Sv: Varför så höga hästar?
*kl
Har också vuxit upp med snacket "man ska vara 10 cm längre än sin häst är hög" på ridskolan. Oj vad vi tjejer blev vita i ansiktet när vi insåg att b-ponnyerna bara var 125 när vi själva var 140. Jag kunde heller inte sova på natten då jag "vägt in" mig på 44 kg när favoritponnyn (kat b) hade viktgränsen 45 för VAD skulle jag väga med kläder och sadel?!
Det är ett enkelt sätt att skapa ätstörningar och storleksfixeringar bland unga ridskoletjejer, vilket lyckades väldigt bra på min tid och jag hoppas vuxna ledare vet bättre idag. Det är även på det sättet man skapar dålig hållning i sadeln då ryttaren föröker dölja sin storlek. Men det hör egentligen inte hit utan är en annan diskussion.
Till saken. Jag är 158 cm lång, inte jättesmal men inte kraftig eller råstark. Jag har filosofin att man rider på känsla och inte styrka och ska man se det på det viset så ska hästens storlek inte spela roll. Rent teoretiskt sätt ska man kunna vara en liten mygga på en elefant(häst).
MEN sen kommer man till verkligheten. Om det beror på hästens utbildning eller mina ofärdigheter låter jag vara osagt, men MÅNGA hästar jag ridit behöver inte minst skänklar som når om. Jag når inte om en kraftig häst på 165+, det är fakta. Kan hända att hästarna är vana vid att ha skänkel runt sig, och det är vad det beror på, men jag får det inte att fungera. Jag har även en teori att många hästar rids på styrka och därför anpassat sig till det ( hur ofta får man inte höra "driv, driv, driv" från ridlärare... och hur ska man kunna driva i varje steg om man ska rida avslappnat och finkänsligt och dessutom med bibehållen god sits?
)
I mina sk "glansdagar" då jag red välutbildade hästar för duktiga tränare flera ggr/vecka så fick jag det att fungera hyfsat ändå trots hästar i alla storlekar, men det var då som sagt duktig tränare i kombination med mkt välridna hästar. De hobbyhästar jag red hemmavid var inte i närheten av lika lätta att få ihop. Där drar jag slutsatsen att hästens utbildning/vana av "styrkeridning" spelar in och inte främst storleken, vilket är en självklarhet, men märks mer tydligt när hästarna kommer upp i stl tycker iaf jag fastän jag talar emot teorin "känselridning". Jag är rörig men det beror på tidbrist
Jag har för nuvarande ingen egen häst och är ganska, för att inte säga mkt, sämre i min ridning nu jämfört med förr om åren då jag tränade mkt på skolan och red 1-3 hästar hemmavid.
Jag red för ett år sedan ett tag en d-ponny som inte kan kallas speciellt välriden, och rider nu ibland ett hbl av grov modell på 158 som är betydligt mer skolad. Ponnyn gick milsvidder bättre med mig än hbl. Jag känner mig som en mygga på henne och hon är ändå exakt lika hög som jag. Så jag har accepterat mitt "öde" som ponny/litenhästryttare och har planer på att utveckla det. Så har jag löst våndan med att inte räcka till storleksmässigt. Kan hända att jag ändrar mig i framtiden om jag får ett tävlingsintresse (tycker det verkar svårt att hitta välutbildade hästar under 155).