Vårföräldrar 2013! #5

[Klockmalvan]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Instämmer! Gick åtta dygn över med dottern, längsta i mitt liv. En bra sak var att jag blev tok-glad när värkarna kom.... Och den känslan bar jag med mig in i mål! Håller tummarna för dig nu! Hoppas BM kan känna lite på dig kanske så du får nåt besked om det har hänt nåt i allafall...

*kl*
Prins Ludvig har haft magknip och prutt-problem i natt..! :-( Långa vakenpass blev det vid ammningarna. Guppar och duttar, lägger och lyfter och stryker magen, Ingen Panik-skrik liksom men gnälligt och eländigt..
Ska dra ned på lök-konsumtionen, fick jag göra sist också.

 

[Amha]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Ja vi få se vad hon säger. Satt nyss på sängen med ett par rejält smärtsamma SD så hoppet väcktes en liten aning igen

 

[vindvissla]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

se där!

klockan stackars lill-Ludd, och dej som fick vara vaken. efter de uppenbara hintarna i förra tråden hittade till och med jag tilldin blogg! vilken utförlig berättelse! och vad skönt att du kände dig så nöjd! han är jättefin

 

[Amha]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Såå, uppdatering då. Ingen action, bebis är rörlig igen, det passade sig uppenbarligen inte att ligga trångt. Ny tid nästa vecka på torsdag, eventuellt bokas tid för vräkning då, om nu inte ungen skulle (otroligt nog) ha bestämt sig för att trilla ut av sig själv.

Så, nu blir det hemgång och käkas lite på det med graviditet, överväga sterilisering och vänta på bättre tider nä men seriöst, jag är så less så jag kan slå ihjäl någon på det här. Hade så satans ont när jag satt på tunnelbanan, så ont när jag gick och så när man kommer in på MVC är det precis lika smärtfritt som alltid annars. Varför ska det avta? Det är väl förbannat onödigt?

 

[vilse]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Nej, nu gjorde du mig "rädd". Kan de ta sig ur "greppet" efter att de fixerat sig? Jag trodde i min enfald att när de väl tagit sig dit så var de fast...

Jag fortsätter hävda att det kommer dra igång för dig inatt och är över innan någon hinner reagera

 

[Amha]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Hon var ruckbar och det kan de tydligen ta sig ur.

Kl för dagens gnäll, räcker för fler om någon inte hittar nåt att gnälla på

Jag gjorde nyss tidernas elakaste uppdatering på FB innan jag tog bort apparna. Skrev att jag stänger av mobilen och inte tänker vara tillgänglig på fb för jag har annat att tänka på. Jag får spelet av att jag inte ens kan vänta några timmar med att svara på fb-meddelanden eller sms innan man får SAMTAL där folk besviket säger "åh, jag trodde att du hade åkt in". Mobilen blippar KONSTANT. Är det inte mailblipp så är det uppdateringar på fb eller meddelanden på fb, eller varför inte samtal och sms? "hur länge får du gå över?" Jaa... Inte tusan vet jag är jag offline ett dygn undrar folk om jag lever, ungefär.

Tacka vet jag forum som Buke där man kan kräkas lite på livets dryga och onda och kolla precis när man vill utan att någon söker en på någon av alla dessa blipp-grejor

Dagens gnäll avklarat. Jag kommer säkert att få utskällningar av både vänner och familj när jag hör av mig igen men jag orkar verkligen inte gå och vara irriterad på att behöva vara uppkopplad hela tiden för att slippa samtal. Jag har ingen lust att prata i telefon och finnas nära telefonen eller datorn för att folk ska vara nöjda osv. Jag har vettigare saker för mig, såsom att försöka hålla humöret uppe.

 

[MinIan]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

aaaaaaaah ^^

 

[MinIan]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

jämför iaf med höstföräldrar 2012, vi var inte så många

 

[Micks]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Men åååh vad förbannad jag hade blivit! Och får du utskällningar tycker jag du ska skälla tillbaks!
Kommer antagligen bli ett mindre trevligt inlägg på facebook från min sida också sen, om det börjar tjatas. Sånt stressar mig något såpass...

 

[Amha]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Tro mig: jag blev förbannad känns lite bättre nu när jag gnällt av mig här. I alla fall min mamma anser att hon har RÄTT att veta saker men jag är inte ett dugg sugen på att dela med mig av allt. Hon undrade varför jag inte tänkte höra av mig när jag åker in så jag låter henne tro att jag kommer att ringa då men allvarligt talat, det kommer jag med största sannolikhet INTE göra. Speciellt inte när hon säger "hör av dig sen när du åker in", då slår tjurskallen till. Jag är vuxen, jag behöver inte!

Och så farmor då... "Jag som trodde att du hade åkt in. Jag längtar så efter att få se den lilla". Ja tro fan det men det är hon inte ensam om. Och så ska de fråga om detaljer runt graviditeten. Jag är inte ett dugg intresserad av att dela med mig av mina känslor runt värkar, väntan och allt som rör förlossningen men det verkar de inte förstå trots att jag har försökt förklara.

 

[Micks]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Och jag blir förbannad å dina vägnar!
Men alltså, din kropp, ditt liv... hon har inte rätt att veta någonting. Beroende på hur relationen ser ut och vad man känner sig bekväm med så ska man väl ändå få dela med sig av det man själv känner för utan att någon kommer med sura miner.

Sen är det klart att folk är nyfikna, men lite hyfs får man väl ändå ha?
Det är ju inte så att du åker in och sen går under jorden i 3 månader och håller födelsen hemlig precis. Vill de ha live-uppdatering mellan krystvärkarna också?

"Jooru morsan, nu ser de lite hår där nere tydligen! Bränner utav bara fasen i mutteriet och jag bajsade på mig nyss!"

 

[Amha]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Haha! Det skrattet behövde jag!

Ärligt talat är jag väldigt obekväm inför frågorna som lär komma efteråt om hur det gick. Jag har ingen lust alls att dela med mig av MINA erfarenheter av förlossningen. Noooway! Med tanke på hur privat jag har varit med min graviditet inför släkten och familjen lär jag ju inte bli mindre privat med förlossningen som är ännu mer intim. Jag menar, jag ogillar när morsan frågar om mina ben och fötter svullnar och konstanta frågor om bäcken, rädslor etc. Ingen finkänslighet alls i frågorna heller! Ställ dem gääärna mitt framför andra människor också. All jag berättar för henne vet jag att hon kommer skvallra om inför sina väninnor och det nöjet vill jag inte ge henne

 

[Micks]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Kan du inte bara svara att "det angår dig inte och känns alltför privat för att dela med mig av - och det får du respektera"?
Samma med förlossningen, bara svara kort att det gick bra och barnet är friskt, utan att gå in på några detaljer.

Usch, vad jobbig med närstående som inte respekterar ett nej...

 

[Amha]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Jag gjorde det en gång och fick svaret "vad larvig du är" så nu undviker jag bara frågorna i stället

 

[Micks]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Men ååååh! *suck* FOLK! De kan vara larviga

Aja, hoppas du kan skita i dem och vara glad ändå

 

[trazel]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

När jag fått de frågorna om något som jag tyckt varit för personligt så har jag svarat ytterst flyktigt:

"Sprack du mycket?"
Svar: Alldeles lagom.

"Förlorade du mycket blod?"
Svar: Lagom mycket.

"Gjorde det ont?"
Svar: Tillräckligt ont.


Liksom, grymt diffusa svar som egentligen inte är ett svar alls på frågan de ställer. Frågorna har i alla fall försvunnit från de som fått ovanstående svar.

Hoppas det sätter fart för dig snart i alla fall. Lycka till med både förlossning och bebis sen!

 

[Amha]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Jag plockar med mig dina svar

 

[vilse]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

*kl*

Urk och blä vilken dag här med. Eller ja, delvis.

Började dagen med UL för att kolla så lilleman växte som han skulle (han låg ju -16% för 2 veckor sen...). Det såg jättebra bra ut nu i varje fall - han inte bara följde sin kurva utan hade till och med hoppat upp lite.
Efter det var det dax prata med bm (om förlossningsrädslan). Var mest allmänt snack om "allt och inget", men hon tyckte även att det skulle vara sista samtalet. Det var läskigt! Men det känns faktiskt bättre nu och jag är så tacksam över att jag fått dessa extra samtalen. Hon har varit guld värd
Ang mina sammandragningar som jag skrev om i förra tråden så sa hon bara "grattis" till dem. Eftersom jag gått förbi vecka 35 så gör de inget för att stoppa dem. Utan gör de att fl startar så får jag vara glad över att jag är en av dem som inte behöver gå över tiden
Så nu går jag här med sjukt stora förväntningar om att jag ska lyckas tränga mig något i kön i varje fall

I övrigt har dagen varit seeeeeeeg. Har verkligen inte orkat göra något alls egentligen, samtidigt som jag är sjukt uttråkad. Skulle behöva städa här hemma lite (eller plocka undan i varje fall), men jag ooooorkar inte.
Har tvingat mig att sy lite i varje fall, bara för att göra något. Har resulterat i ett antal amningsskydd (2 par helt i fleece, och två par helt i frotte - så får vi se hur bra de fungerar). Blev även två st dregglisar. Mao superlätta saker där man inte behövde tänka så mycket - perfekt en sådan här dag

 

[vilse]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

Jag fasar lite för det tjatet med. Visst förstår man att de är nyfikna - men ändå. Gå och dränk er lixom

De som varit "närvarande" under hela graviditeten (familj, nära vänner) gör nog inte mig något om de är nyfikna. Men bara tanken på att bekanta eller något sånt ska börja tjata och nu helt plötsligt börja bli nyfikna och fråga hur det är... Urk. De lär jag kräka över (och troligen inte svara )

Ett svar som jag ofta kör med om jag inte vill svara på något är "jag lever/jag överlevde/inte värre än att jag överlevde" ect ect. Det brukar också få folk att bli tysta.

 

[Zewz]

Sv: Vårföräldrar 2013! #5

"Jag överlever" är precis lagom för att folk ska bli lite ställda och komma av sig, bra fras
Folk frågar säkert av ren välmening, men ibland blir det liksom för mycket. Många vet ju att jag haft besvär med huvudet och ALLA har kommit med mer eller mindre bra tips... Försöker förklara att jag har fått en diagnos (ansiktsneuralgi), att jag testat det som finns att tillgå (epilepsimedicin) men att just det preparatet inte hjälpte mig så jag får vänta ut det. Ändå kommer folk med artiklar om graviditetsmigrän (!?), de frågar om de kollat mitt blodtryck (nä, naturligtvis har de inte det........) har du testat det eller det, druckit mer, druckit mindre, slutat äta ost, börja äta kött, låta bli socker, motionera mer, sova mer, sova mindre, HAR DU TESTAT ALVEDON? osv osv osv. Folk menar bara väl men... gah, håll käften Så, nu när folk frågar så säger jag att "jag överlever nog det här också" och krystar fram ett litet leende...

Idag har jag förresten återigen imponerats av mitt val av make...
Vi skulle på sån där föräldragrupp. Vi har pratat om det, och jo, han kunde den här eftermiddagen. Vi har avhandlat datumet på SMS, vi pratade om det så sent som för två dagar sedan, och inbjudan har legat helt synlig på en bänk i köket senaste veckan.
Började med att jag försökte ringa honom tidigt i förmiddags i ett annat ärende, men fick inget svar. Försökte igen. Och sen igen när jag åkte in mot stan. Inget svar. Perfekt. Fick gå själv. Kände mig lagom tragisk när alla andra satt i par, och jag satt själv... Lät nog en aning bitter när vi skulle presentera oss, "Ja, jag heter NN och är gift med NN här *pekade på den tomma stolen*. Han jobb var tydligen viktigare än mig idag, igen, så jag har inte fått tag i honom idag... Men jag är inte bitter." Och så krystade jag fram ett av de där leendena igen...
Hans ursäkt senare var att han helt glömt bort det och dessutom tappat sin telefon på jobbet och åkt till annan ort... Bra att han har sån koll, exakt en månad kvar idag, det KUNDE varit skarpt läge. Men jag börjar nästan ställa in mig på att jag får ta den biten själv också... Sen hade han köpt blommor och var så jävla ångerfull, och ville gå igenom alla viktiga datum... Sa åt honom att det finns inga mer viktiga datum, men visst, får jag tid för igångsättning glömmer han väl bort det också...