Vart går gränsen?

[Texaz]

Sv: Vart går gränsen?

Jag har en hovslagare som jobbat där (fram tills i våras) och en av mina vänner hade en fångsjuk häst som stod uppstallad här i somras, hon (hästen alltså!!!) behandlades av Mikael och hovslagaren förklarade klart och tydligt vad man gör och varför....
Ska själv t Strömsholm på torsdag med MIN fångsjuka häst, och känner ett djupt förtroende för deras kunskap

De bahndlar ca 250 hästar varje år med fång, så jag tror att de kan sin sak!

Dock var Mikael ytterst förvånad över att det var ett fbl...

Han kommer dock tyvärr inte att finnas på plats då, men däremot en annan hovslagare med erfarenhet inom just detta!

 

[Nillan]

Sv: Vart går gränsen?

Litar också helt och fullt på strömsholms metoder

 

[Texaz]

Sv: Vart går gränsen?

MEN, för att återgå till TS fråga...

Handlar det om en äldre häst och det är mycket att göra, så skulle jag nog ta beslutet att ta bort denna.

Det är självklart bara min egen uppfattning, men självklart måste du känna efter själv!

Kanhända är det bästa sättet att förkorta både ditt OCH hästens lidande

Det är ett svårt beslut, men det finns definitivt värre anledningar för att ta bort sina älskade vänner!!!

STOR kram till Dig, vad du än gör!!!!

 

[Forest Autumn]

Sv: Vart går gränsen?

till ts

Det är jättejobbigt och ganska dyrt att rehabilitera en fånghäst.
Om man inte har den tid, ork, pengar, andra möjligheter att försöka så är nog gränsen passerad. Då är det säkert många ggr bättre att ta bort hästen. Jag har en fånghäst. Det har varit en lång resa och även om hon är bra idag så finns alltid oron kvar.

Jag tycker inte det är fel att bestämma sig för att man inte vill/orkar/kan längre utan jag har full förståelse för den som väljer att avsluta det i stället.

 

[axel]

Sv: Vart går gränsen?

Då tycker jag att det är mkt märkligt att din hovis inte åtgärdat den alls hemma o den fortfarande är mkt halt.

jag menar.. om du har nästan likvärdig kompetens så använder man ju sig av den-- trodde jag

Att åka med en dräktig fångsjuk när det inte borde behövas.

Vad ska du polstra med under färden eller var den skodd?

 

[axel]

Sv: Vart går gränsen?

En fånghäst ska verkas ner i takten för att få hovbenet att ligga jämns med marken, inte tippa i tån, om det går att förstå vad jag menar. Låter man trakterna bli höga blir det ännu mer lutning på hovbenet, hovbensspetsen tippar ner igenom sulan. Låga tralter medför också svårare överrullning och tån ska därför kortas till MAX. Går det inte korta tillräckligt mycket för att få en bra vinkel bör man sko med fångbestag tex bakåtvänd sko. Slipa av tåkappan och vänd skon, på detta sätt kan man flytta tillbaka tån hur mycket man vill samtidigt som man får bort trycket från tån, det blir samtidigt en ringsko. Det viktigaste när man kollar på röntgenbilder är att se hur nära sulan hovbenet har sjunkit. Hovbenets läge går aldrig ändra på men hoven kan ändras efter hovbenets läge. Ligger hovbenet bara några mm från att gå igenom sulan så hade jag tagit bort hästen, detta kan en duktig klinikhovslagare avgöra genom att se röntgenbilderna. Jag har aldrig varit med om att en fånghäst där hovbenet ligger så att man kan ana det när man verkar att den har blivit "fungerande för att inte lida i hagen".

Jag blir bara mer o mer förbryllad.

du är ju det nick som har en dräktig märr som fått fång eller vad det nu är.

i en annan tråd skriver du att den har vanliga skor eller ringskor o flytsula, olika kapplaceringar mm.

du har aldrig tänkt på att den kanske skulle vara skofri i tån?

Det låter på dig som man kan sätta på en öppentåsko bara sådär- var ska man slå i söm?
I trakten?
Det måste ju göras o anpassas av en bra hovis.
Varför får din egen inte skor enligt dina råd?

andra kliniker i alla ära, men strömsholm är den som utgår från själva verkningsmetoden- inte en massa beslag i läkande skedet.

 

[Texaz]

Sv: Vart går gränsen?

Enligt både hovslagare och Strömsholm så är det bättre att röntga först för att se HUR hon ska verkas.
Att transportera skulle inte ha någon inverkan på förloppet. Ont kommer hon att ha ett bra tag framöver, tills hovbenet kommer i ett bättre läge.
Hon är inte högdräktig ännu och vi sätter faktiskt stoets hälsa i första hand just nu, de smärtstillande medicinerna är en större risk än transporten!

 

[Leafhillranch]

Sv: Vart går gränsen?

Jag blir bara mer o mer förbryllad.

du är ju det nick som har en dräktig märr som fått fång eller vad det nu är.

i en annan tråd skriver du att den har vanliga skor eller ringskor o flytsula, olika kapplaceringar mm.

du har aldrig tänkt på att den kanske skulle vara skofri i tån?

Det låter på dig som man kan sätta på en öppentåsko bara sådär- var ska man slå i söm?
I trakten?
Det måste ju göras o anpassas av en bra hovis.
Varför får din egen inte skor enligt dina råd?

andra kliniker i alla ära, men strömsholm är den som utgår från själva verkningsmetoden- inte en massa beslag i läkande skedet.

Du är inte ensam
Jag vet att vända runt sko är ett enklar sätt an att smida en PG skor! Sog den teknik när jag var på Bud Bestons Farrier School i OK Oklaholma efter jag gick Skara.
Med så mycket fång häster jag kan tänke att det uttveklas specialister i området.
Det var en annan hovslager har på buka som sa att uttbildning har gått ifrån Proff. Åkerbloms PG beslag.
Det pratas om hoven vinkel, men det som jag få inte klem på är hur dom förhindra hovbensråtation utan att avlästa bojsen, en stark sula för understöd och korta tå för att underlätta överrollning utan att komma ifrån det normal hovvinkle?
Det bli nog ett studia besök om man vill hänge med Fång Gänget

 

[Jamtland]

Sv: Vart går gränsen?

*kl*

Som jag sagt tidigare, i fråga om hur behandlingen ska utformas så är jag inte särskilt intresserad av era råd eftersom jag i det fallet valt att lita på min veterinär och min hovslagare.

Däremot kan jag tala om att ponnyn numera står på box igen då hon enligt mig har blivit sämre. Ska prata med veterinären idag igen och höra hur jag ska göra.

Har även en länk till en bild på röntgenbilden för er som vill se. Som ni kan se där har hovbenet omformats så att det lär bli svårt att få hennes hovvägg att forma sig efter hovbenet. (Veterinären trodde först att hon hade en fraktur på hovbenet men konstaterade sedan att det borde ha SYNTS om den här förändringen skett plötsligt...
Carmens högerhov

 

[Nordiskusken]

Sv: Vart går gränsen?

ge hästen RÄTT behandling eller ta bort den, det är det du har att välja på!
jag tror att det är det många här försöker säga när de beskriver behandlingsmetoden för hovbensrotation.

 

[Jamtland]

Sv: Vart går gränsen?

ge hästen RÄTT behandling eller ta bort den, det är det du har att välja på!
.

Ja, det är ju det jag gör?! Ger rätt behandling enligt veterinären som jag litar på alltså.

Och frågan var ju NÄR tycker ni att det har gått för långt för att det ska räknas som ett "bra" liv för hästen, var min "gräns" går har jag egentligen redan bestämt, men är intresserad av var era gränser går.

 

[Jamtland]

Sv: Vart går gränsen?

Tack för kramen, den behövs... Har förlorat båda mina hundar under storhelgerna av olika orsaker så det är redan tungt och det ser inte ut att bli lättare direkt.

Hästen i fråga är "bara" 11 år och min egen uppfödning. Hon är enormt positiv och otroligt social, mer som en hund än som en häst. Gnäggar och komemr då jag ropar, älskar när barnen eller jag pysslar med henne. Kan inte tänka mig livet utan min lilla bebis utanför stugdörren... ;( Men givetvis kommer hennes bästa i första hand, blir hon inte bättre eller rent utav sämre finns inget annat att göra i min värld än att ta bort henne.

Pga min fibro som leder till både dåligt med ork plus att det lett till en rätt taskig ekonomi så är alternativet att åka med henne till Strömsholm eller liknande inte aktuellt, speciellt inte då jag har en bra veterinär och en bra hovslagare som behandlar henne.

 

[Texaz]

Sv: Vart går gränsen?

Ja det är svårt att säga när det är dags..

Förra hästen jag tog bort var det svåraste jag varit med om, men det var som om livsglädjen försvunnit i hennes blick

Värst var nog när jag körde henne till slakteriet och hennes avkomma sprang och ropade längs staketet, trodde hjärtat skulle brista!

Det är nog bara du som kan känna är det är dags, och samråda med veterinär och hovslagare. DU måste känna att det känns rätt.

 

[axel]

Sv: Vart går gränsen?

Tack för kramen, den behövs... Har förlorat båda mina hundar under storhelgerna av olika orsaker så det är redan tungt och det ser inte ut att bli lättare direkt.

Hästen i fråga är "bara" 11 år och min egen uppfödning. Hon är enormt positiv och otroligt social, mer som en hund än som en häst. Gnäggar och komemr då jag ropar, älskar när barnen eller jag pysslar med henne. Kan inte tänka mig livet utan min lilla bebis utanför stugdörren... ;( Men givetvis kommer hennes bästa i första hand, blir hon inte bättre eller rent utav sämre finns inget annat att göra i min värld än att ta bort henne.

Pga min fibro som leder till både dåligt med ork plus att det lett till en rätt taskig ekonomi så är alternativet att åka med henne till Strömsholm eller liknande inte aktuellt, speciellt inte då jag har en bra veterinär och en bra hovslagare som behandlar henne.

Det där är ju upp till var o en, fast ett drastiskt beslut är ju oåterkallerligt.

Vi är olika. för mig är hästarna som familjemedlemmar.

Det är inte lätt när man inte hamnar i rätt Vet o hovisars händer-= kortare o lättare rehab.

Läs på o du kan be din hovis ringa till Strömsholm. Hovvården är A o 0.

 

[axel]

Sv: Vart går gränsen?

Det där är bara hans egen sanning o ingen vetenskap.

Han har aldrig sett ett hovben rotera o tror därför att jorden fortfarande är platt.

 

[Shumpizen]

Sv: Vart går gränsen?

Men det är ju inte det som är saken, utan det är att hästen faktiskt blir bra utav det han gör!

 

[axel]

Sv: Vart går gränsen?

Vem säger det?
Han själv ja.

Han får kunder som inte har haft en vettig hovvård- ja ibland rena vanvården o drar sig inte för att anse att hästarna ska gå med smärta länge.

 

[axel]

Sv: Vart går gränsen?

Men det är ju inte det som är saken, utan det är att hästen faktiskt blir bra utav det han gör!

Många av de solskenshistorier som berättas döljer de faktum att hästarna inte lever längre.

 

[Shumpizen]

Sv: Vart går gränsen?

Så är det inte alls, men det finns såklart de fall då hästarna blir borttagna, men det finns det ju när man använder andra metoder också.

 

[a1agnlju]

Sv: Vart går gränsen?

Tack för kramen, den behövs... Har förlorat båda mina hundar under storhelgerna av olika orsaker så det är redan tungt och det ser inte ut att bli lättare direkt.

Hästen i fråga är "bara" 11 år och min egen uppfödning. Hon är enormt positiv och otroligt social, mer som en hund än som en häst. Gnäggar och komemr då jag ropar, älskar när barnen eller jag pysslar med henne. Kan inte tänka mig livet utan min lilla bebis utanför stugdörren... ;( Men givetvis kommer hennes bästa i första hand, blir hon inte bättre eller rent utav sämre finns inget annat att göra i min värld än att ta bort henne.

Pga min fibro som leder till både dåligt med ork plus att det lett till en rätt taskig ekonomi så är alternativet att åka med henne till Strömsholm eller liknande inte aktuellt, speciellt inte då jag har en bra veterinär och en bra hovslagare som behandlar henne.

jag kan bara säga hur jag tänkte när vår ponny fick fång+rotation som syntes på sulan. Hästen hade svårt att förbli i normalhull, fick lätt späcknacke även på magert bete. Rehabiliteringen skulle bli mycket lång, och hästen skulle inte kunna gå i gräshage mer och hade dessutom mycket ont (ville inte stödja på foten utan smärtstillande) Hovslagaren satte PG-platta på skon som han satte fast med brodd för att skydda sulan. Hästen var ordentligt halt ändå (om hon inte fick smärtstillande). Så med dessa kunskaper i bagaget tog jag beslutet att avliva hästen, för hon hade inte haft ett liv hon trivts med om hon inte kunde gå i hage med endast lite gräs ens. Hästen var en connemara på 22 år så hon hade, om hon varit frisk, haft flera år kvar att leva om det inte vore för fången (och kommande fångrisker). Jag vet att jag gjorde rätt, men det gör fortfarande fruktansvärt ont när jag tänker på det.

Så tänk igenom + och - ordentligt. Kan du ordna så att hästen blir bra (ohalt) och kan leva utan smärtstillande inom en rimlig period? Hur blir hästens liv efter att den blivit frisk? Kommer hon att kunna göra det hon gillar bäst? Kommer hon riskera att bli sjuk igen på grund av att hon lätt blir tjock även utan bete? Så tänk framåt lika mycket som på konvalesenstiden, så ser du vad som passar din häst bäst! KRAM!