Omg mitt mammahjärta brister en aning. Vi ät ju egentligen bjuden till kalas 1.5h härifrån men eftersom bebis kan kika ut när som helst så valde vi att inte åka men då tar morfar med sig sonen och åker dit. Det är till min bror och hans barn så ska de sova över till söndag. sonen har aldrig sovit borta utan oss förut. Han har sovit över hos min bror men då har vi alltid varit med men nu är vi inte det och min pappa tänker ju att vi ska få en lugn helg och fokusera på det nya barnet i magen och förhoppningsvis så bestämmer sig den lilla för att kika ut då de är borta men jag är så jäääkla nervös och orolig. Vår son kan ju vara en liten vilde men samtidigt kan han också växa upp och vara väldigt mogen för sin ålder. Gaaaah! Står lixom inte ut. Oron käkar upp mig lixom. Men det kanske är såhär varje gång det är första gången sonen åker iväg utan oss. Säkert ett litet äventyr för honom.