Sv: Varför gör hon så mot mig?
Det är klart att det känns oroligt och din mammas strategi är verkligen hemsk. Först beter hon sig illa och sedan är hon "snäll". Det är ett väldigt effektivt sätt att bryta ned en människa på.
Det är självklart att du blir osäker och funderar på om du förstorar upp allting. Så tänkte jag med men faktum är att sådana människor ska man hålla sig långt bort ifrån. Iallafall tills du inte är beroende av henne längre. När du har eget boende så kanske du kan hälsa på henne ibland för då kan du gå direkt när hon blir elak. Jag skriver när för tyvärr så tror jag inte att hon vänder och blir en trevlig och snäll människa helt plötsligt. Då kan du själv välja vilken kontakt du ska ha med henne och du behöver inte gå på tå och vara rädd att hon ska ska bli arg eller bete sig illa på andra sätt. Då kan DU utvecklas till den människa du vill vara. I allt det här så måste du tänka på att DU är den viktiga. Du kan inte tänka på vad som händer med din mamma utan du måste rädda dej själv. Det låter egoistiskt men tyvärr så kan man inte rädda alla.
Fortsätt nu att kämpa för ett eget boende så att du fortast möjligt kommer därifrån.
Hade jag bott närmare dej så hade du kunnat få bo här både du och din häst men det är alltför långt för att pendla till skolan drygt 20 mil enkel resa.
Jag tänker på dej och jag tror på dej. Du kommer klarar det här även om det inte känns så just nu.
Du får peppa dej själv med att tänka på hur underbart det kommer att bli att kunna göra vad du själv vill, när du vill utan att någon står och skriker på dej.
Kramar om
Det är klart att det känns oroligt och din mammas strategi är verkligen hemsk. Först beter hon sig illa och sedan är hon "snäll". Det är ett väldigt effektivt sätt att bryta ned en människa på.
Det är självklart att du blir osäker och funderar på om du förstorar upp allting. Så tänkte jag med men faktum är att sådana människor ska man hålla sig långt bort ifrån. Iallafall tills du inte är beroende av henne längre. När du har eget boende så kanske du kan hälsa på henne ibland för då kan du gå direkt när hon blir elak. Jag skriver när för tyvärr så tror jag inte att hon vänder och blir en trevlig och snäll människa helt plötsligt. Då kan du själv välja vilken kontakt du ska ha med henne och du behöver inte gå på tå och vara rädd att hon ska ska bli arg eller bete sig illa på andra sätt. Då kan DU utvecklas till den människa du vill vara. I allt det här så måste du tänka på att DU är den viktiga. Du kan inte tänka på vad som händer med din mamma utan du måste rädda dej själv. Det låter egoistiskt men tyvärr så kan man inte rädda alla.
Fortsätt nu att kämpa för ett eget boende så att du fortast möjligt kommer därifrån.
Hade jag bott närmare dej så hade du kunnat få bo här både du och din häst men det är alltför långt för att pendla till skolan drygt 20 mil enkel resa.
Jag tänker på dej och jag tror på dej. Du kommer klarar det här även om det inte känns så just nu.
Du får peppa dej själv med att tänka på hur underbart det kommer att bli att kunna göra vad du själv vill, när du vill utan att någon står och skriker på dej.
Kramar om