Mamman tycker det är himla praktiskt när sonen ligger nöjd i babygymmet. Hon kan fixa lite saker (typ mat till sig själv) eller sitta bredvid på golvet och göra saker samtidigt (typ Bukesurfa).
Sonen tycker väl att gymmet duger, iaf ibland. Men ingenting går ju liksom upp mot skötbordet Hur arg eller ledsen man än är så blir man så glad när man hamnar där att det går liksom inte att undvika att kikna av "skratt". Man kan titta på saker också, ett vitt tak och absolut inget annat till exempel! Här skulle man kunna spendera hela dagar!
Mamman uppskattar visserligen att det finns en nödlösning när sonen gnäller. Men hon tröttnar betydligt tidigare än sonen på att stå bredvid ett skötbord
Min är också superglad när han ligger på skötbordet, undrar varför, hur kul kan det vara lixom? Snackar, sprattlar, skrattar och har sig jämt där