Sv: Vårföräldrar 2012 del 2
kl.
Lukas har varit riktigt sjuk nu i ett par dagar. satte igång den 26 med vanlig förkylning, sen natten till den 29 fick han krupp och sen natten 30 dec fick vi ringa 112 för ambulans, han fick andnöd och kunde inte andas, vi fick igång andningen men han fick bara andnöd gång på gång. vi hade tur att det var en ambulans i vårt samhälle då, så de var här på 2 minuter. han fick inhalera "vad-det-nu-hette,-jag-minns-inte" och fick adrenalin (vidgar luftrören). ambulanspersonalen tyckte att han bättrade sig bra så de lämnade oss igen i lägenheten. vi satt ute med honom i kylan halva natten för det skulle visst vara bra för honom. sen vid ca 03.30 somnade han igen. men kl.09.00 vaknade jag i panik (knappt kunnat somna under natten alls, sov otroligt lätt) av att han kippade efter luft igen. fick hjälpa honom igång med andningen och sen blev det lite bättre under förmiddagen. men vid 15.00 den 30 dec fick vi ringa ambulans igen, andnöd återigen. denna gången blev det färd till akuten. flera ggr fick han hostattacker så han spydde till och med. efter en hel eftermiddag och kväll var vi hemma vid nästan tio och han hade fått hjälp och mådde återigen bra. "skäll-hosta"(krupp) har han än och lite snorig men betydligt piggare och leker och äter igen, för det gjorde han inte alls under de dagarna. han ville inte ens dricka vatten och med febern som han hade så var jag lite orolig för att han skulle få vätskebrist. men så blev det inte. han pendlade mellan drygt 39 och till 37 alla de dagarna i feber. man känner sig så hjälplös när sådant händer, när man inte kan eller vet vad man ska göra för att hjälpa på absolut bästa sätt (ringa ambulans iofs så som vi gjorde). hoppas att det var en engångsgrej och att det INTE kommer tillbaka.
kl.
Lukas har varit riktigt sjuk nu i ett par dagar. satte igång den 26 med vanlig förkylning, sen natten till den 29 fick han krupp och sen natten 30 dec fick vi ringa 112 för ambulans, han fick andnöd och kunde inte andas, vi fick igång andningen men han fick bara andnöd gång på gång. vi hade tur att det var en ambulans i vårt samhälle då, så de var här på 2 minuter. han fick inhalera "vad-det-nu-hette,-jag-minns-inte" och fick adrenalin (vidgar luftrören). ambulanspersonalen tyckte att han bättrade sig bra så de lämnade oss igen i lägenheten. vi satt ute med honom i kylan halva natten för det skulle visst vara bra för honom. sen vid ca 03.30 somnade han igen. men kl.09.00 vaknade jag i panik (knappt kunnat somna under natten alls, sov otroligt lätt) av att han kippade efter luft igen. fick hjälpa honom igång med andningen och sen blev det lite bättre under förmiddagen. men vid 15.00 den 30 dec fick vi ringa ambulans igen, andnöd återigen. denna gången blev det färd till akuten. flera ggr fick han hostattacker så han spydde till och med. efter en hel eftermiddag och kväll var vi hemma vid nästan tio och han hade fått hjälp och mådde återigen bra. "skäll-hosta"(krupp) har han än och lite snorig men betydligt piggare och leker och äter igen, för det gjorde han inte alls under de dagarna. han ville inte ens dricka vatten och med febern som han hade så var jag lite orolig för att han skulle få vätskebrist. men så blev det inte. han pendlade mellan drygt 39 och till 37 alla de dagarna i feber. man känner sig så hjälplös när sådant händer, när man inte kan eller vet vad man ska göra för att hjälpa på absolut bästa sätt (ringa ambulans iofs så som vi gjorde). hoppas att det var en engångsgrej och att det INTE kommer tillbaka.
