Alltså är det normalt att aldrig känna några sammandragningar när man är i v 36? Tror inte jag känt av en enda på hela graviditeten hittills. Det känns lite som att jag har världens slappaste livmoder som har ungefär lika stor träningsmotivation som övriga jag - noll.
Alltså är det normalt att aldrig känna några sammandragningar när man är i v 36? Tror inte jag känt av en enda på hela graviditeten hittills. Det känns lite som att jag har världens slappaste livmoder som har ungefär lika stor träningsmotivation som övriga jag - noll.
Men frågade min bm om det när jag var där senast och som med precis allt annat är det HELT NORMALT™, eller att man har men inte känner av dom eller förstår vad det är 
Alltså är det normalt att aldrig känna några sammandragningar när man är i v 36? Tror inte jag känt av en enda på hela graviditeten hittills. Det känns lite som att jag har världens slappaste livmoder som har ungefär lika stor träningsmotivation som övriga jag - noll.
Hahah skulle förklara varför inte jag känner några heller
Och @Ja88 det var en väldigt smidig igångsättning! Hände inte mycket efter 1a dosen Cytotec, men efter andra kom det igång snabbt men hanterbart hela vägen. Väldigt skönt, och inte en bristning trots att det gick snabbt!Stort grattis!
) dos Cytotec igen för att dra ihop livmodern så mycket som möjligt.Jag kan inte tänka mig något annat
tack!Låter som en smidig och fin förlossning! Trist med placentastrulet bara, hoppas det går bra nu.Sitter på BB och väntar på att få åka hem, så jag tog mig tid att skriva liteBlev som sagt igångsatt vid 22, den dosen gav inte så mycket effekt men en halvtimme efter andra dosen vid 00 satte det igång med hanterbara, regelbundna värkar. Gick och tog ett bad som blev väldigt kort för det började kännas ett rejält tryck neråt vid varje värk. Tillbaka på rummet, 7 cm öppen. Hann andas typ två värkar med lustgas, fick förslaget att lägga mig på sidan. Då gick vattnet, kunde känna hur fosterhinnan buktade ut innan den sprack! Och så kom krystvärkarna direkt, tur att jag öppnat mig de sista 3 cm på vara någon minut, för nu fick jag krysta! Fick lite panikkänsla eftersom krystskedet tagit så enormt lång tid förra gången, men det går ju inte att avbryta där direkt
BM var fantastisk, höll emot vid mellangården, pushade precis lagom mycket vid värkarna och sa åt mig att stanna och andas precis när hon var nästan ute, tror det var väldigt mycket hennes förtjänst att jag inte sprack nånting. Kände mig oförskämt pigg efteråt, väldigt skön kontrast jämfört med sist!
Något som inte gått lika smidigt är min jäkla moderkaka som tydligen inte vill komma ut hel. Förra gången trodde de att hela var ute men jag fick åka in med 40 graders feber en vecka efter förlossningen, och bli skrapad... Därför hade jag tagit upp det i förlossningsbrevet, att jag gärna ville att de kollade moderkakan extra noggrant. Och de var inte helt säkra, så istället för att åka hem så blev jag inlagd för uppföljande ultraljud, där läkaren inte heller kände sig säker på vad hon såg. Det kunde vara moderkaka, det kunde vara koagulerat blod. Fick därför Cytotec för att driva ut det om det nu skulle vara blod. Reagerade jättekraftigt på den med helt vansinniga skakningar och feber. Ingen ovanlig biverkning men läskigt ändå! Tror en bidragande faktor var sömnbrist och att jag tog den precis innan lunch, så jag fick ju inte i mig nån mat. Fick dropp och smärtstillande, så till slut släppte det så jag kunde hålla Nora igen! Sen sov vi bort resten av dagen typ...
Nytt ultraljud imorse, där var naturligtvis rester kvar. Men de satt så pass långt ner att de provade att fiska ut dem utan att söva, vilket gick bra! Viss infektionsrisk ändå eftersom de varit där och rotat, men bättre än moderkaka kvar iaf...
Nu har jag fått en (mindre
Alltså är det normalt att aldrig känna några sammandragningar när man är i v 36? Tror inte jag känt av en enda på hela graviditeten hittills. Det känns lite som att jag har världens slappaste livmoder som har ungefär lika stor träningsmotivation som övriga jag - noll.
det va inte jag å min livmoder.. Själv blev jag minst sagt överrumplad med täta sammandragningar v31 (förra sommaren), vi trodde bebis va på väg men icke som tur va! Bara livmodern som tyckte den skulle börja hårdträna inför förlossningen Höll i sig några dagar med täta sammandragningar å lite obehag, men lugnade sen ner sig lite iaf så jag slapp ha 3 sammandragningar på 10 min sen blev jag nog så van att jag inte ens märkte av det, mer än att magen blev hård titt som tätt. När väl ungen skulle ut (gick över 3 dagar) gick d snabbt kan jag säga så all hårdträning av livmodern gav resultat! Det var det verkligen, önskar alla kunde få ha sådana! Tack, både läkaren och överläkaren var nöjda så förhoppningsvis slipper jag vidare problem
Hoppar in här i tråden. Ja det är fullt normalt att inte känna sammandragningar! Haha du å din livmoder verkar synkade då
Hu så nervöst att börja få en massa sammandragningar i v 31 helt plötsligt. Men vilken oerhört engagerad livmoder! Någon som tar situationen på allvar. Jag får väl hålla på i tre veckor för att få ut ungen säkert
alla olika varianter funkar nog! Kroppen e bra fiffig. å att såhär kanske jag kommer ha tills förlossningen. Jippie liksom, kul att höra. hade en vecka kvar å jobba innan gravpenning men blev sjukskriven såklart. Blev lite sur å låg några dagar för att d inte blev som jag tänkt, sen va d bara å gilla läget!Vilken förlossning! Hoppas som @Ja88 att du slipper besvär och infektionSitter på BB och väntar på att få åka hem, så jag tog mig tid att skriva liteBlev som sagt igångsatt vid 22, den dosen gav inte så mycket effekt men en halvtimme efter andra dosen vid 00 satte det igång med hanterbara, regelbundna värkar. Gick och tog ett bad som blev väldigt kort för det började kännas ett rejält tryck neråt vid varje värk. Tillbaka på rummet, 7 cm öppen. Hann andas typ två värkar med lustgas, fick förslaget att lägga mig på sidan. Då gick vattnet, kunde känna hur fosterhinnan buktade ut innan den sprack! Och så kom krystvärkarna direkt, tur att jag öppnat mig de sista 3 cm på vara någon minut, för nu fick jag krysta! Fick lite panikkänsla eftersom krystskedet tagit så enormt lång tid förra gången, men det går ju inte att avbryta där direkt
BM var fantastisk, höll emot vid mellangården, pushade precis lagom mycket vid värkarna och sa åt mig att stanna och andas precis när hon var nästan ute, tror det var väldigt mycket hennes förtjänst att jag inte sprack nånting. Kände mig oförskämt pigg efteråt, väldigt skön kontrast jämfört med sist!
Något som inte gått lika smidigt är min jäkla moderkaka som tydligen inte vill komma ut hel. Förra gången trodde de att hela var ute men jag fick åka in med 40 graders feber en vecka efter förlossningen, och bli skrapad... Därför hade jag tagit upp det i förlossningsbrevet, att jag gärna ville att de kollade moderkakan extra noggrant. Och de var inte helt säkra, så istället för att åka hem så blev jag inlagd för uppföljande ultraljud, där läkaren inte heller kände sig säker på vad hon såg. Det kunde vara moderkaka, det kunde vara koagulerat blod. Fick därför Cytotec för att driva ut det om det nu skulle vara blod. Reagerade jättekraftigt på den med helt vansinniga skakningar och feber. Ingen ovanlig biverkning men läskigt ändå! Tror en bidragande faktor var sömnbrist och att jag tog den precis innan lunch, så jag fick ju inte i mig nån mat. Fick dropp och smärtstillande, så till slut släppte det så jag kunde hålla Nora igen! Sen sov vi bort resten av dagen typ...
Nytt ultraljud imorse, där var naturligtvis rester kvar. Men de satt så pass långt ner att de provade att fiska ut dem utan att söva, vilket gick bra! Viss infektionsrisk ändå eftersom de varit där och rotat, men bättre än moderkaka kvar iaf...
Nu har jag fått en (mindre
somnade bortåt 1 i natt. Vaknade i panik kl 2 och trodde vattnet gick (var bara kissnödig...). Somnade om och vaknade kissnödig igen kl 4.30. Sen dess har jag varit vaken tredje natten med ungefär samma scenario nu. Blä!! längtar så efter bebis! Åh, det är dags imorgon? Så spännande att ni äntligen får träffa bebisen!Jag är verkligen djupt imponerad av min kropp som vägrar sova!
Men imorgon är det dags!! Mannen är livrädd (han tycker allt med sjukvård är obehagligt och att det är jobbigt att se mig ta minsta spruta - så kejsarsnitt är inte hans bästa aktivitet kan vi väl säga) medan jag känner mig som ett barn dagen före julafton
Åh... Såå jobbigt att inte få sova. Jag har helt plötsligt fått sova helt okej två nätter på raken. Sonen har sovit hela natten från typ 20-06 (händer ALDRIG) och jag har somnat före 22 och bara varit uppe ett par ggr för att kissa och somnat om hyfsat snabbt. Känner mig som en ny människa!Jag är verkligen djupt imponerad av min kropp som vägrar sova!
Men imorgon är det dags!! Mannen är livrädd (han tycker allt med sjukvård är obehagligt och att det är jobbigt att se mig ta minsta spruta - så kejsarsnitt är inte hans bästa aktivitet kan vi väl säga) medan jag känner mig som ett barn dagen före julafton
Vad skönt att få sova! Här sover alla barn gott om nätterna så jag har bara mig att skylla på. Jag är också väldigt täppt i näsan och vaknar ibland (när jag faktiskt sovit då) med riv i halsen. Tydligen så snarkar jag en del
(det gör jag aldrig annars) så det hör nog ihop. Hoppas du slipper mer förkylningar!
