Varför tillås inte bettlöst på dressyrtävlingar?

[Brille]

Fast det kan aldrig bli någon acceptans om tygeln hänger löst och i det utan bett- som att lufsa i hagen, ej heller eftergift eller genomsläpplighet- inte i tävlingsdressyrens mening- allt det du skriver här kräver på något vis inverkan och i det kommnikation med bettet.

Bettet finns ju där även om tygeln hänger. Så om det är bettet som ska accepteras spelar det ju ingen roll om tygeln hänger.

Varför ska hästen acceptera ett bett som hanteras av en hård hand? Det är väl kommunikationen/kontakten/förbindelsen som är det viktiga. Bettet är ett redskap. Eftergiften sitter inte i acceptans av bettet.

Om det finns ett bett måste ryttaren naturligtvis ha en sådan hand att hästen accepterar kontakten via bettet. Finns det inget bett blir det tydligare att det är just kontakten som ska accepteras.

 

[Alexandra_W]

Bettet finns ju där även om tygeln hänger. Så om det är bettet som ska accepteras spelar det ju ingen roll om tygeln hänger.

Varför ska hästen acceptera ett bett som hanteras av en hård hand? Det är väl kommunikationen/kontakten/förbindelsen som är det viktiga. Bettet är ett redskap. Eftergiften sitter inte i acceptans av bettet.

Om det finns ett bett måste ryttaren naturligtvis ha en sådan hand att hästen accepterar kontakten via bettet. Finns det inget bett blir det tydligare att det är just kontakten som ska accepteras.

Fast det är ju bettets inverkan som ska accepteras. En hård hand är inte tänkt de ska lära sig acceptera, v arför måste man alltid dra in avarter i diskussionen? En hård hand kan man ju ha på bettlöst med för all del.

 

[Brille]

Jag tror inte det, jag tror tvärtom det kommer bli katastrof när dessa människor ska rida med bett då kontakten på bettlöst är stummare. Så himla många som döljer sin stumma hårda hand med ett bettlöst. Nej tack, då är jag glad att dom tvingas träna och tävla på bett där dom kommer få kritik för sin dåliga hand tidigt.

Hur vet du att det är så många som döljer en stum hand med bettlöst? Har du kompetens nog att bedöma det?
Om du har rätt syns det naturligtvis på tävling och de blir bortdömda.

 

[Solis]

Fast det här grundarbetet är inget direkt fysiskt arbete, det syftar bara till att förbereda hästen mentalt, så att den kan slappna av och tillgodose sig den kommunikation och kontakt som är nödvändig när man kommer till mer fysiskt arbetet. Man lägger grunden ordentligt först. SEN bygger man upp muskler. En häst är för övrigt atletisk i sig själv, mer eller mindre, det behöver man inte bygga upp.

Jodå, det går visst med 0 kg i tygeln (utöver tygelns vikt). Om du utgår ifrån det i grunden och lär hästen följa eftergiften, istället för att gå undan för tryck alt. följa tryckförändringar, då kan du applicera det på vilken tygellängd som helst sen. Då kommer tygellängden bara påverka ramen, den information du skickar och den information hästen skickar tillbaks känns lika bra oberoende på om tygeln är kort eller lång, den känns i tygeln. Men du måste vara noga med att bibehålla den lyhördheten från början. Man kan säga att man inte ser på tygeln som någon mekanisk spak som drar/för hästens huvud (kropp) i position, det är hästen själv som placerar huvudet (kroppen) i position. Man ger hästen en ledtråd och låter den komma på svaret själv. Eftergift för minsta lilla försök så att hästen förstår att följa den. Det krävs lite tid i början, men det har man hundrafalt igen sen.

Hästar har en otroligt väl utvecklad förmåga att plocka upp och följa känslor av dig uppe i sadeln. Prova själv och lek lite med tanken. Det går superlätt att lära/få en häst att följa en känsla utan minsta lilla tryck. Tex hållning, prova att slappna av i din egen rygg och bjud in hästen till stretching, sen sträcker du på dig sadeln och samtidigt bjuder in hästen till upprest hållning. Det står inte på förrän du helt utan tyglehjälper kan påverka hästens hållning vertikalt, upp och ner och ner och upp, enbart utifrån din egen position i sadeln.

Så klart att det under inlärning kommer att uppstå tryck här och där, men så länge man ger efter direkt, låter hästen få prova sig fram själv och uppfatta det som att han ger sig själv eftergift, 100% alltid, då kommer hästen bli mer och mer lyhörd och till slut inte behöva något tryck alls. Bara känsla av din position i sadeln och en lätt vibration i tygeln som påminnelse räcker. Jag trodde det var därför bettet var så viktigt, för att denna finstämda kontakt, detta finlir, som behövdes i dresssyr var helt omöjlig att uppnå i ett bettlöst. Nu är det alltså omöjligt i dressyr öht, det är omöljigt utan tryck? Då har det bettlösa mycket fler finesser där det inte behövs tryck alls sånt fall.

Nej, det är en fysisk omöjlighet med 0 kg. Det är egentligen omöjligt även med hängande tygel iom att tygeln i sig ger en viss tyngd. Du brukar tjata om fysikens lagar, men jag tror du får läsa på en del själv.

Du tjatar om att få arument mot bettlöst. Du har fått sådana, dock anser du inte att de personer du stångas mot är värda att lyssna på, uppenbarligen. MEN, du kan t.ex. läsa de artiklar du själv lade in för många sidor sedan. Där stod en del motargument från erkända skickliga ryttare/tränare. Jag vet inte om du endast skummade det du ville och tittade på bilderna innan du länkade. Men läs gärna mer ingående. Några av oss kommenterade just dessa artiklar, men du valde att ignorera.

Du pratar om ”avslappning”. På den punkten tror jag inte att någon enda idrottare inom någon gren skulle hålla med dig faktiskt. Petter Northug vinner inget skidlopp på att vara avslappnad, ej heller vinner Sanna Kallur något häcklopp så, som exempel. Det måste finnas anspändhet, men ej spänning. Det är en viss skillnad, det. Hästen måste också vara anspänd, men man ska undvika att arbeta i spänning. Något som är självklart för de flesta (alla troligen) här. Dina filmer med Karen Rolf och den inverkansfria ridning som visas har ingen relevans här.

 

[Brille]

Brille. Jag minns inte att carl pratade mycket om lodplan eller att vi refererat till det? Däremot massor om bakom hand och att vinkeln skulle öppnas iom att nacken kom upp och nosen fram.

Dessutom nämnde han ofta att ryttaren tyckte hästen var lätt o fin i kontakten när hästen gick bakom hand och därför.tyckte de kändes bra, inte att de red med hårdare tryck i tygeln som jag fattade det.

Ang bettlöst i lägre klasser hade jag gärna sett det i en ideal värld, det är väldigt avslöjande om man rider på eftergift eller på tryck. Men då hade hästar behövt lära sig gå i grimma till att börja med och det kan jag offra mitt huvud på att merparten på en tävlingsplats inte kan.

Jag har läst de referat som finns i tråden om Carls clinic. Även om jag inte tycker att allt som skrivits är bra finns det hopp om bättre ridning.

Det är ju samma ämne man diskuterar då man pratar om var nosen ska vara och då man pratar om att ändra vinkeln. Jag tror att han gör rätt som pratar om vad ryttaren ska göra (ändra ganashvinkeln) i stället för att prata om målet (var nosen ska vara). För att nosen ska vara framför lod då hästen höjer/sänker huvudet måste ganashvinkeln ändras.

Om de han talar till rider med nosen bakom lod kan han naturligtvis utan risk prata om att öppna vinkeln. Om han säger till någon som rider med nosen framför lod att öppna vinkeln mer kommer hästen troligen att komma över tygeln.

Naturligtvis kan en häst bakom lod vara lätt i sin kontakt med ryttaren. Tyvärr kan kontakten vara så lätt att hästen inte följer bettet framåt när ryttaren ber om det.

 

[Ray]

Jag har läst de referat som finns i tråden om Carls clinic. Även om jag inte tycker att allt som skrivits är bra finns det hopp om bättre ridning.

Det är ju samma ämne man diskuterar då man pratar om var nosen ska vara och då man pratar om att ändra vinkeln. Jag tror att han gör rätt som pratar om vad ryttaren ska göra (ändra ganashvinkeln) i stället för att prata om målet (var nosen ska vara). För att nosen ska vara framför lod då hästen höjer/sänker huvudet måste ganashvinkeln ändras.

Om de han talar till rider med nosen bakom lod kan han naturligtvis utan risk prata om att öppna vinkeln. Om han säger till någon som rider med nosen framför lod att öppna vinkeln mer kommer hästen troligen att komma över tygeln.

Naturligtvis kan en häst bakom lod vara lätt i sin kontakt med ryttaren. Tyvärr kan kontakten vara så lätt att hästen inte följer bettet framåt när ryttaren ber om det.

Med tanke på att du varken ser något positivt i ekipaget Hester- Uthopia eller Charlotte- Valegro så tror jag du kommer bli besviken när det gäller bättre ridning. Det tyder ju på att även om du håller med om orden så har du en annan tolkning och inte samma mål.

 

[Brille]

Fast det är ju bettets inverkan som ska accepteras. En hård hand är inte tänkt de ska lära sig acceptera, v arför måste man alltid dra in avarter i diskussionen? En hård hand kan man ju ha på bettlöst med för all del.

Ja om det finns ett bett måste ryttaren se till att det/dess inverkan accepteras av hästen. Då bör det också vara möjligt att kontrollera det.
Den hårda handen är måhända en avart men alltför vanlig.

För hästens bästa tror jag att man skulle vänta med bett tills ryttaren kan antas vara tillräckligt mogen att hantera det. Jag tror att en hård hand tillsammans med bett gör mer ont än en hård hand med bettlöst. Hästen har betydligt fler nerver i munnen än på andra ställen på kroppen.

 

[ginnies]

Varför ska hästen acceptera ett bett som hanteras av en hård hand? Det är väl kommunikationen/kontakten/förbindelsen som är det viktiga. Bettet är ett redskap. Eftergiften sitter inte i acceptans av bettet.

Rätt trist härskarteknik- att skriva en fråga till mig som om jag påstått så...tvärtom så menar jag att en hård hand får avdrag, förstår inte du det heller?? en hård hand är inget önskvärt, fattar du? och det finns flera eftergifter, och jo, i tävlingsdressyr är en del av eftergiften att acceptera bettet, vara följsam och kunna ta mjuk elastisk kommunikation med bettet och samtidigt inverka i det från hästens energiska drivande bakben.

 

[ginnies]

Naturligtvis kan en häst bakom lod vara lätt i sin kontakt med ryttaren. Tyvärr kan kontakten vara så lätt att hästen inte följer bettet framåt när ryttaren ber om det.

Och då är inte kontakten rätt. Dessutom går det inte att dölja.

 

[ginnies]

Om det finns ett bett måste ryttaren naturligtvis ha en sådan hand att hästen accepterar kontakten via bettet. Finns det inget bett blir det tydligare att det är just kontakten som ska accepteras.

Vilken kontakt? Och hur rids den?

 

[Fiador]

Nej, det är en fysisk omöjlighet med 0 kg. Det är egentligen omöjligt även med hängande tygel iom att tygeln i sig ger en viss tyngd. Du brukar tjata om fysikens lagar, men jag tror du får läsa på en del själv.

Du tjatar om att få arument mot bettlöst. Du har fått sådana, dock anser du inte att de personer du stångas mot är värda att lyssna på, uppenbarligen. MEN, du kan t.ex. läsa de artiklar du själv lade in för många sidor sedan. Där stod en del motargument från erkända skickliga ryttare/tränare. Jag vet inte om du endast skummade det du ville och tittade på bilderna innan du länkade. Men läs gärna mer ingående. Några av oss kommenterade just dessa artiklar, men du valde att ignorera.

Du pratar om ”avslappning”. På den punkten tror jag inte att någon enda idrottare inom någon gren skulle hålla med dig faktiskt. Petter Northug vinner inget skidlopp på att vara avslappnad, ej heller vinner Sanna Kallur något häcklopp så, som exempel. Det måste finnas anspändhet, men ej spänning. Det är en viss skillnad, det. Hästen måste också vara anspänd, men man ska undvika att arbeta i spänning. Något som är självklart för de flesta (alla troligen) här. Dina filmer med Karen Rolf och den inverkansfria ridning som visas har ingen relevans här.

Då kanske du ska skaffa dig glasögon. Så här skrev jag: Jodå, det går visst med 0 kg i tygeln (utöver tygelns vikt).

Karen Rolhf filmerna är i allra högsta grad relevanta här där kontakten diskuteras, eftersom filmerna visar just en grund för detta, på blivande dressyrhästar. Avslappning är grunden för allt, ska du kunna göra en endaste liten gymnastisk rörelse så måste du ha avslappningen i grunden, är du spänd blir det obalans. Från början på en häst är det 100% avslappning som gäller, succesivt räcker det med känslan av att "kunna" slappna av, när som helst i momentet. Då finns inga spänningar, bara energi. Då behöver man inte "hålla emot" med tygeln, hästen sköter det själv för han är MED dig i känslan från dig via sätet och tygeln, en känsla som han har förtroende för och som han vet att han aldrig blir kvarhållen i.

Du få gärna referera till vad som sagts om artiklarna som har relevans för diskussionen bett/bettlöst och dressyrtävling och som jag inte svarat på. Jag tror jag har svarat på allt.

 

[Fiador]

Fast det är ju bettets inverkan som ska accepteras. En hård hand är inte tänkt de ska lära sig acceptera, v arför måste man alltid dra in avarter i diskussionen? En hård hand kan man ju ha på bettlöst med för all del.

Avarter? Inte eftersom det förekommer på elitnivå. Sen om man drar upp långa lösa tyglar i diskussionen, så måste man ju även ta upp motsatsen. Om man ska diskutera bra/dålig kontakt vill säga.

 

[Fiador]

Fast det kan aldrig bli någon acceptans om tygeln hänger löst och i det utan bett- som att lufsa i hagen, ej heller eftergift eller genomsläpplighet- inte i tävlingsdressyrens mening- allt det du skriver här kräver på något vis inverkan och i det kommnikation med bettet.

Fast samtidigt har det ju inte så stor betydelse, eftersom det är så mycket annat än just kontakten som bedöms och ger poäng. Du kan ju tom bli världsmästare och ändå ha brister i denna kontakt. Det har du ju varit tydlig med att förklara.

 

[Fiador]

Varför skriver du då:

Om du vet att det beskrivningen ändå är det optimala och man får tävla även om allt inte är optimalt?

Jo men, det jag försöker påtala är ju att du tränar ju inte exakt enligt TR alltid? Speciellt inte i grunden på en unghäst som inte rids i någon särskild form alls ännu. För det var ju filmerna du refererade till från början och som handlade om just grunden och unghästar.

 

[the_connemara]

Jag har läst de referat som finns i tråden om Carls clinic. Även om jag inte tycker att allt som skrivits är bra finns det hopp om bättre ridning.

Det är ju samma ämne man diskuterar då man pratar om var nosen ska vara och då man pratar om att ändra vinkeln. Jag tror att han gör rätt som pratar om vad ryttaren ska göra (ändra ganashvinkeln) i stället för att prata om målet (var nosen ska vara). För att nosen ska vara framför lod då hästen höjer/sänker huvudet måste ganashvinkeln ändras.

Om de han talar till rider med nosen bakom lod kan han naturligtvis utan risk prata om att öppna vinkeln. Om han säger till någon som rider med nosen framför lod att öppna vinkeln mer kommer hästen troligen att komma över tygeln.

Naturligtvis kan en häst bakom lod vara lätt i sin kontakt med ryttaren. Tyvärr kan kontakten vara så lätt att hästen inte följer bettet framåt när ryttaren ber om det.

Han ville ha öppnade ganaschvinkel, bättre kontakt och längre hals. Då kommer ju nosen fram. Upplevde inte alls att han sa "andra grejer" istället för att säga att nosen skulle fram. Snarare så att de tre sakerna ovan är viktigast och GER nosen fram. Han pratade inte direkt om lodplan vad jag uppfattade i arbetsform utan mer om kontakten. Däremot var kontakten sällan bra när hästen vek in nosen och han ville inte heller ha in nosen när de stretchade på slutet utan då skulle tygeln bli superlång o hästen följa tygeln framåt.

Jag har nog felaktigt refererat till "nosen fram" när jag skrivit i Carl-tråden eftersom det för mig innebär alltihopa, dvs längre hals, nacken upp, bättre/ärligare kontakt och öppnare ganaschvinkel, ber om ursäkt för förvirringen.

Fetmarkerat. Det var ju precis det jag skrev. Som jag uppfattat många i den här tråden så tycks det att ryttare håller hårt i tygeln så att hästen går bakom lod. Carl sa alltså TVÄRTOM. Ryttaren har ofta en väldigt lätt och trevlig kontakt när hästen går bakom hand och tror det är bra just för att kontakten är trevlig. Men den är inte ÄRLIG. Det är alltså inte så att hästen dras ner och hålls fast bakom lod (som jag uppfattar en del i tråden) utan hästen hamnar bakom hand och upplevs som lättriden där och därför upptäcker väl inte ryttarna att det är fel lika lätt gissar jag? Utan fortsätter jobba vidare därifrån med känslan av att formen är bra. Inte så konstigt om man ser mycket hästar som både är bakom hand och bakom lod då ju eller hur?

Om jag spinner vidare på mitt sista stycke så gissar jag friskt att anledningen till att inte nacken är högst i GP mfl längre är väl just det att dagens hästar har så mycket gratis och så mycket arbetsvilja att även om hästen inte ger en helt ärlig kontakt så är den helt ridbar och tappar inte bjudningen även om den är lite kort fram/bakom hand/lod. Det går liksom att rida och tävla på jäkligt bra procent TROTS det? Inte tack vare? Det är ju helheten som bedöms.

Säger jag som aldrig i mitt liv ens kommer kunna transportera mig i en samlad gångart

 

[the_connemara]

Fast samtidigt har det ju inte så stor betydelse, eftersom det är så mycket annat än just kontakten som bedöms och ger poäng. Du kan ju tom bli världsmästare och ändå ha brister i denna kontakt. Det har du ju varit tydlig med att förklara.

Poängen jag tror de flesta vill ha fram är att på lösa tyglar har du kanske 2 % av den ärliga kontakten en tävlingsdressyrryttare vill ha. En dressyrhäst som inte är helt ärlig i sin kontakt har kanske 90 %.

90 % kan ju uföra en hel del arbete så att helheten blir bra. 2 % kommer man inte så långt med.

Bara för att hästen viker in nosen och tappar kontakten innebär det ju inte på högklassnivå att hela hästen faller i bitar och slängtravar rakt ut. Det är nog fortfarande tusen gånger bättre kontakt och kommunikation än vad gemene man någonsin lyckas med den bästa sekunden i sitt liv!

 

[axel]

Nej, det är väl tråkigt att man inte förbereder dem så de slipper bli rädda?
Eller?

Det finns ju stadigt många tyskar tex som gör allehanda märkliga saker för att vänja hästarna under dressyrpass.

En riktigt lydig häst som litar på sin rytt få fram om de inte skyddas mot allt till vardags.
Det har man redan testat i en miljard olika spända situationer hemma tycker jag. Just för att stärka förtroendet för att ryttaren inte tvingar den till saker där den riskerar att bli skadad och behöver fly.

En häst som blivit så skrämd att man inte ens får in den på banan utan ledare fattar inte jag varför man då ska riskera samma grej igen?
Det tycker jag är elakt mot djuret.

Tränar man på ljud, rörelser bla bla hemma med plötsliga såna inslag har man möjlighet att fortsätta träna om hästen reagerar starkt.
Man behöver inte avbryta för andra skäl än att det är lagom för hästen. Och man kan styra miljön på annat vis.

Att det sker mår vara hänt. Sånt kan man ju inte alltid veta. Men att fortsätta tävla då innan hästen fått tränas till annat.. Nej, inte i min värld.
Då blir tävlandet på deras bekostnad.

Sen kan ju hästen vara lite rädd men mer olydig. Då är det något annat. Och då är vi i mitt originalinlägg.

Varför ska man träna på en massa oljud bara för att/utifall?
Bara för att man själv är rädd?
Sen är hästen ett vanedjur så det måste ske frekvent.
Återigen- prova att tävla innan!
Jag gillar inte att skrämma skiten ur hästen bara för att man vill ha en "säker häst" NH.
Bara för att du haft NH tränare till din "livsfarliga häst"nu i många år varav du i var o varenda tråd rekommenderar "problemlösare", så har inte andra samma problem. Det är ryttaren som behöver träna upp att vara ett gott föredöme- mental träning.
Man tränar på att tävla i nya miljöer... bara.
Å nej. jag har inte behövt ledas in, men jag ser inte det som en prestigegrej att hästen, att den kanske unga hästen blir tveksam.
det finns inget naturligt i att gå in i främmande byggnader. Empati för hästen.

Jag fattar inte bettmotståndarnas problem. Rid bettlöst på lång tygel o sen på bett på tävling. Det borde inte vara ngt problem o de låga poängen kan man avfärda med att domaren inte uppskattar GOD ridning. det har vi hört om o om igen.
Eller se hur många man kan få med i sin klubb o starta en egen klass.

TR förändras o uppdateras ständigt ang. utrustningen. Jag har i många år trott att kvarlevan från militären- kandaret ska försvinna så småningom, och det gjorde det snabbare än vad jag kunde tro. Valfrihet än sålänge.

 

[Fiador]

Poängen jag tror de flesta vill ha fram är att på lösa tyglar har du kanske 2 % av den ärliga kontakten en tävlingsdressyrryttare vill ha. En dressyrhäst som inte är helt ärlig i sin kontakt har kanske 90 %.

90 % kan ju uföra en hel del arbete så att helheten blir bra. 2 % kommer man inte så långt med.

Bara för att hästen viker in nosen och tappar kontakten innebär det ju inte på högklassnivå att hela hästen faller i bitar och slängtravar rakt ut. Det är nog fortfarande tusen gånger bättre kontakt och kommunikation än vad gemene man någonsin lyckas med den bästa sekunden i sitt liv!

Fast kontakten handlar ju mest om vad som händer när tygeln används, inte hur lång eller lös den är. Det är ju responsen från hästen som avgör hur kontakten fungerar. Det är därför kontakten inte enbart är beroende av om tygeln är lös eller sträckt. Det är samspelet som avgör. Så du kan ha en häst med sträckt tygel och kanske ha 2% ärlig kontakt och en annan med lösa tyglar som kanske har 90% ärlig kontakt, eller vice versa. Helt beroende på responsen. Det finns hästar som går med helt lösa tyglar och nosen indragen och alltså "bakom" hand, trots stort slack i tygeln...samtidigt som det finns hästar med kort sträckt tygel och nosen fram, som inte svarar korrekt heller, bara trycker på, eller drar sig undan. Kontakten handlar om samspelet inget annat. Sen att det på tävling ska vara sträckt tygel, är ju en sak. Men att som förberedelse använda en lösare tygel, med ärlig respons, eller i alla fall jobba på att få det, betyder ju inte att det sen inte fungerar på tävling med sträckt tygel.

Så misstag som tex att hästen drar sig undan (glapp) eller misstag som att hästen trycker på och "hänger" i tygeln, är ju då båda misstag och bedöms förhoppningsvis utifrån det.

 

[smulan87]

Så länge ingen gnäller är det ju bara att vissla och se glad ut Blir man tillsagd är det bara att ändra. Dubbla grimskaft var ju ett bra förslag med.

Jag åker i princip alltid själv med mina. Även ridhus, klinik, whatever. Lastar ur. Knyter fast (i grimman), klär av transportskydd osv. Klär på sadel, ev benskydd etc. Klär på mig själv. Låser bil etc. Tar av grimman. Tränsar. Klar.

När jag är färdig gör jag omvänt. Av med träns och på med grimman, sätt fast och sen fortsätta klä av.

Så att på tävling först behöva tränsa i släpet och sen stå där med en häst i träns jag inte kan sätta fast, utan behöva knöla på grimman igen över tränset, sätta fast osv. Känns bökigt. Jag ogillar att lasta ut med träns med, rädd de ska fastna (jag har en Värmlandsvagn, say no more..). Men tyckte jag löst det smart när jag tränsade, satte på grimman igen, lastade ur osv.

Men det var då domaren råkade gå förbi en gång och påpekade att det inte var okej hålla i grimman. (hästen stod som en ko bredvid, just den hästen hade man kunnat gå runt med naken, parkera honom lös utanför toaletten om man behövde dit osv. Så det var inte för hästen stökade som jag blev tillsagd)

Men jag gjorde både det och lastade ur i bara grimma på fler tävlingar. Små. Liten risk nån kom och gnällde.

Ja så är det ju! Jag åker också ofta själv och då jag vet att hon blir en virrpanna när hon kommer ut så brukar jag faktiskt antingen åka med sadel på om det är kort att åka eller så sadlar jag i trailern när jag kommer fram, har en stor och rymlig Ume B60 så det går fint. Man får vara lite lösningsorienterad helt enkelt. Det har blivit klart bättre med rutin förstås men hon är fortfarande väldigt vaken och är man då själv så får man göra det så smidigt som möjligt. Det ligger något i det Fio skriver för annat var det när jag var aktiv inom FT då knöt vi upp hästarna i trailern och broddade utan minsta fundering, det skulle jag aldrig göra med de vi har nu och de är uppfostrade på samma vis men har olika mentalitet helt enkelt.

 

[the_connemara]

Fast kontakten handlar ju mest om vad som händer när tygeln används, inte hur lång eller lös den är. Det är ju responsen från hästen som avgör hur kontakten fungerar. Det är därför kontakten inte enbart är beroende av om tygeln är lös eller sträckt. Det är samspelet som avgör. Så du kan ha en häst med sträckt tygel och kanske ha 2% ärlig kontakt och en annan med lösa tyglar som kanske har 90% ärlig kontakt, eller vice versa. Helt beroende på responsen. Det finns hästar som går med helt lösa tyglar och nosen indragen och alltså "bakom" hand, trots stort slack i tygeln...samtidigt som det finns hästar med kort sträckt tygel och nosen fram, som inte svarar korrekt heller, bara trycker på, eller drar sig undan. Kontakten handlar om samspelet inget annat. Sen att det på tävling ska vara sträckt tygel, är ju en sak. Men att som förberedelse använda en lösare tygel, med ärlig respons, eller i alla fall jobba på att få det, betyder ju inte att det sen inte fungerar på tävling med sträckt tygel.

Så misstag som tex att hästen drar sig undan (glapp) eller misstag som att hästen trycker på och "hänger" i tygeln, är ju då båda misstag och bedöms förhoppningsvis utifrån det.

Upprepar min första mening:
"Poängen jag tror de flesta vill ha fram är att på lösa tyglar har du kanske 2 % av den ärliga kontakten en tävlingsdressyrryttare vill ha."

Självklart handlar kontakten om responsen, det är ju kommunikation!

Och om du nu läser min första mening igen. Så tror jag dressyrryttare helt enkelt vill ha en annan kontakt än vad som fås genom lös tygel. Jag är mycket medveten om att bla western ofta har tyngre tyglar (eller superlätta) och att det sker massor med kommunikation genom lösa tyglar. Men jag är helt övertygad om att den kontakten som dressyrryttare vill ha INTE är densamma.