Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
På ngr dagar har jag gått från att vara gravid till att vara väldigt gravid. Allt har blivit så tungt och magen har blivit gigantisk. Måte kissa typ två gånger i timmen och gå upp för en trappa känns som ett maratonlopp
Tvåan hade ansvar för mellanmålet i skolan idag och imorgon fyller trean 5 år så mkt tid tillbringades i köket med att göra fruktsallad till 15 barn och att baka muffins och chokladbollar som trean ska ta med sig till förskolan imorgon. Fötter och fogar värker.
5 veckor kvar i morgen, hoppas på mindre.
Ha, känner igen mig i att ha gått från att vara gravid till väldigt gravid helt plötsligt. Men jag är bara i vecka 33! Som tur är går det lite upp och ned, ena dagen kan det kännas helt omöjligt: tung som bara den, ont i ryggen och ljumskarna, blodtrycksfall, huvudvärk, TRÖTT... men som tur är kan det andra dagen kännas mycket bättre. Det som är jobbigt varje dag för mig är ryggen. Den känns väldigt trött och värker i typ alla ställningar. Jag försöker verkligen tänka på hållningen och det är nog det som har räddat mig fram tills nu, men nu verkar det inte spela någon roll hur ordentlig jag än är med rätt hållning. Det gör ont ändå!
Till veckan ska jag resa långt i bil (6 timmar). Det allra värsta för ryggen är att sitta ned, den värker massor redan efter en halvtimmas stillasittande... Så har ni några tips för att ändå överleva en lång bilresa så får ni mer än gärna ösa på! Det är en resa i jobbet och den är verkligen inte bara att avboka tyvärr.
På tal om jobb så skrämde min barnmorska mig lite häromdagen. Hon tyckte att jag borde ta ledigt tidigare än vad jag har tänkt (2 veckor innan BF). Jag blev riktigt förvånad, men samtidigt var det lite skönt med en enda person som faktiskt satte ord på allt: Man är trött, har alla tankar på förlossningen och livet med bebis, man behöver vila, förbereda sig... På jobbet tutar ju allting på i precis lika högt tempo som vanligt trots att man är gravid i vecka 38 (jag är inte det nu, men kommer att vara det sista veckan jag jobbar). Jag arbetar 45 timmar i veckan vilket kommer att vara tufft där på slutet, men samtidigt vill jag ju rent ekonomiskt arbeta så länge det är möjligt. Jag håller nog fast vid min plan, och skulle kroppen braka ihop där på slutet så får jag väl ordna tidigare ledighet än vad som var tänkt från början. Svårt bara när det inte är ordnat med vikarie än. I den bästa av världar skulle jag vilja att min ersättare gick bredvid mig i åtminstone en vecka innan min ledighet, men det finns inte på kartan. Och som lärare kan jag inte låta bli att bry mig otroligt mycket om hur det blir för mina elever när jag går.
Och förstås ett stort jättegrattis till er som har fått era fina bebisar!
Ha, känner igen mig i att ha gått från att vara gravid till väldigt gravid helt plötsligt. Men jag är bara i vecka 33! Som tur är går det lite upp och ned, ena dagen kan det kännas helt omöjligt: tung som bara den, ont i ryggen och ljumskarna, blodtrycksfall, huvudvärk, TRÖTT... men som tur är kan det andra dagen kännas mycket bättre. Det som är jobbigt varje dag för mig är ryggen. Den känns väldigt trött och värker i typ alla ställningar. Jag försöker verkligen tänka på hållningen och det är nog det som har räddat mig fram tills nu, men nu verkar det inte spela någon roll hur ordentlig jag än är med rätt hållning. Det gör ont ändå!
Till veckan ska jag resa långt i bil (6 timmar). Det allra värsta för ryggen är att sitta ned, den värker massor redan efter en halvtimmas stillasittande... Så har ni några tips för att ändå överleva en lång bilresa så får ni mer än gärna ösa på! Det är en resa i jobbet och den är verkligen inte bara att avboka tyvärr.
På tal om jobb så skrämde min barnmorska mig lite häromdagen. Hon tyckte att jag borde ta ledigt tidigare än vad jag har tänkt (2 veckor innan BF). Jag blev riktigt förvånad, men samtidigt var det lite skönt med en enda person som faktiskt satte ord på allt: Man är trött, har alla tankar på förlossningen och livet med bebis, man behöver vila, förbereda sig... På jobbet tutar ju allting på i precis lika högt tempo som vanligt trots att man är gravid i vecka 38 (jag är inte det nu, men kommer att vara det sista veckan jag jobbar). Jag arbetar 45 timmar i veckan vilket kommer att vara tufft där på slutet, men samtidigt vill jag ju rent ekonomiskt arbeta så länge det är möjligt. Jag håller nog fast vid min plan, och skulle kroppen braka ihop där på slutet så får jag väl ordna tidigare ledighet än vad som var tänkt från början. Svårt bara när det inte är ordnat med vikarie än. I den bästa av världar skulle jag vilja att min ersättare gick bredvid mig i åtminstone en vecka innan min ledighet, men det finns inte på kartan. Och som lärare kan jag inte låta bli att bry mig otroligt mycket om hur det blir för mina elever när jag går.
Och förstås ett stort jättegrattis till er som har fått era fina bebisar!
Åh nu fick jag ha-begär....... Har ju en Ergobaby hybridsjal som jag inte alls är kompis med. Tycker den är för elastisk och bebis hamnar som en krokig räka när de är små och ostyriga. Och den är så VARM att den är totalt obrukbar på sommaren i princip.Börjar bli kompis med ringsjalen, fasen vad smidigt det är när stora dottern ska lämnas på förskola. Vi har en bit att gå både hemifrån till garaget samt från parkeringen in till avdelningen. Verkligen guld att bara stoppa ner Nora så kan hon hänga på magen och jag har båda händerna fria!
Visa bifogad fil 27650
Det är väldigt smidigt!Åh nu fick jag ha-begär....... Har ju en Ergobaby hybridsjal som jag inte alls är kompis med. Tycker den är för elastisk och bebis hamnar som en krokig räka när de är små och ostyriga. Och den är så VARM att den är totalt obrukbar på sommaren i princip.
Tänkte klara mig på sele men det där ser ju väldigt smidigt ut.
Åh hoppas att du slipper! Har du haft något med de tidigare barnen?Vad mysigt det ser ut, jag köpte en ringsjal till förra barnet men fick aldrig till det riktigt. Bar henne annars ganska mkt men hon är född i oktober sa över vintern var det väldigt varmt och mysigt med sjal.
Far se hur det blir nu, somrarna här kan vara rätt varma och jag har svart för värme och svettas mkt sa da känns sjalbärande inte sa lockande men vi far se.
Jag har en känsla av att ha glömt ngt, jag tror egentligen vi har allt här hemma till bebisen men jag har ända en känsla av att ha glömt ngt.
Börjar oroa mig lite för havandeskapsförgiftning, blodtrycket har stigit ganska ordentligt och mina händer och fötter är svullna. Urinprovet visade +1 pa protein. Är ofta yr men ingen direkt huvudvärk. Pa mandag har jag kontroll igen, far se vad läkaren säger da.
Det är väldigt mysigt! Jag hoppas jag kan bära i sommar med, ringsjalen är ju väldigt sval och jag köpte faktiskt en trikåsjal som ska vara extra sval...Vad mysigt det ser ut, jag köpte en ringsjal till förra barnet men fick aldrig till det riktigt. Bar henne annars ganska mkt men hon är född i oktober sa över vintern var det väldigt varmt och mysigt med sjal.
Far se hur det blir nu, somrarna här kan vara rätt varma och jag har svart för värme och svettas mkt sa da känns sjalbärande inte sa lockande men vi far se.
Jag har en känsla av att ha glömt ngt, jag tror egentligen vi har allt här hemma till bebisen men jag har ända en känsla av att ha glömt ngt.
Börjar oroa mig lite för havandeskapsförgiftning, blodtrycket har stigit ganska ordentligt och mina händer och fötter är svullna. Urinprovet visade +1 pa protein. Är ofta yr men ingen direkt huvudvärk. Pa mandag har jag kontroll igen, far se vad läkaren säger da.
Åh hoppas att du slipper! Har du haft något med de tidigare barnen?
Har varit hemma och varit sjuk ett par dagar och mest läst och inte skrivit då det är mycket lättare från (jobb-)datorn () men jag hoppas det ordnar upp sig för er som verkar ha det jobbigt med annat runtomkring @Schleten & @Panamera och att det blir bättre med graviditetsbesvären och jobbiga omställningar med ny bebis för er andra som verkar ha det tufft
Här flyter det på riktigt bra med 45 dagar kvar till BF. Just nu känns det så himla mysigt att vara gravid, samtidigt som det inte längre känns evighetslångt kvar så just nu försöker jag mest passa på att njuta Hittade en massage-salong några hundra meter hemifrån som har gravid-massage som jag funderar på att unna mig, det tycker jag att jag förtjänar som drar runt på magen varje dag (vi bor relativt lantligt och har bott här i fem år, men jag hade ingen aning om att den fanns här! )
Hur många av er här i tråden har fortfarande häst och planerar fortsätta med hästeriet efter att barnet kommer? Jag blev oplanerat hästlös när jag var i v 13, och kände inte att det var en bra idé att börja leta ny häst då.
Nu när jag nämner för folk (icke hästfolk oftast iofs...) att jag tänker skaffa ny häst i slutet av sommaren så tittar de på mig antingen som om jag är ung och naiv, eller som om jag vore lätt förståndshandikappad. Allra värst tycker jag det är med alla som säger "Åh, det kommer du inte vilja!". Jag har full förståelse för att mina prioriteringar kommer bli helt annorlunda efter bebis, och jag är också väl insatt i att jag kommer ha bra mycket mindre tid och pengar över till mig. Samtidigt har jag massa bekanta som kunnat fortsätta rida och tävla, trots flera barn. Vi bor ca 500 m från stallet och jag har en man som tycker att det är viktigt att jag har ett eget intresse, så jag tänker att det kommer att lösa sig. Eller är jag naiv/dum?
Hur många av er här i tråden har fortfarande häst och planerar fortsätta med hästeriet efter att barnet kommer? Jag blev oplanerat hästlös när jag var i v 13, och kände inte att det var en bra idé att börja leta ny häst då.
Nu när jag nämner för folk (icke hästfolk oftast iofs...) att jag tänker skaffa ny häst i slutet av sommaren så tittar de på mig antingen som om jag är ung och naiv, eller som om jag vore lätt förståndshandikappad. Allra värst tycker jag det är med alla som säger "Åh, det kommer du inte vilja!". Jag har full förståelse för att mina prioriteringar kommer bli helt annorlunda efter bebis, och jag är också väl insatt i att jag kommer ha bra mycket mindre tid och pengar över till mig. Samtidigt har jag massa bekanta som kunnat fortsätta rida och tävla, trots flera barn. Vi bor ca 500 m från stallet och jag har en man som tycker att det är viktigt att jag har ett eget intresse, så jag tänker att det kommer att lösa sig. Eller är jag naiv/dum?
Överlag försöker jag nog att inte överhuvudtaget diskutera med folk hur vi tänkt oss med bebis eller annat när hen väl är här . Orkar verkligen inte med alla åsikter (och just den där blicken som om man vore 5 år gammal och hur naiv som helst!) och skulle vara skitless om folk började säga "vad var det jag sa" bara för att jag inte genomför något jag pratat på / ändrar mig om något jag tänkt från början. Däremot tror jag att det är jättenyttigt att ha de där planerna och tankarna, så att man inte fastnar helt i sin lilla bebisbubbla! Dessutom kan det säkert vara lätt att tappa hästeriet lite om man inte redan har häst/planerar för en kan jag tänka mig? Du får väl känna efter hur det känns för dig och försöka strunta i alla åsikter! Lycka till med hästletandet!
Hur många av er här i tråden har fortfarande häst och planerar fortsätta med hästeriet efter att barnet kommer? Jag blev oplanerat hästlös när jag var i v 13, och kände inte att det var en bra idé att börja leta ny häst då.
Nu när jag nämner för folk (icke hästfolk oftast iofs...) att jag tänker skaffa ny häst i slutet av sommaren så tittar de på mig antingen som om jag är ung och naiv, eller som om jag vore lätt förståndshandikappad. Allra värst tycker jag det är med alla som säger "Åh, det kommer du inte vilja!". Jag har full förståelse för att mina prioriteringar kommer bli helt annorlunda efter bebis, och jag är också väl insatt i att jag kommer ha bra mycket mindre tid och pengar över till mig. Samtidigt har jag massa bekanta som kunnat fortsätta rida och tävla, trots flera barn. Vi bor ca 500 m från stallet och jag har en man som tycker att det är viktigt att jag har ett eget intresse, så jag tänker att det kommer att lösa sig. Eller är jag naiv/dum?
Tack för bra svar Min före detta medryttare kommer få barn i maj, så vi har lösa planer på att faktiskt försöka skaffa häst ihop (en till sak som får folk att himla med ögonen över hur naiv man är). Jag tänker att 3 dagar i veckan ska jag väl fasen hinna ha häst. Hann jag med att jobba 60 timmar i veckan och rida och träna innan, så borde jag väl hinna med att rida 3 av veckans 168 timmar utan att helt kvalificera mig som frånvarande mamma...
Sen har jag och sambon planer på att ganska snabbt dela på föräldraledigheten. Första 4 månaderna ska jag vara hemma själv, men efter det ska jag jobba 40% hemifrån och sambon vara ledig 40%. Sen efter nyår byter vi och jag jobbar 60% istället. Visst, det kan hända massor som gör att det inte kommer att funka praktiskt, och det köper både han och jag - vi är flexibla. Men jag blir riktigt irriterad på alla som (även här) säger "Åååh, det kommer du inte vilja!". Som om det bara vore upp till mig att bestämma hur vi ska fördela föräldraledigheten. Min sambo längtar efter att vara föräldraledig så han nästan spricker, och jag tror att jag kommer att trivas med att få vara min egen vuxna person några timmar varje vecka efter ett tag.
Men jag antar att alla välmenta råd hör till