Varför tillås inte bettlöst på dressyrtävlingar?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Upprepar min första mening:
"Poängen jag tror de flesta vill ha fram är att på lösa tyglar har du kanske 2 % av den ärliga kontakten en tävlingsdressyrryttare vill ha."


Självklart handlar kontakten om responsen, det är ju kommunikation!

Och om du nu läser min första mening igen. Så tror jag dressyrryttare helt enkelt vill ha en annan kontakt än vad som fås genom lös tygel. Jag är mycket medveten om att bla western ofta har tyngre tyglar (eller superlätta) och att det sker massor med kommunikation genom lösa tyglar. Men jag är helt övertygad om att den kontakten som dressyrryttare vill ha INTE är densamma.
Dressyrryttare vill att hästen TAR kontakt för att visa att den bjuder framåt och accepterar handen. Hästen ska lägga lite tryck i tygeln. Rider man på slak tygel kan inte hästen göra det och då är kontakten inte den kontakt som de flesta tävlingsryttare vill ha.
 
Han ville ha öppnade ganaschvinkel, bättre kontakt och längre hals. Då kommer ju nosen fram. Upplevde inte alls att han sa "andra grejer" istället för att säga att nosen skulle fram. Snarare så att de tre sakerna ovan är viktigast och GER nosen fram. Han pratade inte direkt om lodplan vad jag uppfattade i arbetsform utan mer om kontakten. Däremot var kontakten sällan bra när hästen vek in nosen och han ville inte heller ha in nosen när de stretchade på slutet utan då skulle tygeln bli superlång o hästen följa tygeln framåt.

Jag har nog felaktigt refererat till "nosen fram" när jag skrivit i Carl-tråden eftersom det för mig innebär alltihopa, dvs längre hals, nacken upp, bättre/ärligare kontakt och öppnare ganaschvinkel, ber om ursäkt för förvirringen.

Fetmarkerat. Det var ju precis det jag skrev. Som jag uppfattat många i den här tråden så tycks det att ryttare håller hårt i tygeln så att hästen går bakom lod. Carl sa alltså TVÄRTOM. Ryttaren har ofta en väldigt lätt och trevlig kontakt när hästen går bakom hand och tror det är bra just för att kontakten är trevlig. Men den är inte ÄRLIG. Det är alltså inte så att hästen dras ner och hålls fast bakom lod (som jag uppfattar en del i tråden) utan hästen hamnar bakom hand och upplevs som lättriden där och därför upptäcker väl inte ryttarna att det är fel lika lätt gissar jag? Utan fortsätter jobba vidare därifrån med känslan av att formen är bra. Inte så konstigt om man ser mycket hästar som både är bakom hand och bakom lod då ju eller hur?

Om jag spinner vidare på mitt sista stycke så gissar jag friskt att anledningen till att inte nacken är högst i GP mfl längre är väl just det att dagens hästar har så mycket gratis och så mycket arbetsvilja att även om hästen inte ger en helt ärlig kontakt så är den helt ridbar och tappar inte bjudningen även om den är lite kort fram/bakom hand/lod. Det går liksom att rida och tävla på jäkligt bra procent TROTS det? Inte tack vare? Det är ju helheten som bedöms.

Säger jag som aldrig i mitt liv ens kommer kunna transportera mig i en samlad gångart :angel:
Jag tycker vi är hyfsat överens ( i alla fall just i denna konversation :up:).
 
Varför ska man träna på en massa oljud bara för att/utifall?
Bara för att man själv är rädd?
Sen är hästen ett vanedjur så det måste ske frekvent.
Återigen- prova att tävla innan!
Jag gillar inte att skrämma skiten ur hästen bara för att man vill ha en "säker häst" NH.
Bara för att du haft NH tränare till din "livsfarliga häst"nu i många år varav du i var o varenda tråd rekommenderar "problemlösare", så har inte andra samma problem. Det är ryttaren som behöver träna upp att vara ett gott föredöme- mental träning.
Man tränar på att tävla i nya miljöer... bara.
Å nej. jag har inte behövt ledas in, men jag ser inte det som en prestigegrej att hästen, att den kanske unga hästen blir tveksam.
det finns inget naturligt i att gå in i främmande byggnader. Empati för hästen.

Jag fattar inte bettmotståndarnas problem. Rid bettlöst på lång tygel o sen på bett på tävling. Det borde inte vara ngt problem o de låga poängen kan man avfärda med att domaren inte uppskattar GOD ridning. det har vi hört om o om igen.
Eller se hur många man kan få med i sin klubb o starta en egen klass.

TR förändras o uppdateras ständigt ang. utrustningen. Jag har i många år trott att kvarlevan från militären- kandaret ska försvinna så småningom, och det gjorde det snabbare än vad jag kunde tro. Valfrihet än sålänge.

Ja du, jag orkar inte kommentera ang mig och min häst IOM att du verkar ha lite problem med sanningshalt. Inget nytt dravel heller. Samma trasiga skiva..

Man skrämmer inte upp hästen. Och man tränar dem för deras skull lika mycket som människans.
Så de slipper bli överraskade och få trauman.
Så man slipper backa bandet.
Alt behöver tvinga dem göra obehagliga saker som man inte kan styra om det blir terapeutiskt eller förvärrar problemet med hjälp av ledare för att man är så sugen på att tävla. Övergrepp..
Om den nu inte bara är olydig. Men då känns det ju lite som att det är en annan sak än det du skriver om att de blivit skrämda.

Det handlar inte om att ryttare behöver vara rädda. Det handlar om att se till att man slipper skada sig, häst eller andra i onödan.
Vem fasen har lust, tid och råd att bryta saker när det inte behövs?
Och det dessutom förbereder hästarna mer mentalt, för deras skull.
Man kan tex träna på saker uppsuttet hemma med ljud, saker som rör sig, märkliga föremål tex. Och ta in det i vanliga träningen.
Hur skulle det vara för att ryttarna är rädda?
Däremot kan man se till att det ger hästen något. Så den slipper bli livrädd på tävling. Kanske bara blir spänd ist.

Det är sällan unghästar går SM-final i Georg tex. Eller går GP.
Då tycker jag det bör gå att rida in.
 
Nej, det är en fysisk omöjlighet med 0 kg. Det är egentligen omöjligt även med hängande tygel iom att tygeln i sig ger en viss tyngd. Du brukar tjata om fysikens lagar, men jag tror du får läsa på en del själv.
...
Om du alltid läser lika dåligt blir det svårt med diskussionen. I inlägget du svarade på står det "Jodå, det går visst med 0 kg i tygeln (utöver tygelns vikt)."
 
Dressyrryttare vill att hästen TAR kontakt för att visa att den bjuder framåt och accepterar handen. Hästen ska lägga lite tryck i tygeln. Rider man på slak tygel kan inte hästen göra det och då är kontakten inte den kontakt som de flesta tävlingsryttare vill ha.
Men fortfarande, jag pratar inte om den färdiga tävlingshästen när jag pratar om löst hängande tygel, utan om förberedelsen som KAN vara med lös hängande tygel, eftersom kontakten inte handlar om just tryck, utan om samspel. Man kan lära in detta samspel på löst hängande tygel på den unga hästen, en tygel som succecivt sträcks. Tygeln anger bara ramen, ramen som måste få vara stor i början för en ung häst som har fullt sjå att hålla balansen och hitta lugnet i sig själv.

Jag rider/tränar inte enligt den "westerntradition" som du associerar till, utan mer likt Californian Bridle Horse. Dessa rids med kontakt, men eftersom det bygger på bosalens kommunikation så måste kontakten var lös från början och byggas upp via signaler och känsla, inte tryck. Då får man den här lättheten som jag pratar om, den som innebär att när man rider med sträckt tygel så har man inget tryck alls i tygeln, annat än tygelns vikt som så klart kan vara lite tyngre beroende på vilken tygel man har. Men bosalitans tygel är tunn och väger nog inte mer än en vanlig dressyrtygel.

Sen om vi pratar "glapp" kontra "stumt" i tävlingssammanhang så är dom båda misstag. Det är inte 2 eller 90 procent ärlig kontakt i skillnad mellan dessa, det är bara två fel. Om den ena glappar hela tiden och den andra är stum vid något enstaka tillfälle så är det så klart skillnad i procent av ritten, men själv felen i sig är bara två olika typer av ej fungerande kontakt.
 
Dressyrryttare vill att hästen TAR kontakt för att visa att den bjuder framåt och accepterar handen. Hästen ska lägga lite tryck i tygeln. Rider man på slak tygel kan inte hästen göra det och då är kontakten inte den kontakt som de flesta tävlingsryttare vill ha.

Men åh vad bra du beskrev Carls ord om att han vill att hästen ska "föra" honom framåt i tygeln eller hur han nu uttryckte det!
 
Dressyrryttare vill att hästen TAR kontakt för att visa att den bjuder framåt och accepterar handen. Hästen ska lägga lite tryck i tygeln. Rider man på slak tygel kan inte hästen göra det och då är kontakten inte den kontakt som de flesta tävlingsryttare vill ha.
Jag tror att de flesta dressyrryttare uppfattar framåtbjudning på andra sätt än tryck i tygeln.

Om det ska bli ett tryck måste det vara något motstånd från båda håll, både från ryttare och från häst. Det är omöjligt med tryck/motstånd bara från ett håll.
Du säger att dressyrryttare vill ha kontakt = tryck från hästen. Tryck = motstånd. Vad är det som får dig att tro att dressyryttare vill ha ett motstånd i hästens mun?
 
Rätt trist härskarteknik- att skriva en fråga till mig som om jag påstått så...tvärtom så menar jag att en hård hand får avdrag, förstår inte du det heller?? en hård hand är inget önskvärt, fattar du? och det finns flera eftergifter, och jo, i tävlingsdressyr är en del av eftergiften att acceptera bettet, vara följsam och kunna ta mjuk elastisk kommunikation med bettet och samtidigt inverka i det från hästens energiska drivande bakben.
Lite grinig eller ...
Läs hela inlägget, texten hänger ihop.
 
Då kanske du ska skaffa dig glasögon. Så här skrev jag: Jodå, det går visst med 0 kg i tygeln (utöver tygelns vikt).

Karen Rolhf filmerna är i allra högsta grad relevanta här där kontakten diskuteras, eftersom filmerna visar just en grund för detta, på blivande dressyrhästar. Avslappning är grunden för allt, ska du kunna göra en endaste liten gymnastisk rörelse så måste du ha avslappningen i grunden, är du spänd blir det obalans. Från början på en häst är det 100% avslappning som gäller, succesivt räcker det med känslan av att "kunna" slappna av, när som helst i momentet. Då finns inga spänningar, bara energi. Då behöver man inte "hålla emot" med tygeln, hästen sköter det själv för han är MED dig i känslan från dig via sätet och tygeln, en känsla som han har förtroende för och som han vet att han aldrig blir kvarhållen i.

Du få gärna referera till vad som sagts om artiklarna som har relevans för diskussionen bett/bettlöst och dressyrtävling och som jag inte svarat på. Jag tror jag har svarat på allt.

Skaffa glasögon får du göra själv. Det går inte att ha kontakt samtidigt som man har 0 kg. Punkt.

Avslappning är just ”avslappning”, där stärks inga muskler, ingen atlet byggs upp i det läget. Det är högst förvånande att du kan inbilla dig det. Däremot talar man om psykisk lösgjordhet lika väl som fysisk lösgjordhet. För att byggas upp måste atleten, människa eller häst, vara anspänd. Att vara anspänd är inte detsamma som att vara spänd. Du verkar ha en hel del att lära här då du blandar ihop begreppen. Eller inte läser…

Du får leta upp dina länkade artiklar själv, jag orkar inte gå igenom nästan 50 sidor för att hitta dem. Har du en gång länkat så måste du väl veta var dem kommer ifrån. Läs dem mer ingående, de var intressanta. Även om de inte riktigt sa det du lät påskina och därför tror jag inte att du läste så särskilt noga innan du länkade. Kanske var det därför du inte svarade på de kommentarer som gavs till dem?

Karen Rolf-filmerna visar hur man kan rida en grön unghäst den första tiden under ryttare. Något som kunde vara intressant att diskutera under ”Ridning/Grundutbildning”. Men inte här. De visar inte hur man bygger upp sin dressyrhäst (eller hopphäst osv) till en atlet.
 
Men fortfarande, jag pratar inte om den färdiga tävlingshästen när jag pratar om löst hängande tygel, utan om förberedelsen som KAN vara med lös hängande tygel, eftersom kontakten inte handlar om just tryck, utan om samspel. Man kan lära in detta samspel på löst hängande tygel på den unga hästen, en tygel som succecivt sträcks. Tygeln anger bara ramen, ramen som måste få vara stor i början för en ung häst som har fullt sjå att hålla balansen och hitta lugnet i sig själv.

Jag rider/tränar inte enligt den "westerntradition" som du associerar till, utan mer likt Californian Bridle Horse. Dessa rids med kontakt, men eftersom det bygger på bosalens kommunikation så måste kontakten var lös från början och byggas upp via signaler och känsla, inte tryck. Då får man den här lättheten som jag pratar om, den som innebär att när man rider med sträckt tygel så har man inget tryck alls i tygeln, annat än tygelns vikt som så klart kan vara lite tyngre beroende på vilken tygel man har. Men bosalitans tygel är tunn och väger nog inte mer än en vanlig dressyrtygel.

Sen om vi pratar "glapp" kontra "stumt" i tävlingssammanhang så är dom båda misstag. Det är inte 2 eller 90 procent ärlig kontakt i skillnad mellan dessa, det är bara två fel. Om den ena glappar hela tiden och den andra är stum vid något enstaka tillfälle så är det så klart skillnad i procent av ritten, men själv felen i sig är bara två olika typer av ej fungerande kontakt.
Men igen....
Man vill ha ett litet tryck från hästen. Man letar det! Man vårdar det! Du vill inte ha det och det är ok- det är ditt mål och det är inte samma som TR i dressyr. Hästen ska acceptera kontakten vilket du får tolka som att hästen ska våga lägga lite vikt
Jag tror att de flesta dressyrryttare uppfattar framåtbjudning på andra sätt än tryck i tygeln.

Om det ska bli ett tryck måste det vara något motstånd från båda håll, både från ryttare och från häst. Det är omöjligt med tryck/motstånd bara från ett håll.
Du säger att dressyrryttare vill ha kontakt = tryck från hästen. Tryck = motstånd. Vad är det som får dig att tro att dressyryttare vill ha ett motstånd i hästens mun?
Därför att de själva säger så och rider så☺
Trots det lilla trycket hästen måste våga ge får det inte finnas motstånd. Man brukar prata om ett sug i bettet. Ett resårband.
Peter Markne skriver: En bra kontakt är när hästen lägger sig med ett lugnt och jämnt stöd på båda tyglarna. Helst ska du som ryttare känna en resårliknande känsla och ett lättare sug vid ett aktivt tygel tag.
 
Dressyrryttare vill att hästen TAR kontakt för att visa att den bjuder framåt och accepterar handen. Hästen ska lägga lite tryck i tygeln. Rider man på slak tygel kan inte hästen göra det och då är kontakten inte den kontakt som de flesta tävlingsryttare vill ha.

Läs punkt 5 och 6 i länken till hippson, Hester är ju en dressyrryttare. En häst måste kunna ha både fysisk kontakt med tygeln likväl som den ska kunna vara helt lös. Det ska inte påverka hållning och form, då är den inte självbärig. Så att den SKA ha kontakt innebär för mig bara när det behövs, däremellan ska det vara tyst. Hur ska man kunna uppnå något som man aldrig tränat på? Dvs självbärighet på lös tygel tex.
 
Läs punkt 5 och 6 i länken till hippson, Hester är ju en dressyrryttare. En häst måste kunna ha både fysisk kontakt med tygeln likväl som den ska kunna vara helt lös. Det ska inte påverka hållning och form, då är den inte självbärig. Så att den SKA ha kontakt innebär för mig bara när det behövs, däremellan ska det vara tyst. Hur ska man kunna uppnå något som man aldrig tränat på? Dvs självbärighet på lös tygel tex.
Jag såg själv clinicen och hörde honom poängtera just att hästen ska ta hans kontakt och ta honom framåt. Men vara självbärig vilket man kontrollerar genom att helt lätta på tygeln undet några steg. Det ena motsätter inte det andra.
 
Läs punkt 5 och 6 i länken till hippson, Hester är ju en dressyrryttare. En häst måste kunna ha både fysisk kontakt med tygeln likväl som den ska kunna vara helt lös. Det ska inte påverka hållning och form, då är den inte självbärig. Så att den SKA ha kontakt innebär för mig bara när det behövs, däremellan ska det vara tyst. Hur ska man kunna uppnå något som man aldrig tränat på? Dvs självbärighet på lös tygel tex.

Carl Hestar har INTE samma syn på kontakt som Du har. Vad är svårt att fatta? Ni tycker Valegro och Charlotte går med hård kontakt. Det tycker INTE Carl.
 
Men igen....
Man vill ha ett litet tryck från hästen. Man letar det! Man vårdar det! Du vill inte ha det och det är ok- det är ditt mål och det är inte samma som TR i dressyr. Hästen ska acceptera kontakten vilket du får tolka som att hästen ska våga lägga lite vikt

Jag tror att vi pratar om samma sak men på olika sätt. Jag har fokus på eftergiften, dvs 0 kg tryck, för det är det jag vet att hästen lär sig av. Men visst uppstår det tryck ibland och inte vill jag att min häst ska undandra sig det heller. Jag vill att han ska följa, utan att spjärna emot, utan att dra i tygeln men ibland blir det tryck, det släpper direkt när vi kommit rätt. Det är det jag vill att hästen ska ha fokus på, eftergiften. Men inte känna sig förorättad av ev. tryck. Det handlar om samspel, att ge och ta emot. Om jag ger hästen tygeln så vill jag inte att han ska dra den ur handen, jag vill att han ska följa den, då måste han ju våga/vilja möta upp. Men det måste inte vara tryck, inte om samspelet fungerar, då känner man av varann ändå.
 
Om du alltid läser lika dåligt blir det svårt med diskussionen. I inlägget du svarade på står det "Jodå, det går visst med 0 kg i tygeln (utöver tygelns vikt)."

Du är så enormt engagerad i just denna fråga. Därför är det högst förvånande att du uppenbarligen inte kan skriva till Ridsportförbundet. Kanske skulle det finnas tid till det om du slutade upp med att vara spydig och mästrande på nätet. :angel:
Du framstår inte som trovärdig. Av denna citerade kommentar framgår att dina argument tagit slut. För länge sedan.
 
Senast ändrad:
Jag såg själv clinicen och hörde honom poängtera just att hästen ska ta hans kontakt och ta honom framåt. Men vara självbärig vilket man kontrollerar genom att helt lätta på tygeln undet några steg. Det ena motsätter inte det andra.
Nej exakt. Samtidigt som han säger att han gillar när hästen tar med honom lite framåt, men inget dragande. Det gör min häst ofta när jag bjuder honom att stretcha tex. Men han drar inte och jag håller inte emot. Vi möts och går framåt med tygeln tillsammans.
 
Carl Hestar har INTE samma syn på kontakt som Du har. Vad är svårt att fatta? Ni tycker Valegro och Charlotte går med hård kontakt. Det tycker INTE Carl.
Oj oj oj. Då säger han emot sig själv. Eller så är det som Tua säger, tävlingstaktik som det egentligen inte tränas på. Sen är det Charlotte som tävlar Valegro, hon är ung och lär sig fortfarande.
 
Nej exakt. Samtidigt som han säger att han gillar när hästen tar med honom lite framåt, men inget dragande. Det gör min häst ofta när jag bjuder honom att stretcha tex. Men han drar inte och jag håller inte emot. Vi möts och går framåt med tygeln tillsammans.

Nu handlar det inte om i stretch utan med kort tygel.

4. Fram med handenFlera av ryttarna blir tillsagda att de har för långa tyglar och sitter med händerna i magen. I stället får de korta tyglarna och hålla längre fram, med ”längre armar".
– Då kan du följa med framåt med handen i övergångarna, så att dessa sker i framåtläge. Om halsen blir kort blir ryggen bakom sadeln lång, säger Carl.
Handen ska dessutom slutas ordentligt runt tygeln, den får inte vara öppen.
– Med stängda fingrar håller du kvar den jämna kontakten hela tiden, annars blir det ostadigt för hästen.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Dressyr Jag vet inte om den här tråden ligger på rätt ställe. Den kan möjligtvis hamna under utrustning också, men jag vill främst diskutera...
Svar
13
· Visningar
2 224
Senast: Jeps
·
Hästhantering Jag rider på en ridskola där om man är stallvärd får åka och tävla med ridskolehäst samt tävla på lokala tävlingar som klubben anordnar...
Svar
18
· Visningar
3 550
Senast: Cambrie
·
Hästvård (Lång text men behöver verkligen hjälp) Hej! Jag sålde en hopphäst för ca 1,5 år sedan till en hobby ryttare som skulle ha honom som...
2
Svar
39
· Visningar
10 902
Senast: QueenLilith
·
Utrustning Då jag planerar att skaffa häst igen om några år så sitter jag o kollar på utrustning osv. Gillar att ha en färdig plan för hur saker...
2
Svar
30
· Visningar
2 397
Senast: tuaphua
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp