Sv: Vargar och hundar, hur ska det gå?
Svaret på det är: Vi vet inte. Vi har inte koll på vad som händer med ekosystemen på sikt när vi utrotar toppredatorer. Det var på tapeten i de stora dagstidningarna för inte mer än en vecka sedan.
Edit: okej, det var två veckor sedan.
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-nej-jagare-klarar-inte-vargarnas-jobb/
"I fredags publicerade Science – en av världens främsta vetenskapliga tidskrifter – en stor sammanställning om hur de stora rovdjuren påverkar andra djur och växter, både i naturen och inom jordbruket. En av författarna är verksam i Sverige: Bodil Elmhagen vid zoologiska institutionen på Stockholms universitet. Hennes forskning finansieras av just Formas.
En lång rad färska studier från hela världen ingår i sammanställningen, inklusive sådana som är utförda i Sverige. De handlar om rovdjursarter som väger mer än 15 kilo, däribland varg, björn och lodjur.
Den viktigaste slutsatsen är att rovdjurens effekter på ekosystemen är mycket större än man tidigare har trott. Det framgår av studier som har tillkommit de senaste fem-tio åren. Till exempel kan lövträden öka mer än hundrafalt när vargar återkommer till ett område. Lövträden får i sin tur effekter för fåglar och andra mindre djur.
Förekomsten av älgar, rådjur och andra klövdjur påverkas kraftigt av hur många rovdjur som finns i området. Störst effekt på rådjuren har en kombination av varg och lodjur.
Forskarna ser även positiva effekter för klimatet om rovdjuren håller nere bestånden av betande hjortdjur, så att träden och biomassan ökar. Färre vilda hjortdjur kan också påverka sjukdomssmitta hos både husdjur och människor, till exempel fästingburen Borrelia.
Ofta hävdas i debatten att mänskliga jägare numera har tagit över rovdjurens roll att hålla de vilda växtätarna på en kontrollerad nivå. Men forskarna bakom Sciencestudien ifrågasätter kraftigt det argumentet."
Och här ett ett motsvar från en forskare på SLU som hävdar att den slutsatsen inte är applicerbar på Skandinavien eftersom Sciencestudien har studerat områden som är väldigt lite påverkade av människan:
Håkan Sand, visar artikeln i Science att rovdjuren har mycket större betydelse för vårt ekosystem i Sverige än man tidigare trott?
– Nej, det gör den inte. De har jobbat i ekosystem som är väldigt lite påverkade av människan och de effekter forskarna pratar om kommer inte att komma till uttryck i Skandinavien. Det skriver de faktiskt också och refererar till Camilla Wikenros som är min före detta doktorand. Det står: ”där vi förväntar oss minst kaskadeffekter är just i ekosystem där människan har en stark påverkan.”
Äpplen med päron
I en krönika i DN skriver Karin Bojs: ” Till exempel kan lövträden öka mer än hundrafalt när vargar återkommer till ett område.”
Men Håkan Sand säger att man inte kan se några belägg för klövviltbegränsningar av varg och beskriver resonemanget som äpplen och päron, där äpplen är områden med liten eller obetydlig påverkan av människan, och päron är områden med stark mänsklig påverkan i form av jakt, skogsbruk och jordbruk.
– I Skandinavien har människan redan satt en målnivå med klövviltet och tillkommer rovdjur kommer människan dra ner på avskjutningen. Det är en form av adaptiv respons från jägarna. Så det är inte så att klövviltstammarna minskar drastiskt när det kommer in rovdjur. Utan människan buffrar detta med jakttrycket.
– I vissa fall kan detta till och med ge motsatt effekt då människan blir försiktigare med jakten efter att det tillkommit rovdjur.
Vilka hör till ekosystemet?
Men Bo Ebenman, professor i biologi vid Linköpings universitet, verkar inte hålla med om det och säger till Svt.se:
”En sak som är viktig är att vi också kan se med den här forskningen att människan inte kunnat ta över rovdjurens funktion. Det sägs ibland att mänsklig jakt skulle kunna ersätta rovdjurens funktioner, men den här studien visar att det inte är riktigt så enkelt.”
Och det är något som man tagit fasta på även i artiklar i DN och i Forskning & Framsteg.
Håkan Sand tycker att det där mer är en filosofisk fråga, och lite löjligt.
– Jag tycker det där är lite löjligt. Alla predatorer, om vi nu räknar in människan, har ju sitt sätt att beskatta bytespopulationerna, det är rätt! Men frågan är väl snarare i vilken omfattning det har betydelse för bytesarterna och ekosystemet. Det blir nästan mer en filosofisk fråga.
– Det verkar som att en del inte tycker att människan tillhör ekosystemet och att människans åtgärder per definition är av ondo. I Skandinavien har människan en tiopotens större inverkan på ekosystemet än rovdjuren, så människan är mycket speciell i ett sådant här perspektiv och något som vi förmodligen måste leva med.
……….
Inga kaskadeffekter alls?
Håkan Sand och SLU har planer på att titta närmare på den typen av effekter som nämns i Scienceartikeln, i Sverige. Men man förväntar sig som mest marginella effekter av den typen som tagits upp.
Men finns det inga så kallade kaskadeffekter av rovdjuren i Sverige?
– I Sverige har vi tittat en del på den mängd kadaver som till exempel varg lämnar. Och där har vi kommit fram till att vargen inte betyder så mycket mängdmässigt. Däremot ger det en jämnare fördelning över året eftersom jakten producerar en faslig massa biomassa under september, oktober, november medan vargen ger biomassa under hela året. Och det kan påverka andra arter som annars har det svårt att skaffa mat under året.
Artikeln i sin helhet:
http://svenskjakt.se/Start/Nyheter/2014/01/forskare-rovdjurens-effekter-overdrivna/
