Varför vill inte män vara föräldralediga/ vabb/ gå ner i arbetstid etc?

[Badger]

Det är väl också vad man får för ersättning om man blir sjukskriven och vad man vår för ersättning för VAB?

Aha! (vi tänkte aldrig på SGI)

 

[TinyWiny]

Kanske beror på hur området man bodde i etc hade det ekonomiskt? Det måste ju ha funnits områden där folk var tvungna att jobba heltid båda två för att försörja familjen.

Ungefär som för mig men i Malmö. Inget konstigt med varken hemmafruar, heltidsanställda eller deltidsanställningar bland kvinnor runt mig.

Kan det vara så att folk umgicks och mest stötte på folk med samma vilkor. Jag umgicks delvis med andra hos dagmamma och jag kan tänka mig att de som var hemma träffade fler hemmafruar än heltidsanställda?

Nja. Jag syftade inte på ett homogent område. I min klass fanns barn till bönder, barn till direktören och ägaren till ett av de större företagen i Sverige, barn till anställda på föregående företag, det fanns också de som var fattiga på riktigt som i slutet av 70-talet hade stampat jordgolv inomhus. Gemensamt var att kvinnorna var hemma med barnen och på sin höjd hade någon typ av extrajobb.

 

[Pontevecchio]

Jag tror du svara bäst här ovan
Hur i hela fridens namn kan du tolka det som jag menar att män inte har makt över sin kropp i sammanhanget graviditet när jag påtalar att kvinnorna har makt över sin kropp?

Var det en sån märklig tolkning av denna raden ". Kvinnan är dock den som har makten att över sin kropp".

 

[Lobelia]

Var det en sån märklig tolkning av denna raden ". Kvinnan är dock den som har makten att över sin kropp".

Tycker du inte själv att det är så pass orimligt att någon skulle påstå att män inte har kontroll över sin kropp att du hejdar dig och tänker efter innan du tolkar in det i en text där det inte är nämnt?

Det handlar alltså om att kvinnor har kontroll om sin kropp om de blir gravida. Upplysningsvis, så blir män inte gravida så de har inget behov av att kontrollera sin egen graviditet.

 

[Lobelia]

Sen att det är en del av föräldraförsäkringen som missgynnar män är förjävligt rent ut sagt!

Jag och min man ville ta ett år var och gjorde det också. Men för att kunna göra det utan att förlora våra SGI (sjukpenninggrundande inkomst) så var han tvungen att ta ut 5 f-dagar/vecka medan jag egentligen inte behövde ta ut några alls för att behålla min SGI (tog ca 3/vecka). Anledningen? Jo, jag var hemma första året och han var hemma andra året och under barnets första år så är SGIn skyddad när man är f-ledig men efter att barnet fyllt 1 år så måste man ta ut f-dagar motsvarade det antal dagar man skulle ha arbetat annars sjunker SGIn. Detta missgynnar den förälder som tar ut f-ledigheten efter att barnet fyllt 1 år och vilken förälder är det oftast? Jo, pappan. Det är ju svårt om man ammar att pappan är hemma första året och mamma andra året. Detta borde ändras så att skyddet av SGIn blir personligt för varje förälder istället för vart barn på nåt sätt. Varför skulle min man behöva ta ut fler f-dagar för att kunna vara hemma lika länge som jag. Jag fick alltså ge honom en del av mina dagar så att han skulle kunna vara hemma lika länge som jag.

Förutom att jag håller med dig att reglerna borde vara det samma under hela perioden så kan jag tänka mig att att flertalet faktiskt behöver ta ut ca 5 dagar i veckan och på så sätt var ni lyckligt lottade.

Hur fick du ihop det med 3 dagar i veckan?

 

[Mia_R]

Tycker du inte själv att det är så pass orimligt att någon skulle påstå att män inte har kontroll över sin kropp att du hejdar dig och tänker efter innan du tolkar in det i en text där det inte är nämnt?

Det handlar alltså om att kvinnor har kontroll om sin kropp om de blir gravida. Upplysningsvis, så blir män inte gravida så de har inget behov av att kontrollera sin egen graviditet.

De får själva ta ansvar för sin sexualitet, vill de vara helt säkra på att inte bli fäder får de låta bli, sterilisera sig eller själva ta ansvaret för preventivmedel. I annat fall kan de helt enkelt hålla käften istället för att gnälla över att de blivit "lurade".

 

[Lobelia]

De får själva ta ansvar för sin sexualitet, vill de vara helt säkra på att inte bli fäder får de låta bli, sterilisera sig eller själva ta ansvaret för preventivmedel. I annat fall kan de helt enkelt hålla käften istället för att gnälla över att de blivit "lurade".

Det var inte riktigt det sammanhanget utan att när en kvinna är gravid så har män ingen annan rätt till kvinnas kropp oavsett hur graviditeten kommit till. Och när jag skrev det så menade @Pontevecchio att jag ansåg att män inte har rätt till sin egen kropp utifrån att jag inte preciserade att män också har rätt till sin kropp. Kan vi inte sluta det här totalt korkade spåret?

 

[Mia_R]

Det var inte riktigt det sammanhanget utan att när en kvinna är gravid så har män ingen annan rätt till kvinnas kropp oavsett hur graviditeten kommit till. Och när jag skrev det så menade @Pontevecchio att jag ansåg att män inte har rätt till sin egen kropp utifrån att jag inte preciserade att män också har rätt till sin kropp. Kan vi inte sluta det här totalt korkade spåret?

Självklart har ingen man rätt till någon annans kropp än sin egen, hur kan man ens dra upp ett sånt argument?

 

[Lobelia]

Självklart har ingen man rätt till någon annans kropp än sin egen, hur kan man ens dra upp ett sånt argument?

Ja jag är väl korkad som påtalade det, alla vet ju det och agerar utifrån det alltid. Ingen har någonsin våldtagit någon.....

 

[Björk]

Jag är född 76 i Sthlmsförort. Jag kan inte minnas någon pappa som var föräldraledig och inte heller någon mamma som hade ett heltidsjobb.

Jag är född 1969, mina föräldrar är 40talister, bodde i Stockholmsförort till 9 års ålder. Pappa jobbade heltid, mamma hemma med dagbarn, men också delvis "hemmafru". Hon jobbade med lite olika deltidsjobb sen när vi syskon var i mellanstadieålder, utbildade sig o jobbade heltid från jag var ca tolv år.

Nog är mitt minne också att mammor oftast inte jobbade, möjligen deltid. Maken född 76 hans mamma var hemmafru tills hans lillebror började skolan.

 

[Lingon]

Förutom att jag håller med dig att reglerna borde vara det samma under hela perioden så kan jag tänka mig att att flertalet faktiskt behöver ta ut ca 5 dagar i veckan och på så sätt var ni lyckligt lottade.

Hur fick du ihop det med 3 dagar i veckan?

Billigt boende (hyresrätt så inga stora boendekostnader som kunde dyka upp), inga semesterresor, inga dyra hobbys, lagade all mat själv (billig mat) och min man jobbade ju så hans lön plus mina tre dagar/vecka med hjälp av sparpengar vi sparat just för att kunna vara hemma med vårt barn så länge som möjligt.

 

[Roheryn]

Nja, jag är född -72. Där jag växte upp var det mycket märkligt om mammor hade jobb och arbetade heltid. De flesta var hemma med barnen iallafall tills de var sju år och möjligtvis att de hade något städjobb kvälls/nattetid. Ingen av de jag växte upp med hade någon pappa som var särskilt närvarande i deras liv utan det var mammorna som skötte allt. Min egen mamma ansågs som konstig då hon fortsatte jobba som sjuksköterska och än värre blev det av att hon ansåg att dagis var förkastligt så vi fick klara oss själva istället. Kompromissen blev att hon jobbade natt så hon kunde "smyga" med att hon jobbade. Dagiset i samhället närmast där jag växte upp hade då en avdelning för 15 barn. I förskoleklassen (det som nu kallas nollan) var vi 40 barn. Alltså 40 sexåringar. Ett fåtal av dessa gick även på dagis men det var barn till ensamstående mestadels och dagis var för de flesta något väldigt exotiskt. Fritids fanns det inget. Inte ens i centralorten förren sent 80-tal. Så jag delar inte din syn alls på hur det var då men som alltid är det så olika var, med vem och på vilka premisser man har varit i. De här velourpapporna såg vi bara på tv.

Då är vi ju lika gamla, sånär som på ett år. Även min mamma ansågs lite "konstig" som jobbade heltid, men där jag växte upp var det "normala" att mammorna hade deltidsjobb, någon enstaka var hemma på heltid. Hur närvarande papporna var vet jag inte. Min egen pappa var som sagt lika närvarande som mamma utan att vara eller ses som någon "velourpappa". Jag hade turen att få vara hos mormor och morfar istället för dagis eller fritids, och fick i dem ytterligare ett par föräldrar. Även min mamma misstrodde dagis, och min bror gick därför hos dagmamma.

 

[Badger]

Nja. Jag syftade inte på ett homogent område. I min klass fanns barn till bönder, barn till direktören och ägaren till ett av de större företagen i Sverige, barn till anställda på föregående företag, det fanns också de som var fattiga på riktigt som i slutet av 70-talet hade stampat jordgolv inomhus. Gemensamt var att kvinnorna var hemma med barnen och på sin höjd hade någon typ av extrajobb.

Födda på 70-talet? Det var en mindre ort?
(Jag tror nog knappt ens jag känner någon som hade hel hemmafru till mamma och var född 70-tal. Möjligen om det fanns ett mycket litet syskon och som sagt halvtidsjobb kanske. Alla kvinnliga äldre släktingar jag kan komma på har jobbat, från farmor, mormor, farmors syster, mormors systrar, pappas bröders fruar osv. En sticker ut iofs, bor o bodde utomlands, men det uppfattas som lite annorlunda.)

 

[vallhund]

Nja. Jag syftade inte på ett homogent område. I min klass fanns barn till bönder, barn till direktören och ägaren till ett av de större företagen i Sverige, barn till anställda på föregående företag, det fanns också de som var fattiga på riktigt som i slutet av 70-talet hade stampat jordgolv inomhus. Gemensamt var att kvinnorna var hemma med barnen och på sin höjd hade någon typ av extrajobb.

Man är knappast fattig "på riktigt" om man väljer att vara hemmafru.

 

[TinyWiny]

Födda på 70-talet? Det var en mindre ort?
(Jag tror nog knappt ens jag känner någon som hade hel hemmafru till mamma och var född 70-tal. Möjligen om det fanns ett mycket litet syskon och som sagt halvtidsjobb kanske. Alla kvinnliga äldre släktingar jag kan komma på har jobbat, från farmor, mormor, farmors syster, mormors systrar, pappas bröders fruar osv. En sticker ut iofs, bor o bodde utomlands, men det uppfattas som lite annorlunda.)

Ja precis Jag bodde på landet och skola/förskola fanns i ett mindre samhälle i närheten. Det jag stördes av både då och nu är just det att kvinnorna som jobbade "gömde" sina arbeten. Det var liksom något fult och något som helst inte skulle märkas. Nattjobb var därför det vanligaste för de som jobbade men någon hänsyn till att de då behövde sova på dagen togs inte. Bondfruarna skulle ändå fixa förmiddagsfika kl 11, middag kl 13, eftermiddagsfika kl 16 osv. (och självklart ta hand om barnen) trots att de hade jobbat natt. Jag blir asförbannad när jag hör någon negligera en kvinnas arbete just pga det. Jag protesterade å det vildaste redan som barn över hur fel det var att männens arbete ansågs som det viktiga och kvinnans var något som mest sågs som någon slags hobby som skulle skötas diskret och inte inkräkta på övriga familjens liv Männen skrockade över "att kärringen var slö" om inte maten var klar i tid Att hon hade jobbat natt var ju inget viktigt Det som gjorde mig förvirrad som barn var att även kvinnorna ansåg att deras arbeten inte var så viktiga. Människor av kvinnligt kön var så oviktiga där jag växte upp att hälften vore nog

 

[TinyWiny]

Man är knappast fattig "på riktigt" om man väljer att vara hemmafru.

Okej. Vad är fattig för dig då? Att inte kunna ge sina barn mat och kläder, att inte ha rinnande vatten inomhus och trampat jordgolv ser iallafall jag som fattigt. För mig räcker det att inte kunna ge sina barn mat och kläder i den utsträckning de behöver för att jag ska anse att någon är fattig.

För de flesta var det nog inte heller något frivilligt val. Det var bara så det skulle vara. Dagisplatserna var få och arbetena kvinnor kunde få på landsbygden likaså.

 

[nullo-modo]

Barnstugor började komma till under 1850 talet så även kvinnor kunde jobba i fattiga familjer så inget som var nytt eller konstigt under 60 eller 70 talet.

 

[kryddelydd]

Jag är född 1969, mina föräldrar är 40talister, bodde i Stockholmsförort till 9 års ålder. Pappa jobbade heltid, mamma hemma med dagbarn, men också delvis "hemmafru". Hon jobbade med lite olika deltidsjobb sen när vi syskon var i mellanstadieålder, utbildade sig o jobbade heltid från jag var ca tolv år.

Nog är mitt minne också att mammor oftast inte jobbade, möjligen deltid. Maken född 76 hans mamma var hemmafru tills hans lillebror började skolan.

Jag är född -73, på landet.
Pappa jobbade hemma (mjölkbonde), syrran och jag var inte föremål för barnomsorg. Mamma började jobba när jag var ett halvår gammal.
Av mina klasskompisar var det några som hade hemmavarande mammor, andra som hade arbetande mammor.

 

[Pontevecchio]

Det var inte riktigt det sammanhanget utan att när en kvinna är gravid så har män ingen annan rätt till kvinnas kropp oavsett hur graviditeten kommit till. Och när jag skrev det så menade @Pontevecchio att jag ansåg att män inte har rätt till sin egen kropp utifrån att jag inte preciserade att män också har rätt till sin kropp. Kan vi inte sluta det här totalt korkade spåret?

Du tolkar mig helt fel. Jag läste ditt inlägg som att endast kvinnor kan kontrollera sin kropp. Att män inte har någon kontroll eller ansvar.

 

[Vallmo]

Jag är född 1967.
Båda mina föräldrar jobbade heltid och jag var på dagis, skola och fritids i ganska hög utsträckning. På somrarna fick jag åka bort på olika läger eller kollo, typ för att mina föräldrar jobbade.
Jag tror det var så för dom flesta av mina kompisar. Har ingen som helst känsla av att någon hade en mamma som var hemma jämt. Tvärtom!
Min pappa var ganska modern och gjorde mycket hemma för att vara man och för att vara då.
När mina syskon föddes på 80-talet jobbade mamma halvtid, men det var i allra högsta grad självvalt och inte för att ta hand om mina syskon. Dom gick på dagis och sen skola alla dagar i veckan.

Min sambo är född 1966 och båda hans föräldrar jobbade heltid. Hans mamma var väldigt före sin tid och doktorerade i fysik någon gång på 70-talet. Dom hade barnflicka hemma och när dom var i skolåldern tog deras mormor hand om dom på dagarna efter skolan. Hon bodde hos dom under veckorna och skötte allt i hushållet, vad jag förstod det som.
Min svärmor visste inte hur man lagade mat och städade alls och det vet hon fortfarande inte.

Jag tror det var väldigt olika var man kom ifrån. Vi växte båda upp i relativt välbärgade Stockholmsförorter.