Och ändå är den enda åsikt som är ok och pk i denna diskussion att dela precis lika - lika mycket vab, lika många föräldradagar. Rättvist ska det vara!
Och jag tycker faktiskt man får lov att skilja på att kunna men inte vilja, och att vilja men inte kunna. Att ta upp vad man skulle göra om mamman går bort och pappan måste fixa jobb, barn etc tycker jag är smaklöst (inte riktat mot dig mandalaki), det är väl en helt annan sak!! Lägga ner företag, ta ett 7-16 jobb, kanske deltid, flytta till billig lägenhet, lyfta bostadsbidrag, ja det finns alltid alternativ!
Och ja, i många fall handlar det faktiskt om pengar, pengar som styr hur man lever och kan leva. Inkomst som är en förutsättning för detta. Man får se om sitt hus helt enkelt och göra det bästa man kan för sin egen familj. Sen är det ju givetvis jättejobbigt för kollegor om någon är borta jämt, det förstår och tycker nog alla - inklusive den som "utsätter dig själv, sin arbetsgivare och kollegor för det - men finns inget alternativ, så vad gör man? Vi delar i den mån vi kan, attdet inte går ta hälften var är som det är bara.
