Varför är det provocerande att älska värme och må dåligt av kyla?

[Fruentimber]

Det var din slutsats. Och ja, den är märklig.

Din slutsats var att människor inte kan oroa sig lagom. Ergo sum antingen oroar man sig inte, eller så oroar man sig för mycket, eftersom stadiet av lagom i oro enligt dig inte existerar?

 

[Badger]

Alla människor har psykiska problem och oro gör att dessa problem blir värre. Att oroa sig för mycket är ett allmänmänskligt problem som gör människan mindre aktiv. Så att människan skulle ha förmågan att oroa sig lagom håller jag verkligen inte med om.

Vad man gör med resurserna som man kan lösa om människor får bättre psykisk hälsa är ett politiskt beslut. Förhoppningsvis är vi överens om att få människor att må bättre är ett stort steg i rätt riktning i sig.

Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på det, vi ser nog olika på saker bara.

Jag hade nog inte hållit med om alla människor har psykiska problem. Om alla har det så är det ju dock uppenbarligen helt så som det ska vara och inte ett "problem" och inget de flesta besöker sjukvården för, det är i alla fall vad statistiken verkar visa (dvs att inte 100% av människor i Sverige söker vård för psykiska problem).

Att känna oro är helt normalt och något man kan göra inför ett prov eller inför en ridlektion eller inför saker som inflationen eller miljön. Det brukar ju bli så att man då pluggar eller försöker begränsa sin matbudget eller just försöker påverka sina politiker. Att aldrig oroa sig över något skulle jag snarare tolka som lite mer ovanligt.

Vad man gör med resurserna som skulle bli över om människor fick bättre psykisk hälsa (det verkar osannolikt att det blir några pengar över eftersom den delen av sjukvården verkar underfinansierad om man läser media. Det skulle nog bli en mycket lång väntan på de pengarna om det är de enda pengarna som kan gå till miljön.*) beror självklart på vad människor oroar sig över och känner de behöver lösningar på. Om folk inte känner att det behövs några lösningar gällande artutrotning och klimatförändringar så kommer pengarna inte heller gå dit. Utan till motorvägar och köpcentra till exempel.

Jag har nog tolkat det som att merparten som känner så stor oro för klimatet att de nära nog behöver besöka vården försöker kanalisera den till klimataktioner och demonstrationer.

*(Längre än vi har tid att vänta på åtgärder för klimatet. Dessutom kan åtgärder för klimatet -skatter -ta bort subventioner, sluta bygga motorvägar snarare finansiera andra åtgärder.)

 

[Fruentimber]

Men nej. Huruvida jag lider av ångest eller inte kommer aldrig påverka någon annan än mig eller mina nära. För åtgärder och effekt krävs pigga och friska hjärnor. Inte förlamande känslor såsom ångest. Jag vill vila på min semester, inte påtvingas någon kollektiv ångest. Klimatet blir varken mer eller mindre svalare pga psykisk ohälsa.

Man kan uppleva ångest utan att ha psykisk ohälsa.

 

[SaraMara]

Man kan uppleva ångest utan att ha psykisk ohälsa.

Jaså? Jag trodde ångest var ett typexempel på psykisk ohälsa om det inte är ngt i stunden övergående? Vad är det i så fall?

 

[Fruentimber]

Jaså? Jag trodde ångest var ett typexempel på psykisk ohälsa om det inte är ngt i stunden övergående? Vad är det i så fall?

Men ångest kan ju vara övergående? Långvarig ångest däremot, skapar ju problem.

 

[Badger]

Men nej. Huruvida jag lider av ångest eller inte kommer aldrig påverka någon annan än mig eller mina nära. För åtgärder och effekt krävs pigga och friska hjärnor. Inte förlamande känslor såsom ångest. Jag vill vila på min semester, inte påtvingas någon kollektiv ångest. Klimatet blir varken mer eller mindre svalare pga psykisk ohälsa.

Jag skrev "lite ångest", inte förlamande ångest.

Självklart kommer vad du känner inför klimatförändringarna påverka vilka artiklar du läser i media och vad du frågar dina politiker om innan du röstar, om det är något du mentalt rycker på axlarna åt och blundar för kommer journalisterna inte skriva om det och politikerna inte göra något.

 

[SaraMara]

Men ångest kan ju vara övergående? Långvarig ångest däremot, skapar ju problem.

Ja, en snabb ångestkänsla pga tex ngt akut skeende är väl en sak, men ångest pga värme och klimat är väl (tyvärr) per definition ett långvarigt skeende. Återkommande ångest är väl i högsta grad ohälsa tänker jag, ångest och framför allt ångestattacker, kommer ju och går med varierande frekvens. Den omständighet att de klingar av är ju inte (tyvärr, igen) ett friskförklarande utan är ju ohälsans natur tänker jag.

 

[Fruentimber]

Ja, en snabb ångestkänsla pga tex ngt akut skeende är väl en sak, men ångest pga värme och klimat är väl (tyvärr) per definition ett långvarigt skeende. Återkommande ångest är väl i högsta grad ohälsa tänker jag, ångest och framför allt ångestattacker, kommer ju och går med varierande frekvens. Den omständighet att de klingar av är ju inte (tyvärr, igen) ett friskförklarande utan är ju ohälsans natur tänker jag.

Ja, givetvis kan återkommande ångest vara ett tecken på psykisk ohälsa. Men man kan också uppleva ångest som "frisk", vilket var min poäng då jag tolkade ditt inlägg som att all ångest = psykisk ohälsa. Att ångest uppkommer vid några tillfällen under en längre period behöver ju inte heller innebära att man lider specifikt av psykisk ohälsa? Jag kan själv då och då få ångest av klimatförändringarna men räknar absolut inte det som psykisk ohälsa utan som en normal reaktion över något jag upplever skrämmande och som jag inte kan kontrollera.

 

[SaraMara]

Jag skrev "lite ångest", inte förlamande ångest.

Självklart kommer vad du känner inför klimatförändringarna påverka vilka artiklar du läser i media och vad du frågar dina politiker om innan du röstar, om det är något du mentalt rycker på axlarna åt och blundar för kommer journalisterna inte skriva om det och politikerna inte göra något.

1) ångest är väl ångest ändå, de gånger jag haft ångest är det inget jag lite lätt obrydd över använder för att förändra världen - i de stunderna vill jag inget annat än bli av med ångesten, och
2) vi (jag) har aldrig påstått någon som helst obryddhet över klimatet - det är just det felslutet som fascinerar mig (att uppskatta värme = skiter i klimatförändringar)

 

[SaraMara]

Ja, givetvis kan återkommande ångest vara ett tecken på psykisk ohälsa. Men man kan också uppleva ångest som "frisk", vilket var min poäng då jag tolkade ditt inlägg som att all ångest = psykisk ohälsa. Att ångest uppkommer vid några tillfällen under en längre period behöver ju inte heller innebära att man lider specifikt av psykisk ohälsa? Jag kan själv då och då få ångest av klimatförändringarna men räknar absolut inte det som psykisk ohälsa utan som en normal reaktion över något jag upplever skrämmande och som jag inte kan kontrollera.

Vi har olika definitioner antagligen, både av ångest och ohälsa. Att liksom halta tvågradigt bara ibland är också ett symptom på någon form av ohälsa, även om man inte haltar däremellan. Men nu har jag lämnat trådens syfte väl mkt antagligen så försöker stanna där.

 

[Voeux]

Har inte läst hela tråden men om det är nåt jag verkligen lärt mig så är det att hålla mig långt ifrån människor som blir provocerade av andra av diverse skitanledningar. Kan jag inte hålla mig från dem fysiskt så gör jag det åtminstone mentalt.

 

[Badger]

Ja, en snabb ångestkänsla pga tex ngt akut skeende är väl en sak, men ångest pga värme och klimat är väl (tyvärr) per definition ett långvarigt skeende. Återkommande ångest är väl i högsta grad ohälsa tänker jag, ångest och framför allt ångestattacker, kommer ju och går med varierande frekvens. Den omständighet att de klingar av är ju inte (tyvärr, igen) ett friskförklarande utan är ju ohälsans natur tänker jag.

Ja ångestattacker skrev jag inte och menade inte heller.

Ordet ångest har ju funnits länge och betyder typ

Synonymer till ångest

• rädsla, vånda, oro, fruktan, olust, nöd, själanöd, bävan, skräck, ågren, kval, mara, ängslan, ängslighet, hjärtängslan, nervositet, noja. motsatsord. lugn, inre balans, själsro, lättnad.
• Användarnas bidrag. neuros, noja.

Det tror jag nog att många i tex Extinction rebellion känner och kanaliserar genom att lägga sig på motorvägar osv. Då när de agerar är den säkert fullt psykiskt hanterbar.

Själv känner jag nog snarare stark oro. Om det är dåligt för min mentala hälsa och riskerar bli dyrt för politikerna så skulle jag rekommendera dem att sluta subventionera flyg och överfiske och börja bygga cykelbanor istället för motorvägar och införa nya hyggesmetoder i naturreservat, det skulle vara mycket billigare och effektivare bot än sjukvården. Jag är dock ändå fullt kapabel att bada och ha roligt på stranden och skjuta bort oro tillfälligt.

 

[Band_of_Horses]

Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på det, vi ser nog olika på saker bara.

Jag hade nog inte hållit med om alla människor har psykiska problem. Om alla har det så är det ju dock uppenbarligen helt så som det ska vara och inte ett "problem" och inget de flesta besöker sjukvården för, det är i alla fall vad statistiken verkar visa (dvs att inte 100% av människor i Sverige söker vård för psykiska problem).

Att känna oro är helt normalt och något man kan göra inför ett prov eller inför en ridlektion eller inför saker som inflationen eller miljön. Det brukar ju bli så att man då pluggar eller försöker begränsa sin matbudget eller just försöker påverka sina politiker. Att aldrig oroa sig över något skulle jag snarare tolka som lite mer ovanligt.

Vad man gör med resurserna som skulle bli över om människor fick bättre psykisk hälsa (det verkar osannolikt att det blir några pengar över eftersom den delen av sjukvården verkar underfinansierad om man läser media. Det skulle nog bli en mycket lång väntan på de pengarna om det är de enda pengarna som kan gå till miljön.*) beror självklart på vad människor oroar sig över och känner de behöver lösningar på. Om folk inte känner att det behövs några lösningar gällande artutrotning och klimatförändringar så kommer pengarna inte heller gå dit. Utan till motorvägar och köpcentra till exempel.

Jag har nog tolkat det som att merparten som känner så stor oro för klimatet att de nära nog behöver besöka vården försöker kanalisera den till klimataktioner och demonstrationer.

*(Längre än vi har tid att vänta på åtgärder för klimatet. Dessutom kan åtgärder för klimatet -skatter -ta bort subventioner, sluta bygga motorvägar snarare finansiera andra åtgärder.)

Ja, det är en naturlig följd av att vara människa att ha psykiska problem. De flesta famlar runt i mörkret, pratar med vänner och familj och skapar sig trots allt bra liv med rimliga grader av psykiska problem. Men alla får absolut bättre liv om vi får hjälp att lösa våra psykiska problem.

Angående oro så är det återkommande inom psykologi att släppa det man inte kan påverka och koncentrera sig på det man kan påverka.

Det är därför jag reagerar på vissa inlägg här inne som uttrycker sig positivt om att oroa sig för sakens skull. Oro skall leda till omedelbar handling. Annars är den destruktiv.

 

[Fruentimber]

Vi har olika definitioner antagligen, både av ångest och ohälsa. Att liksom halta tvågradigt bara ibland är också ett symptom på någon form av ohälsa, även om man inte haltar däremellan. Men nu har jag lämnat trådens syfte väl mkt antagligen så försöker stanna där.

Men nu jämför du ju något mentalt med en fysisk skada? Aja, jag vidhåller att ångest är något som går att uppleva ibland utan att man för den sakens skull lider av psykisk ohälsa.

 

[SaraMara]

Ja ångestattacker skrev jag inte och menade inte heller.

Ordet ångest har ju funnits länge och betyder typ

Synonymer till ångest

• rädsla, vånda, oro, fruktan, olust, nöd, själanöd, bävan, skräck, ågren, kval, mara, ängslan, ängslighet, hjärtängslan, nervositet, noja. motsatsord. lugn, inre balans, själsro, lättnad.
• Användarnas bidrag. neuros, noja.

Det tror jag nog att många i tex Extinction rebellion känner och kanaliserar genom att lägga sig på motorvägar osv. Då när de agerar är den säkert fullt psykiskt hanterbar.

Själv känner jag nog snarare stark oro. Om det är dåligt för min mentala hälsa och riskerar bli dyrt för politikerna så skulle jag rekommendera dem att sluta subventionera flyg och överfiske och börja bygga cykelbanor istället för motorvägar och införa nya hyggesmetoder i naturreservat, det skulle vara mycket billigare och effektivare bot än sjukvården. Jag är dock ändå fullt kapabel att bada och ha roligt på stranden och skjuta bort oro tillfälligt.

Ja, i ett skede av mara, skräck, själanöd och oro fattas sällan de bästa besluten - jag hoppas därför våra makthavare (politiska och ekonomiska) ser mer nyktert på saker än att fatta beslut under sådan påverkan. Att lägga sig på vägar istället för att få medicinsk hjälp tycker jag är en ganska kortsiktig plan också, även om jag sympatiserar med den övergripande saken (dock inte medlen). Men det där självhjälpsbeteendet är fullt begripligt å andra sidan, maktlöshet och passivitet är värre sannolikt.

Jag känner att den påverkan jag kan göra och de åtgärder jag kan vidta grundas i annat än ångest eller andra känslor som påverkar min vardag. Och kan därför inte förstå hur det kan vara provocerande att tycka om värme, eftersom det endast i mottagaren av detta budskaps hjärna finns en koppling mellan gilla varma sommardagar och att skita i klimatfrågan.

 

[SaraMara]

Men nu jämför du ju något mentalt med en fysisk skada? Aja, jag vidhåller att ångest är något som går att uppleva ibland utan att man för den sakens skull lider av psykisk ohälsa.

Ja, jag jämför två ohälsosymptom, ett fysiskt och ett psykiskt. Jag förstår inte varför de ska hanteras annorlunda.

 

[Fruentimber]

Ja, jag jämför två ohälsosymptom, ett fysiskt och ett psykiskt. Jag förstår inte varför de ska hanteras annorlunda.

Psykisk ohälsa är inte som att ha ett brutet ben, så jag förstår inte ens hur du kan jämföra dem.

 

[sjoberga]

Ja, det är en naturlig följd av att vara människa att ha psykiska problem. De flesta famlar runt i mörkret, pratar med vänner och familj och skapar sig trots allt bra liv med rimliga grader av psykiska problem. Men alla får absolut bättre liv om vi får hjälp att lösa våra psykiska problem.

Angående oro så är det återkommande inom psykologi att släppa det man inte kan påverka och koncentrera sig på det man kan påverka.

Det är därför jag reagerar på vissa inlägg här inne som uttrycker sig positivt om att oroa sig för sakens skull. Oro skall leda till omedelbar handling. Annars är den destruktiv.

Jag tänker nog mest att det blir att trivialisera det vi normalt kallar psykiska problem.

Jag menar, vi kan också säga att alla människor har födointagsproblem - även om de flesta i vårt samhälle löser det finfint genom att äta mat de köper och förvarar på bra sätt. Men problemet finns där intermittent innan jag lyckats öppna kylskåpet eller skafferiet.

På samma sätt, om jag skulle få en enda liten ångest-tanke så är det ett psykiskt problem; men om jag vet hur jag ska hantera den så är det högst övergående.

 

[Band_of_Horses]

Ja, jag jämför två ohälsosymptom, ett fysiskt och ett psykiskt. Jag förstår inte varför de ska hanteras annorlunda.

Ja, det hänger samman. Led in en person i ett stillasittande liv, utan sysselsättning och med massa oro och den är snart deprimerad.

 

[SaraMara]

Psykisk ohälsa är inte som att ha ett brutet ben, så jag förstår inte ens hur du kan jämföra dem.

Jag jämför saken att ohälsa inte måste vara knuten till konstanta symptom för att ändå vara ohälsa (som i ”icke-friskt”). Vad gäller din jämförelse så har jag hellre brutet ben än ångest, varför jag personligen tycker det är väldigt konstigt att önska sina medmänniskor en släng ångest på stranden under deras semester för att på något sätt vara bättre människor.