och sen lätta.
Jag rider själv enligt det sista alt.
Det signalsystem där man lättar ur innan rätt respons kom fram för att man skulle utbilda ryttare och hästar snabbt att ta sig från punkt a till b för att kriga avsuttet, med skjutvapen.
Innan det stred man till häst och hästar och ryttare behövde vara enormt välutbildade för att överleva striden. Alltså behövde hästarna vara exakt lydiga och ryttarna var välutbildade med lång utbildning.
Då höll man också på med skolsprång och mer extrem samling. Hästen räknades som inriden vid motsvarande GP. Sen började skolningen.. ;)

När skjutvapnen kom dog folk lättare. Det fanns ingen vits i att ridutbilda folk. De skulle transporteras till krigen och sen strida avsuttet på håll från varann. Man hann inte ridutbilda. Och hästarna behövdes inte utbildas.
Man slutade rida på känsliga spanska hästar och bytte till stadigare halvblod. De kunde både dra och ridas på. Och de reagerade inte så stort om de gröna ryttarna gjorde fel. De var inte lika rörliga uppåt eller i sidled heller. Dvs man ramlade inte lika lätt av.
Iom att man skulle snabba på utbildningen behövdes ett nytt signalsystem som inte behövde så mycket skolning. Då föddes det signalsystem som idag används i Sverige.
Iom att man tar och ger i tygeln innan man får rätt respons och upphör så får hästarna inte panik om ryttaren gör fel eller begär något den inte förstår. MEN det blir heller inte lika snabbt i att utbilda HÄSTEN till att göra rätt.
Om man använder sig av signalsystem där man tar i tygeln tills man får rätt reflex och då ger efter för att belöna kan man väldigt snabbt utbilda hästar i formgivning.
Dock skulle det bli rejäla problem om folk ger sig på det utan tränare som kan hjälpa dem där och då. Då skulle resultatet bli en massa stegrande hästar och avknäppta sådana.

På en utbildad häst förr i tiden så hade man betydligt fler tygelsignaler och man hade sådana som inte flyttar balansen bort från bakdelen. Det man gör då man leder med tygeln och lär in att hästen ska följa tygeln, med "openeing rein", dvs den ska svänga in för inner tygel om jag inte också använder yttertygel och/eller yttertygel är att genom tygeltaget be hästen lägga vikten på inner fram.
Förr vände man då genom att yttertygeln avgör hur långt ut hästen får gå. Man börjar lära in det genom att inner tygel ber inner fram kliva utåt, på volt. När man kopplat ihop inner fram med inner tygeln kan man börja göra detsamma med yttertygeln. Då kan man styra balansen i manken exakt utöver att man kan vända genom en hjälp som sätter hästen mer iom att den verkar mot bakdelen och inte från hästens kropp.

Testar man de hjälperna så ser man tydligt vad som händer i balansen på hästen.

Piruetter blir mil lättare med det hjälpgivningssystemet iom att man både kan vända runt och lyfta upp innersidan så man inte välter runt.

Har man pluggat på kring det kan man förstå att folk kritiserar det hjälpgivningssystem som tagits fram för att man ska kunna rida med mindre feeling och skolning. Som inte tagits fram för att det är bättre att utbilda hästar till högre klasser. Utan är gjort för att vi ska kunna göra så mycket fel utan att de flippar ur när man ska rida från punkt a till b.
 
Jag förstår inte vad du menar, vad är "bananer" och vad är "äpplen" i min jämförelse. Min ev jämförelse är mellan hingstars trav på premieringar nu och förr. Tyvärr hittar jag inga bilder från förr. Det kan ju vara så att hingstarna hade samma orena trav förr som på stillbilderna på de tyska hingstarna. Då kan man ju konstatera att traven inte utvecklats speciellt mycket när det gäller renhet.

En häst som leds eller springer i frihet i hagen har mycket vikt på framdelen, rent naturligt med tanke på hur de är byggda. Utifrån det kan man inte dra några slutsatser som du gör eller jämföra med samling som uppnås i ridning.
 
Det handlar inte om att bli missnöjd med bedömningen, den är nog oftast helt korrekt. Frustreringen handlar om att inte få tillräckligt med information om vad som förväntas i dom olika momenten, INNAN. Dvs om man inte har en certifierad tränare som kan ge en den informationen då. Programridning är ju ett bra sätt att få hjälp på förstås, synd bara att det är så svårt att få information om när och var såna hålls, en enda programridning har jag lyckats hitta i mitt område under hela denna tävlingssäsong.

Jag har även provat certifierad dressyrtränare, men det var en stor besvikelse, aldrig att jag utsätter mig eller hästen för den mardrömmen igen. Där kan man snacka om "sparka och håll emot" utan någon poäng alls för hästen. Visst det finns bra och dåliga tränare, men den här anses bra av många dressyrryttare, så hur ska man då sålla? Jag provar då inget mer....jag kör "trial and error" i skarpt läge (på tävling) istället så får vi se hur det går.....kanske jag träffar rätt så småning om....

Hur som, för att inga missförstånd ska uppstå, så tycker jag dressyrtävlandet är himla roligt och lärorikt, trots att jag inte alltid förstår bedömingen och därför har svårt att förbättra det som behöver bli bättre, det ger sig väl med tiden hoppas jag. Hela upplägget med tävlandet och bedömningen för övrigt syftar ju till att få hjälp med att utveckas och blir bättre, verkligen ett bra system till skillnad från andra tävlingssystem jag deltagit i, synd bara att just detta är så svårt att greppa. Det hade varit så himla mycket lättare om just den informationen hade funnits mer konkret än vad som anges i TR:s definitioner och/eller i utbildningsskalan som ju mer allmänt beskriver målen för dom olika grunderna.
För egen del har jag lagt detta på hyllan. Jag tror att tävlingsridning är ett sätt att mäta ekipagets utbildning på, ett ganska bra sätt, men inte det är inte det enda sättet. Den tränare jag har valt lägger tonvikten på basen av (den tyska) utbildningsskalan och vi tränar dessa till perfektion, hälsar på i det "svåra" ibland, snarare än att skynda vidare genom stegen bara för att jag ska få tävla. (lite tråkigt kanske men... 1000 gånger mer utvecklande än det hafsverk jag upplevt när jag tränat för en "vanlig" håll-i-och-driv" bokstavstränare.) Jag känner mig helt enkelt mer motiverad av min tränares kommentarer än en tävlingsdomares. Särskilt då som vi diskuterat här; man får inte veta i förväg vad kravet är, alltså vad som förväntas av hästen vid en viss programpunkt i en viss klass.
 
Nu hänger jag inte med alls. Det han beskriver på filmen är basic inlärningspsykologi, med positiv och negativ förstärkning. Jag vill minnas att jag fick lära mig det när jag läste A-kursen i psykologi på unversitetet, och det är definitivt inget som beror på att hästen har en annan "typ" av hjärna, alla levande varelser med förmåga att lära funkar så, från nematoder till människor. Det verkligt anmärkningsvärda skulle vara om hästar fungerade annorlunda.
...
Det McLean poängterar är att belöning av häst (till skillnad mot belöning av en människa) måste komma i direkt anslutning till det man vill belöna om det ska ha någon effekt. Där skiljer sig hästen från människan och det beror på hjärnans uppbyggnad.

Det är väldigt sällan man av filmer på buke eller från tävling ser att ryttaren direkt belönar tex en bra utförd rörelse. Desto oftare ser man hur ryttaren efter genomförd tävling klappar om hästen efter sluthalten oavsett halten var bra eller dålig. Är halten dålig belönas då en dålig halt men inget av det som var bra under resten av ritten blir belönat (som väl var ryttarens avsikt).

Naturligtvis är det så att betraktaren inte uppfattar alla belöningar som ryttaren ger.

Jag tror att taskig timing av belöning är en stor anledning till de problem många har med lastning och annat handhavande av häst.
 
Är inte kruxet helt enkelt att han är forskare, och den klassiska utbildningsskalan är gjord av praktiker? Som forskare så ska ju det man säger vara bokstavligt sant - som praktiker räcker det att det ger rätt bild eller liknande, det behöver inte vara bokstavligt sant. Som jag tycker den klassiska utbildningsskalan beskrivs idag av praktiker, så handlar det inte om trappsteg som leder till varandra så mycket som element som tillsammans skapar det man vill se hos en dressyrhäst. Möjligen med någon progression stegen emellan, alltså att man börjar i nån ände, men jag tror ingen skulle hävda att man ska ta trappan helt bokstavligt, det går helt enkelt inte.

Jag ser egentligen inget problem i att forskningens vetenskapliga syn på hur utbildingen sker, och praktikernas metaforiska tumregler inte är exakt samma. Det är lite olika sorters kunskap, olika normer för vad som är sant, och gott så. Praktiker kan en del saker, forskare kan andra saker. Lägger man ihop det vet man förmodligen mer än om man bara tar del av den ena sidan.

Mycket av den praktiska hästkunskapen är vad man kallar tyst kunskap, alltså kunskap som inte är artikulerad, och kanske heller inte kan artikuleras. Det är väl därför det inte finns någon bok där det står exakt ur poängen fördelas - helt enkelt för att det är tyst kunskap som man lär sig genom erfarenhet och praktik. Räckte det att läsa innantill skulle det ju inte behövas utbildningar och egna ridkunskaper för att vara dressyrdomare. Det finns ingen bok där all kunskap finns, för stora delar av kunskapen år inte tt formulera i ord.
Det fanns en sån "ridhandbok" dock. Min tränare tog den med sig till en lektion då vi pratade tävlingsridning och övade lite moment ur den. Men den var skitgammal, så därav att jag efterlyste en uppdaterad. Jag ska be att få författarens namn och titel så återkommer jag.
 
....
Mycket av den praktiska hästkunskapen är vad man kallar tyst kunskap, alltså kunskap som inte är artikulerad, och kanske heller inte kan artikuleras.
Vad beror det på? Ointresse hos domare/tränare/ryttare eller vad? Det finns numera väldigt mycket beskrivet av både det fysiska och psykiska hos hästen. Det behöver inte längre vara "tyst" kunskap som bara några få får tillgång till.
Det är väl därför det inte finns någon bok där det står exakt ur poängen fördelas - helt enkelt för att det är tyst kunskap som man lär sig genom erfarenhet och praktik.
Det är väl ingen som efterfrågat en bok med exakt beskrivning av hur poäng fördelas.

Men naturligtvis måste domare och tränare/ryttare ha samma uppfattning om vad som är bra/dåligt och vad som betyder mest/minst. För att det överhuvudtaget ska vara möjligt måste det vara beskrivet. Det är naturligtvis intressant även för publiken.
Räckte det att läsa innantill skulle det ju inte behövas utbildningar och egna ridkunskaper för att vara dressyrdomare. Det finns ingen bok där all kunskap finns, för stora delar av kunskapen år inte tt formulera i ord.
Jag tror att de flesta ryttare hade haft stor nytta av mer teoretisk utbildning/information som grund för sitt praktiska utövande. Jag tror att de flesta är mer praktiker som lyssnar till hörsägen än att de läser, reflekterar och tar till sig fakta.
 
Det McLean poängterar är att belöning av häst (till skillnad mot belöning av en människa) måste komma i direkt anslutning till det man vill belöna om det ska ha någon effekt. Där skiljer sig hästen från människan och det beror på hjärnans uppbyggnad.

Det är väldigt sällan man av filmer på buke eller från tävling ser att ryttaren direkt belönar tex en bra utförd rörelse. Desto oftare ser man hur ryttaren efter genomförd tävling klappar om hästen efter sluthalten oavsett halten var bra eller dålig. Är halten dålig belönas då en dålig halt men inget av det som var bra under resten av ritten blir belönat (som väl var ryttarens avsikt).

Naturligtvis är det så att betraktaren inte uppfattar alla belöningar som ryttaren ger.

Jag tror att taskig timing av belöning är en stor anledning till de problem många har med lastning och annat handhavande av häst.

Fast det där att man måste vara snabb med belöningen när det gäller djur tycker jag man får höra väldigt ofta. Det borde inte komma som en överraskning för någon som har ridit för tränare, varit på en clinic eller öppnat en ridlära. Sen kan det vara svårt med exakt rätt timing ändå, men jag tror de flesta vet vikten av att jobba med snabb positiv förstärkning, om man något lite intresserat sig för beteendepsykologi.
 

Liknande trådar

  • Låst
Ridning Vad är Klassisk Ridkonst? Klassisk Dressyr Klassisk Dressyr är ingen alternativ ridstil - utan den Klassiska dressyren står bara...
Svar
4
· Visningar
9 982
Senast: Immer
·
Övr. Katt Jag har skrivit en text som jag avser att använda för att sprida information om kattskötsel. Den riktar sig till alla som har katter i...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
10 343
Senast: kem
·
Islandshäst Regler för forumet "Tävla Islandshäst" Detta forum är avsett för diskussioner kring Tävling och Träning av Islandshästar utrustning...
2
Svar
39
· Visningar
10 164
Senast: Rea
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Black Friday
  • Vad gör vi? Del CCIV
  • Dejtingtråden del 38

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp