Varför skulle man inte vilja ha en individualiserad föräldraförsäkring?

Jag är för en individuell föräldraförsäkring. Kanske att man kan tänka sig att man får skriva över någon månad hit eller dit om den ena föräldern studerar och det inte går att få ihop det med terminerna annars men då ska man få ansöka om det och få någon form av dispens.
Jag tycker att båda föräldrarna verkligen ska få möjligheten att vara hemma med sitt barn och som det är idag så tar inte alla föräldrar den chansen. Då behövs det ett styrmedel.

Däremot om det bara finns en vårdnadshavare så ska hen självklart få ut alla fp-dagarna utan diskussion. Det är ju inte rimligt att ett barn vars förälder har enskild vårdnad måste börja på förskolan vid 8 månaders ålder för att föräldrapenningsdagarna är slut och det inte finns någon mer förälder som kan ta ut övriga dagar. Det är ju en enorm skillnad på att börja på förskolan som åtta månaders bebis och som sexton månaders småbarn. Som ensamstående är ju också risken större att man behöver ta ut hel föräldrapenning för att få det att gå runt ekonomiskt än om man bor ihop med den andre föräldern och har två inkomster.
Tyvärr kan det då bli så att föräldrar väljer att inte ha gemensam vårdnad förren föräldraledigheten är över men då får man väl ha någon regel som säger att föräldrarna inte får vara skrivna på samma adress om man som ensam vårdnadshavare ska kunna få ta ut alla dagar.

Vi delade föräldradagarna ganska jämt fast inte på varje barn. Med första barnet tog barnens pappa ut flest dagar och med andra barnet tog jag ut flest dagar. Eftersom jag gick i skolan när första barnet föddes och började igen när han var tre månader så passade det oss bäst att göra så. Sonen var först med mig i skolan i två månader så han var fem månader när pappan började vara hemma med honom fram till han var 13 månader när jag slutade skolan. Sen var jag föräldraledig efteråt. Mitt första barn är född -90 och då var det ännu ovanligare än vad det är idag att pappan tog ut föräldradagar så vi fick höra mycket om att han var hemma. Bland annat hur enormt duktig han var som passade sitt barn :confused: och hur snäll han var som var hemma så att jag kunde gå i skolan :meh:
 
Att staten har rätt att göra det är dock inget argument för själva saken i sig.

Det blir en konstig argumentation att hänga upp beslut på.
Mitt argument är att de flesta i samhället vill ha det på detta viset och då så måste faktiskt alla rätta sig efter det.
 
Nu så handlade det inte om att suga ut och förtrycka utan om att dela ut lyxpengar.
Dessa måste majoriteten få bestämma över.

Jag ville bara förtydliga att demokrati inte är så enkelt och så platt, som du framställde det. De flesta som har tänkt över det här med demokrati, har också tänkt sig att berättigat beslutsfattande sker inom vissa gränser. Det är ju tex därför man har en grundlag.
 
Finns det en möjlighet att behålla nuvarande system men istället göra ansökningar med fullgoda skäl (typ amning, frånvarande förälder, olämplig förälder) på att föra över dagarna?
Frånvarande och olämpliga föräldrar är redan i dag undantagna.
Amning är inte ett problem.
Barn över 6 månader måste äta annan mat också.
 
Vad jag menar är att det finns massor med bra argument varför man skall genomföra detta. Att staten har rätt att göra det är dock inget argument för själva saken i sig.

Det blir en konstig argumentation att hänga upp beslut på.

Det håller jag verkligen med om! Mycket få skulle ha som enda krav på berättigade beslutsprocesser i ett samhälle att de sker med stöd av majoriteten (som kan vara så liten som 51%). De demokratiska idéerna om hur beslut bör fattas, brukar ju även kopplas till olika idéer om vad som politiskt öht bör beslutas om, och vad som bör lämnas till de enskilda.

I stort sett har det med det att göra att jag är för en individualisering av föräldraförsäkringen. Jag tycker att det hela bör lämnas till individerna, då jag anser att det är individerna, inte familjerna, som är samhällets minsta beståndsdelar.
 
Tack men jag sitter INTE i en dålig arbetsmässig sits, jag trivs med mitt jobb för övrig men visst är det slitsamt.

Hur hade du tänkt att en tvångsregel hade hjälpt mig? Var något av det dummaste jag läst på länge.

När det gäller den här typen av frågor så är det nog rimligt att se bortom det egna intresset och vad man själv gynnas eller inte gynnas av. Det är väl inte mycket begärt att reflektera över det hela utifrån ett något vidare perspektiv?
 
När det gäller den här typen av frågor så är det nog rimligt att se bortom det egna intresset och vad man själv gynnas eller inte gynnas av. Det är väl inte mycket begärt att reflektera över det hela utifrån ett något vidare perspektiv?
Ett stort problem i hela samhället är att människor till så stor del är oförmögna att se annat än sin egen kortsiktiga vinst.
Inte ens den egna långsiktiga vinsten går att begripa.
Än mindre den större samhällsnyttan.
 
Amning är inte ett problem.
Barn över 6 månader måste äta annan mat också.

Det är ju fantastiskt om frånvarande och olämpliga föräldrar redan är undantagna! Fast jag tycker inte det är så självklart att barn över 6-8 mån måste äta annat än att amma, jag vet flera fall då barn vägrat mat/välling långt över 8 mån, mitt eget fick panik av allt annat än bröstet fram till tio mån (det var tydligen inte allt för ovanligt enligt BVC). Föräldraförsäkringen är väl ändå till för barnen, inte föräldrarna? Men det borde ju gå att lösa genom exempelvis läkarintyg eller dylikt om sådana situationer uppstår om/när föräldraförsäkringen blir individualiserad.
 
Tack men jag sitter INTE i en dålig arbetsmässig sits, jag trivs med mitt jobb för övrig men visst är det slitsamt.
Jag vet bara vad du har skrivit i tråden; det är tungt, inga karriärmöjligheter samt att det är så tufft att du behöver en föräldraledighet för att ta en paus. Enda anledningen till att du inte är sjukskriven är att du "vägrar", inte att du inte behöver.

Hur hade du tänkt att en tvångsregel hade hjälpt mig? Var något av det dummaste jag läst på länge.
Jag talade om problemet på en samhällelig nivå, inte på individnivå. I framtiden kommer det dock att hjälpa även på individnivå, i och med att saker och ting förändrats då.

Du behöver ju ingen ny regel för att få hjälp, du behöver ju uppenbart sjukskrivas. Att du vägrar pga några personliga principer betyder ju inte att den lösningen inte existerar.
 
Fast jag tycker inte det är så självklart att barn över 6-8 mån måste äta annat än att amma, jag vet flera fall då barn vägrat mat/välling långt över 8 mån, mitt eget fick panik av allt annat än bröstet fram till tio mån ........
Då så är det definitivt jättebra om barnet blir tvunget att äta annat än att ammas efter 6 månaders ålder.
Bröstmjölk räcker nämligen inte som mat för ett barn efter 6 månader ålder.
Så den situation som du beskriver bör för barnets bästa lösas med mat och inte amning.
 
Nej det är precis samma alternativ som att låta föräldrarna bestämma över sin föräldrapenning som de vill.
Men det kostar mindre och blir mindre krångligt.

Varför hålla på och trassla med något om det inte ger någon samhällsvinst?

Ska vi dra det till sånna ytterligheter så kan man ju lagstadga att BÅDA föräldrarna måste gå ned lika mycket i arbetstid om vi tar bort föräldrapenning och skolplikt och familjen förväntas leva på en inkomst. Det är ju samma samma alternativ som att lagstadga hur båda ska ta ut sin föräldrapenning?
Nej det är det verkligen inte.
Du beskriver ett tvång.
Att få pengar med villkor är något helt annat.

Intressant synvinkel att vi FÅR pengar av staten. Staten "har" inga pengar. Det är VÅRA, medborgarnas, pengar som var och en pyttsat in genom beskattad arbetsinkomst. Därför anser jag att en föräldraförsäkring är viktig för att möjliggöra att BÅDA föräldrarna ska kunna jobba och betala skatt. Och i min värld är BÅDA alternativen, att lagstadga om nedsatt arbetstid, ELLER hur en familj tar ut föräldraförsäkringen, just ett tvång.

Jag är inte på nåt sätt emot att föräldrar ska dela lika, tvärtom. Jag tror bara att vi går mot en helt annat sätt att bedriva lönearbete än 8-6 på fabriken och att lagstadga si eller så inte gynnar familjen som helhet. Sen vill jag åter igen trycka på individens ansvar. Vill du som kvinna inte vara hemma utan satsa på karriären, skaffa då för f-n inte barn med en man som inte kan tänka sig att vara pappaledig?! Eller se till att välja en karriärsväg som möjliggör både jobb och familj. Jag tror personligen att lagstada något är fel väg att gå när man vill ha en attitydsförändring.
 
Jag fick aldrig svar av en tidigare användare.

På vilket sätt är erbjudandet om ett visst antal föräldrapenningsersättningsdagar till varje person som får barn någon som helst inskränkning i friheten? För mig är det ett väldigt naturligt, tydligt och enkelt erbjudande.

Ingen bestämmer hur föräldrar planerar sitt föräldraskap, vare sig nu eller med en enklare lagstiftning. Det är en fråga för individer och familjer.
 
Det är inte ett tyckande utan det är en verklig skillnad.
Lagstadga är en sak.
Dela ut bidrag är en annan sak.
Dessa är olika.
Rent juridiskt då på alldeles riktigt.

Man kan inte tycka fakta.

Du får tycka precis hur mycket du vill att jag har fel. Jag håller ändå inte med om att "ett villkorande av ett lyxbidrag" är rätt sätt att distribuera mina (och dina och alla andras) skattepengar. Och det måste jag få ha rätt att tycka, juridiska, moraliska eller filosofiska fakta till trots. Jag tycker att det finns andra vägar att gå för att lösa problemet.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp