Varför gör hon så mot mig?

Sv: Varför gör hon så mot mig?

Det är klart att det känns oroligt och din mammas strategi är verkligen hemsk. Först beter hon sig illa och sedan är hon "snäll". Det är ett väldigt effektivt sätt att bryta ned en människa på.
Det är självklart att du blir osäker och funderar på om du förstorar upp allting. Så tänkte jag med men faktum är att sådana människor ska man hålla sig långt bort ifrån. Iallafall tills du inte är beroende av henne längre. När du har eget boende så kanske du kan hälsa på henne ibland för då kan du gå direkt när hon blir elak. Jag skriver när för tyvärr så tror jag inte att hon vänder och blir en trevlig och snäll människa helt plötsligt. Då kan du själv välja vilken kontakt du ska ha med henne och du behöver inte gå på tå och vara rädd att hon ska ska bli arg eller bete sig illa på andra sätt. Då kan DU utvecklas till den människa du vill vara. I allt det här så måste du tänka på att DU är den viktiga. Du kan inte tänka på vad som händer med din mamma utan du måste rädda dej själv. Det låter egoistiskt men tyvärr så kan man inte rädda alla.
Fortsätt nu att kämpa för ett eget boende så att du fortast möjligt kommer därifrån.

Hade jag bott närmare dej så hade du kunnat få bo här både du och din häst men det är alltför långt för att pendla till skolan drygt 20 mil enkel resa.

Jag tänker på dej och jag tror på dej. Du kommer klarar det här även om det inte känns så just nu.
Du får peppa dej själv med att tänka på hur underbart det kommer att bli att kunna göra vad du själv vill, när du vill utan att någon står och skriker på dej.

Kramar om
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Allt kommer säkert att bli mycket bättre när du flyttar, så försök att göra det så fort som möjligt. Men det allra viktigaste är att du tänker på att du har dessa kassa mönster med dig hemifrån, att gapa, ljuga och tjura när livet är motigt. Hur reagerar du själv i motgång? Hur ska du göra för att INTE bli som din mamma och föra detta vidare till dina barn? Hur gör andra när saker skiter sig för dem? Var vaksam på detta och jobba med dig själv här så att du hittar andra sätt än de dåliga metoder för att lösa konflikter och leva tillsammans du lärt dig hemifrån. Bryt den negativa kedjan som din mamma representerar.

Åh vilket bra inlägg. :bow: TS, jag hoppas att du läser och tar till dig vartenda ord!

Så bra att du orkar finna styrka i situationen och försöker ta dig därifrån! Fortsätt med det och vackla inte för att din mamma tar kontakt och verkar ha mjuknat. Just nu tror jag att det är bäst för er båda att ni får lite utrymme och tid att tänka för er själva. Det är möjligt att det går för er att hitta tillbaka till varandra senare, eller också inte, men i vilket fall mår du inte bra av situationen och behöver få distans till alltihop.
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

KL

Kvällsupdate: Missade 5 okända samtal i fredags, magkänslan säger att det är soc. Hörde inte min mobil fyra av gångerna och den andra råkade min syster trycka av:cool::mad:. Att jag ville smälla av. ALLT går mig just nu på nerverna och jag sover dåligt. "Lider" av konstiga drömmer och mamma "spelar" fortfarande snäll. Testade henne idag för att se hur hon skulle reagera, kanske dumt men jag försöker väl bekräfta att hon snart blir likadan igen.

Har i alla fall fått en tid hos min kurator sedan flera år tillbaka på onsdag klockan ett, vet ni hur mycket jag längtar? Hon skrev bland annat "Läget mellan dig och din mamma verkar aldrig förändras". Skrev även till rektorsassistenten i thailand om att mamma spelade snäll igen, detta fick jag till svar: Hej Vi har det toppen är nu i Bangkok trötta det blir en tidig kväll, det känna bra att du hör av dig. Annika lura inte dig du vet inners inne att det med mamma inte är nån stabilitet i du behöver bryta upp och få lugn och ro så du kan börja din mårbra resa du är en helt fantastisk tjej är så glad att vi har "hittat"varandra va rädd om dig massor med tankar&kramar "M".
Vill att hon ska komma hem nu:cry:

Fick ju frågan om hur jag själv reagerar i t.ex. motgångar. Jag blir som slagen på käften men mest av allt blir jag skamsen och ledsen.

Skuggan_ förvirrad och ledsen.
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Skönt att höra ifrån dig och att du fått en tid till kuratorn som du är trygg med, perfekt ju - och M verkar vara en underbar människa!

Håll ut, och stå emot din mammas "snällhet" (egoism skulle jag kalla det, tror jag) så gott du kan, och så tar du stöd och hjälp av de fantastiska människorna du är omgiven av! (det känns tryggt att veta att du har dem :bow:)

Kram på dig, fina du!
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Ja verkligen, M känns nästan som en extramamma när hon bryr sig så mycket. Iom hennes omtanke och att det känns som extra mamma så mår jag så dåligt nu när hon är borta. Min trygghet är långt ifrån mig om du förstår vad jag menar!

Kram bästa!:love:
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

KL

Sov dåligt och sket i skolan, dels vaknade jag med halsont och dels så orkade jag inte. Jag sover till elva om dagarna. Fan vad det känns misslyckat. Idag ringde soc, tjejen lät vettig och på torsdag ska jag dit. Gick runt på rusta och kollade på saker till ev. egen lägenhet. Blev riktigt ledsen, varför får inte jag ha en normal mamma? Jag önskar att jag aldrig blev född. Har ångest hela tiden, röker som en skorssten. Det känns inte som att jag lever längre om ni förstår hur jag menar. Överjävligt var det när jag kom hem och lilla mormor begärde kram och frågade hur hon skulle klara sig utan mig. (Hon är väldigt snäll, tyvär måste även hon spela efter mammas regler.) Men mest av allt är jag ledsen över det kaos som kommer ske vid ev. flytt. FAN I HELVETE. (Ursäkta.) Jag tror att jag och mamma kan få en okej relation när jag flyttat och hon inte hotar med "Aldrig mer julklappar, födelsedagspresent osv." Dessutom funderar jag på att gå om ett år i skolan. Är inte redo att sluta än.

Vad fan gör man?

Skuggan_ ledsen tjej.
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Usch vad jag lider med dig! Vill bara plocka hem dig till mig och krama om dig! Jag har också varit i en jobbig sits och inte haft någon i världen, och en massa jobbiga praktiska problem... Det låter så klyschigt, men det blir bättre! Och du grejar det här! Så fort du kommer därifrån kan du börja bygga ett eget liv, och bestämma och styra själv.
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Tack eller vad man ska svara:laugh: Jag har mer eller mindre förlorat hoppet och det känns som jag sa i tidigare mer än överjävligt. Inga vänner har jag heller, alla har väl tyckt att jag är för jobbig för att dem själva inte förstår och gett sig iväg. Haha fan det låter som jag sitter och tycker synd om mig själv men det gör jag inte. Jag tycker synd om situationen.

KL

Förlorade hoppet ännu mer idag när rektorn sa att kuratorn är villig att ta emot mig 1-2 ggr. BARA?! Ska jag verkligen behöva möta en ny kurator/psykolog/whatever och försöka bygga ett förtroende, berätta hela j*vla historien igen. Fan alltså. Jag ger snart upp på riktigt. Orkar inte. Varför?

Skuggan_
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Kära buke:cry::

Vet inte vad jag ska säga...... Åker till jourhem imorgon. Mamma vet inget. Känner mig som ett svin rent ut sagt. Men det är väl som dem säger, jag väljer döden om jag stannar. Alltså - självmord till slut. Vilket jag redan försökt ett antal gånger. Känns som att jag sviker. :cry:

Skuggan_
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Vem sviker du menar du?
Ditt lojalitet skall ligga hos DIG. Just nu är det bara du som gäller. Allt annat är sekundärt.
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Vem sviker du menar du?
Ditt lojalitet skall ligga hos DIG. Just nu är det bara du som gäller. Allt annat är sekundärt.

Min mamma främst, min mormor som jag hjälpte till att sköta om men slutade mer och mer nu när allt hände och min lillasyster. Mina syskon barn också jag är ju deras "Bäst moster". (Enligt dem.) Men jag ska skriva brev till alla för att dem kanske kanske ska förstå varför jag "reser" bort. Jag ärrädd för den nya familjen. 4 små barn och en ny mamma och pappa.
Jag vet inte om jag gör rätt.

Skuggan_
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Vem sviker du menar du?
Ditt lojalitet skall ligga hos DIG. Just nu är det bara du som gäller. Allt annat är sekundärt.

Jag har ju alltid burit mammas skit och sorg. Vem ska göra det nu? Mormor? Då dör hon. Min syster? Skiter redan i allt. Vad kommer soc säga till henne? Vad kommer mamma säga till dem andra? Egentligen vet jag, hon kommer baktala och svartmåla.

Jag kommer bli svarta fåret.

Skuggan_
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Min mamma främst, min mormor som jag hjälpte till att sköta om men slutade mer och mer nu när allt hände och min lillasyster. Mina syskon barn också jag är ju deras "Bäst moster". (Enligt dem.) Men jag ska skriva brev till alla för att dem kanske kanske ska förstå varför jag "reser" bort. Jag ärrädd för den nya familjen. 4 små barn och en ny mamma och pappa.
Jag vet inte om jag gör rätt.

Skuggan_

Om din familj är något att ha kommer de att stötta dig. De kanske inte kommer förstå alla detaljer, men om de förskjuter dig för en sådan här sak är de inte värda dig. Dina syskon med barn bor väl inte hemma? Så varför skulle det påverka dem att du bor någon annanstans? Ni kan ju ses ändå! Vet de hur dåligt du mår? Vad säger de?

Ge den nya familjen en chans, de kanske är toppen :). Jag håller tummarna för dig! Kramar!
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Jag har ju alltid burit mammas skit och sorg. Vem ska göra det nu? Mormor? Då dör hon. Min syster? Skiter redan i allt. Vad kommer soc säga till henne? Vad kommer mamma säga till dem andra? Egentligen vet jag, hon kommer baktala och svartmåla.

Jag kommer bli svarta fåret.

Skuggan_

Det är inte ditt problem vem hon skall lämpa över på. Och du behöver skaffa en relation till övriga familjen som är frikopplad från din mamma. Låt inte henne svärta ner de övriga relationerna heller. Om det är svårt, så umgås med dina syskon utan att blanda in din mamma, vad hon gjort och sagt. Tar de upp henne, säg bara att du inte vill prata om det. Skaffa er en egen relation! Och bygg upp dig själv, som person, utan henne. Försök att inte fastna i offertanken, se framåt och bygg upp ditt nya underbara jag :).
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Ska jag verkligen behöva möta en ny kurator/psykolog/whatever och försöka bygga ett förtroende, berätta hela j*vla historien igen.

De flesta får byta kurator etc några gånger så det är helt normalt. Jag förstår att det känns svårt men du klarar det!!

Åker till jourhem imorgon.
Har soc ordnat det? Är inte du över 18? Isf är det väldigt schysst gjort av soc faktiskt...
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

De flesta får byta kurator etc några gånger så det är helt normalt. Jag förstår att det känns svårt men du klarar det!!

Jag fick träffa min gamla.

Har soc ordnat det? Är inte du över 18? Isf är det väldigt schysst gjort av soc faktiskt...

Vet inte känns inte alls bra, blir nitton den 25:e.

Skuggan_
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Det är inte ditt problem vem hon skall lämpa över på. Och du behöver skaffa en relation till övriga familjen som är frikopplad från din mamma. Låt inte henne svärta ner de övriga relationerna heller. Om det är svårt, så umgås med dina syskon utan att blanda in din mamma, vad hon gjort och sagt. Tar de upp henne, säg bara att du inte vill prata om det. Skaffa er en egen relation! Och bygg upp dig själv, som person, utan henne. Försök att inte fastna i offertanken, se framåt och bygg upp ditt nya underbara jag :).

Dem kommer vända sig dem också.

Skuggan_
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Har soc ordnat det? Är inte du över 18? Isf är det väldigt schysst gjort av soc faktiskt...

Bara av det Ts har skrivit här så förstår jag att de i första hand väljer familjehem. Ts behöver få lära sig hur det går till i en vanlig familj för att lättare kunna bryta mönstret gentemot sina ev. framtida barn. Hon behöver också det stödet som en familjehems familj kan ge om/när hennes mamma beter sig illa i fortsättningen. Hon kan också få stöd både före och efter om hon hon väljer att träffa sin mamma och kan då även få hjälp med t.ex att någon är med henne om hon vill det.
Jag tror att familjehem är det absolut bästa för Ts för att hon ska kunna bli en lycklig och välfungerande människa. Hon har fått ta alltför mycket ansvar och behöver få lugn och ro. Om hon bor ensam kan hennes mamma stå utanför och bete sig, det blir betydligt svårare om Ts bor i ett familjehem.

Till Ts
Jag tror att det här kommer bli jättebra även om jag fullt ut förstår att det känns väldigt jobbigt. Uppbrott och nya rutiner och människor är jobbigt och du är ju väldigt sårbar just nu. Du får försöka se den närmsta tiden som en tid då du får komma ikapp. Få känna att det är okej att gråta, vara arg och förtvivlad men med något helt nytt, nämligen att du får stöd i allt det här.
Att det finns någon som lyssnar på dej för din skull.

Jag hoppas verkligen att du kan ge det här en chans och jag hoppas verkligen att det blir bra.

Kramar
 
Sv: Varför gör hon så mot mig?

Tack för era svar! Nu är det dags för mig att "svika". Vet inte om jag har tillgång ens till min mobil där. Men jag vill bara säga er en sak, det är inte ett familjehem det är ett jourhem. Dem ansåg igår efter att jag hade gått att min situation är livsfarlig.

På återseende en vacker dag, kram:love:

Hejdå!

Skuggan_
 

Liknande trådar

Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 778
Senast: Juli0a
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
9 298
Senast: lundsbo
·
Övr. Barn Ska försöka fatta mig kort, vi är en normal familj med jobb och 3 barn. 1 pojke på 15 med Autism och drag av ADD. Förmodligen någon form...
20 21 22
Svar
427
· Visningar
62 955
Senast: lundsbo
·
Småbarn Jag tänkte först skaffa ett anonymt konto, men jag orkar inte. Det är ju heller inget att skämmas för tänker jag (försöker jag tänka)...
3 4 5
Svar
97
· Visningar
15 287
Senast: TinyWiny
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp