Varför hindrade inte golden retrievern knivattacken?

Jag tror att din hund kände på sig att det här var en allvarligare situation än någonsin tidigare, eftersom han inte reagerat så förr och han är 11 år. Hundar kan vara oerhört intelligenta. Jag har varit med om situationer där hundar vetat saker som de egentligen inte skulle kunna veta. Erfarna kloka hundar känner på sig saker. De vet mer än vi tror. Inte alla hundar, men såna hundar finns. Din hane kan vara en sån hund. Vi hade en sån schäfer när jag var barn. Han visste saker. Om han varit människa skulle vi kallat honom synsk.
Både han och jag reagerade och det har ingen av oss gjort tidigare.
Jag är ofta ute och går på natten och har både en och två gånger hoppat till eller råkat ut för udda händelser. Aldrig har hunden ens brytt sig när jag har blivit rädd.

Inte ens den gången Hells Angels var och hotade min granne och då var jag riktigt rädd.

Nej något var det. Det är jag helt övertygad om.
 
OM du hade råkat illa ut, så hade det varit befogat av din hund att attackera, men inget i din text ens antyder att du var i närheten av att råka illa ut, förutom din magkänsla då..
Hunden gjorde ju ingen attack! Läs hennes beskrivning igen! Det är inte OK av två vuxna män att antasta en ensam kvinna i mörkret. Självklart förstår männen att kvinnan är i en utsatt situation. Om man inte backar då får man faktiskt skylla sig själv. Hunden knuffade bort dem och det värsta den gjorde var att ta tag i en av männens jacka. Om jackan blev skadad så tycker jag att han får acceptera det, men vi vet inte om jackan ens blev skadad.
 
allt annat än att jag slagits ner verkar inte tillräckligt.

Det hade räckt med stått näsa mot näsa eller varit aggressiva/hotfulla och något sådant har i vart fall inte jag sett att du skrivit om, bara att din magkänsla uppfattade situationen som hotfull så det anses ändå oprovocerat av hunden att attackera baserat på det du har skrivit och hade de där killarna ringt polisen så hade du inte kommit speciellt långt med en magkänsla och hunden hade legat rätt så risigt till.

Som sagt; jag förstår att du är glad över din hunds agerande baserat på din känsla i situationen, det är liksom inte det jag vänder mig emot utan att hunden agerade utan egentlig provokation.
 
Det är inte OK av två vuxna män att antasta en ensam kvinna i mörkret.

Antasta?

Vad i inlägget där händelsen beskrevs läser du in antasta?

en natt för några månader sedan när jag var ute med hundarna så var det två främmande yngre män som närmade sig mig och tilltalade mig.

Men denna gången blev jag osäker när de närmade sig mig och sa hej. Det var något med dom som gjorde mig osäker.

Såg i ögonvrån hur hundarna tittade upp och kom springande till mig. Redan då såg jag att hanen rörde sig på ett för honom olikt sätt. Det var målmedvetet och spänt

hanen fortsatte förbi mig rakt mot en av killarna. När han kom fram till den ena av killen så hoppade han upp på honom med framtassarna samtidigt som han högg mot honom och skällde/morrade. Killen hoppade bakåt och hanen följde efter och gjorde ett nytt utfall.

Och jo, hunden attackerade!
 
Ha, ha :) Hon vill ha en hund att känna sig trygg med. En golden som älskar allt och alla skrämmer kanske inte bort ev gärningspersoner. Men å andra sidan tillhör retrivrar de smartaste hundraserna, så en golden skulle nog veta när det är allvar eller inte. En golden är tillräckligt stor för att ha förmågan att knuffa bort och förhindra ett angrepp om gärningspersonen är obeväpnad.
Jag har skyddstränade hundar och jag kan ärligt säga att jag känner mig tryggare i vardagen med en fullt kontrollerbar, pålitlig och snäll hund än en reserverad hund som tar egna beslut.
Det är ett jäkla ansvar och passande....ögon i nacken, att äga en sådan hund. Om hunden eller ägaren missuppfattar en situation och går till handling mot en oskylig kan det få fruktansvärt tråkiga konsekvenser.
 
"Inte släpper fram folk" - visst, det är en nackdel om man ligger där och är skadad, men jag personligen tar den risken och har en hund som gör att jag känner mig trygg i utsatta situationer. Jag är glad över att ha en reserverad ras och ingen folkälskande retriever. Om något skulle hända kan jag i bästa fall hinna kalla på någon som hunden litar på och som kan ta undan hunden.
Fast en hund kan älska folk och ändå försvara sin förare när det smäller..
Det är liksom inte att att en hund som är glad i folk automatiskt är en hund som inte har rätt skärpa/dådkraft.
Exempel på det är som sagt min hunds pappa. Den gillar folk, lätt att hantera etc - men vid hot så försvarar han. Det är inte en hund för vem som helst..
 
Jag har testat en hel kull labradårar idag som visade upp en väldigt stor portion försvar vid närmande person. De var direkt framme på överraskningsmomenten och var mycket duktiga på att växla mellan känslolägen. Samtliga var helt trygga med det sociala. Nu var det bara en av dem som gjorde regelrätta utfall, de andra saknade sista biten mod (närmande person kommer mycket närmare än spökena, i fullt utsträckt koppel är det nog bara 1-1,5 m mellan hund och person). Men de var väldigt unga, strax över året bara. Jag tror om ett par år så står samtliga tryggt mellan matte/husse och hot.

Jag har väldigt svårt att se att de här hundarna ska kunna bli farliga i samhället. De reagerade enbart på verkliga hot och växlade på en mikrosekund från tvärarg till jätteglad och trygg när de upptäckt att det var en trevlig människa. Om de hade stått pall för en omgång stryk också är svårt att säga, men jag tror nog att det här beteendet räcker väldigt långt. För vem provar och ser liksom? Ser hunden ut som om den tänker äta upp dig så håller du avståndet helt enkelt.

Vi testar då och då hundar som trivs väldigt bra i rollen som försvarare och som också är helt trygga i det. Men majoriteten tycker bäst om att "hålla handen" med sin förare när de stöter på något otäckt.
 
Det hade räckt med stått näsa mot näsa eller varit aggressiva/hotfulla och något sådant har i vart fall inte jag sett att du skrivit om, bara att din magkänsla uppfattade situationen som hotfull så det anses ändå oprovocerat av hunden att attackera baserat på det du har skrivit och hade de där killarna ringt polisen så hade du inte kommit speciellt långt med en magkänsla och hunden hade legat rätt så risigt till.

Som sagt; jag förstår att du är glad över din hunds agerande baserat på din känsla i situationen, det är liksom inte det jag vänder mig emot utan att hunden agerade utan egentlig provokation.
Tja bara det att det inte anmäldes till polisen kan ju göra en fundersam.

Nej de var inte hotfulla på det sättet att de slog mig men de var hotfulla på det sättet de närmade sig mig. Deras kroppsspråk och deras sätt att prata till mig.

Jag har mött folk ute på natten förr. Fulla människor och nyktra människor, glada och ledsna ja tom arga. Vissa har pratat med mig, andra inte men aldrig att jag har fått denna känslan förut.
 
Fast en hund kan älska folk och ändå försvara sin förare när det smäller..
Det är liksom inte att att en hund som är glad i folk automatiskt är en hund som inte har rätt skärpa/dådkraft.
Exempel på det är som sagt min hunds pappa. Den gillar folk, lätt att hantera etc - men vid hot så försvarar han. Det är inte en hund för vem som helst..
Precis.
Mamma Mu älskar folk! Hämtar skor till gästerna (inklusive okända) lägger sig i knä på folk som sitter i soffan och är helt neutral mot människor i möten (även i mörka natten).
Hon är grymt fin i skyddet tänder som tusan.
 
Jag tror verkligen inte på att skaffa en "läskig" hund för att själv känna sig trygg.

En hund man känner sig trygg med och som därmed ökar livskvaliteten - absolut, jättebra! Jag har t.ex. fått mycket lättare för att röra mig ute dagtid och för att småprata, tack vare mina hundar. Detta har varit svårt tidigare p.g.a. social fobi, alltså har hundarna gett mig en trygghetskänsla utan att jag förväntat mig något "skydd" från dem. Jag är trygg bara för att de finns där.

Men en hund man skaffar sig för att den ska kunna skydda en - då bör man nog tänka till. Som flera redan tagit upp är en hund av den kalibern inte bara guld och gröna skogar. Det krävs MYCKET för att ha en sån hund. Och det kan även vara en fara för hunden själv.

Jag har som sagt goldens. De är rätt stora, ja, men inte sjutton skulle de lyckas knuffa bort någon stor, stark person som inte ville bli bortknuffad. De är ju inga små elefanter :D Inte skulle de försöka heller, smarta eller inte. Och det är jag som sagt otroligt glad för!

Jag tycker det låter sunt för din vän att skaffa en golden om hon vill ha en schysst kompis att vara ute och springa med :) En bodyguard lär hon få rätt mycket oväntat jobb med.
Det är sant att det i de allra flesta fall enklare med en social hund och där har golden stora fördelar jämfört med en reserverad ras. De är kloka och anses lättränade och bra för förstagångsägare. Alternativet hade varit, som jag ser det, inte en "bodygard" som du pratar om, utan en annan medelstor ras som är reserverad; typ eurasier. Nackdelen är att spetsar kan vara envisa och inte är lika lätta att motivera till träning som en retriever. I a f om man vill träna/ tävla på mer än hobbynivå ska man inte välja en envis spets.
 
"Inte släpper fram folk" - visst, det är en nackdel om man ligger där och är skadad, men jag personligen tar den risken och har en hund som gör att jag känner mig trygg i utsatta situationer. Jag är glad över att ha en reserverad ras och ingen folkälskande retriever. Om något skulle hända kan jag i bästa fall hinna kalla på någon som hunden litar på och som kan ta undan hunden.
Vad är det för utsatta situationer du vistas i?
Du kanske skulle jobba med dig själv istället?
Jag rör mig ute nattetid på alla möjliga ställen utan att vara rädd.
 
Alternativet hade varit, som jag ser det, inte en "bodygard" som du pratar om, utan en annan medelstor ras som är reserverad; typ eurasier. Nackdelen är att spetsar kan vara envisa och inte är lika lätta att motivera till träning som en retriever. I a f om man vill träna/ tävla på mer än hobbynivå ska man inte välja en envis spets.

Uppriktigt nyfiken på varför tror du att en reserverad ras skulle vara bättre på att försvara sin ägare? för det verkar ju vara delvis syftet med hundägandet.

Och som spetsuppfödare håller jag inte alls med om att de är svårlärda eller speciellt envisa av sig som rasgrupp rent generellt. Tvärtom, men så har jag ju oreserverade och arbetande spetsar..
 
Tja bara det att det inte anmäldes till polisen kan ju göra en fundersam.

Nej de var inte hotfulla på det sättet att de slog mig men de var hotfulla på det sättet de närmade sig mig. Deras kroppsspråk och deras sätt att prata till mig.

Jag har mött folk ute på natten förr. Fulla människor och nyktra människor, glada och ledsna ja tom arga. Vissa har pratat med mig, andra inte men aldrig att jag har fått denna känslan förut.
Men....menar du att din hund bar sig åt på ett sätt om borde polisanmälas om den mötande inte hade ont uppsåt?

Tänk om det bara hade varit nån vilsen typ som ville fråga efter vägen?
 
Det är sant att det i de allra flesta fall enklare med en social hund och där har golden stora fördelar jämfört med en reserverad ras. De är kloka och anses lättränade och bra för förstagångsägare. Alternativet hade varit, som jag ser det, inte en "bodygard" som du pratar om, utan en annan medelstor ras som är reserverad; typ eurasier. Nackdelen är att spetsar kan vara envisa och inte är lika lätta att motivera till träning som en retriever. I a f om man vill träna/ tävla på mer än hobbynivå ska man inte välja en envis spets.

Jag menar inte att en "bodyguard" behöver vara typ en Cane Corso eller så, utan en hund som av sin ägare får uppgiften att skydda denne och ge denne en känsla av att hunden kan (kommer att) hjälpa/skydda sin människa i farliga situationer. Den uppgiften kan man ju lägga på vilken hund som helst, men det är vissa hundar som lätt blir farligare än andra.
 
Men....menar du att din hund bar sig åt på ett sätt om borde polisanmälas om den mötande inte hade ont uppsåt?

Tänk om det bara hade varit nån vilsen typ som ville fråga efter vägen?
Alla dessa tolkningar av vad man skriver kan vara rätt så tröttande ibland.
Alla här skriver att de skulle polisanmäla så i så fall kan man ju fundera på varför dom inte polisanmälde.

Om man vill fråga om vägen så beter man sig inte så.
 
Jag menar inte att en "bodyguard" behöver vara typ en Cane Corso eller så, utan en hund som av sin ägare får uppgiften att skydda denne och ge denne en känsla av att hunden kan (kommer att) hjälpa/skydda sin människa i farliga situationer. Den uppgiften kan man ju lägga på vilken hund som helst, men det är vissa hundar som lätt blir farligare än andra.

Fast handen på hjärtat, hur många vanliga hundägare har kapaciteten och kunskapen att fixa ägandet av en sån hund?
 
Alla dessa tolkningar av vad man skriver kan vara rätt så tröttande ibland.
Alla här skriver att de skulle polisanmäla så i så fall kan man ju fundera på varför dom inte polisanmälde.

Om man vill fråga om vägen så beter man sig inte så.

Nu menar jag att nästa gång kanske det är någon som tänkt fråga efter vägen och hunden gör samma sak för det är ok för matte.

Hur vet du om de anmälde eller inte om ni inte känner varandra?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Störiga saker vi stör oss på, del 37.
  • Burkmat
  • Valet i USA

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp