Varför är det OK att....

[tuaphua]

Att kunna känna på kroppen vilka specifika livsmedel en person äter, haha nej.

Inte vilka livsmedel som helst nej. Men bäljar man i sig cola blir man försurad. Är man försurad kan man få mer inflammationer och låsningar. Kroppens bindväv känns annorlunda bla.
Plus att det blir en seghet i manipulationerna som kräver mer våld sas. Man måste vara snabbare och ibland också applicera mer kraft.

 

[Niyama]

Inte vilka livsmedel som helst nej. Men bäljar man i sig cola blir man försurad. Är man försurad kan man få mer inflammationer och låsningar. Kroppens bindväv känns annorlunda bla.
Plus att det blir en seghet i manipulationerna som kräver mer våld sas. Man måste vara snabbare och ibland också applicera mer kraft.

Samma sak lär kunna ske om man bälgar i sig andra saker då. Sen skrev du att han känner ofta om du dricker cola. Alltså det går inte att känna exakt vad en person äter.

 

[tuaphua]

Samma sak lär kunna ske om man bälgar i sig andra saker då. Sen skrev du att han känner ofta om du dricker cola. Alltså det går inte att känna exakt vad en person äter.

Nä, jag skrev kanske lite klantigt. Exakt vad känner han inte. Men han känner försurning och kan baserat på det han vet om personen ofta gissa vad det beror på.
Försurning beror ofta på socker. Eller stort intag av sockerfri cola tex.

 

[mandalaki]

@CillaW @kryddelydd det skulle vara väldigt intressant att veta hur ni ställer er till att kroppen kan bli "försurad" av viss mat eller dryck, om det i sin tur kan leda till inflammationer som en kiropraktor kan känna genom att palpera kroppen och om denna person också kan känna t ex mens och ägglossning på samma sätt.

(Fast ni måste förstås inte svara)

 

[Grazing]

Jag skulle vilja säga att det beror på. Kommer det in en tjock person med exempelvis öroninflammation som är frisk i övrigt så ser jag inte varför det skulle vara relevant, just för att övervikt inte nödvändigtvis betyder sjuk (nej, jag tänker inte diskutera den biten) och för att en tjockis redan vet att man är tjock, det går liksom inte att missa.

Fast jo, det finns säkerligen en hel del som faktiskt inte är fullt medvetna om sin övervikt. Kanske inte helt vanligt men precis som man kan missa att man är för tunn så finns det dom som även missar att dom faktiskt har fetma. Sen kan det ju uppenbarligen vara så att det finns många orsaker till fetma som inte är matrelaterade som en läkare faktiskt kan upplysa om, borde ju vara en viss befrielse för en överviktig att veta om, att det faktiskt kan går att göra något åt det.

 

[TinyWiny]

Dom flesta har ju dessa storlekar, absolut. Men det jag ser är att det tyvärr ändå finns ett större utbud av mindre storlekar än vad det finns av större storlekar.

Utbudet följer efterfrågan. Efterfrågas inte vissa saker av tillräckligt många så kommer de att utgå och efterfrågas vissa saker av tillräckligt många så kommer de att tas in. Det är ju så marknaden fungerar.

Ja, det har jag. Jag är 155 cm lång och när jag var som smalast så passade barnavdelningens kläder bättre i passformen. Ja, längdmässigt då alltså. Och vanliga klädkedjor som Gina, Monki osv var mycket lättare att hitta kläder från när jag var liten och smal än nu med ca 15 kg övervikt.

Nu syftade jag på när 32-34 är för stort. Hos de kedjor du nämner är det få klädesplagg som finns i mindre storlek än 32-34. Barnkläder är rakare i sin skärning och har man kurvor så går det inte att få barnkläder att sitta snyggt. Är man dessutom över 165 blir allt för kort i ben och ärmar.

 

[gul_zebra]

Fast jo, det finns säkerligen en hel del som faktiskt inte är fullt medvetna om sin övervikt. Kanske inte helt vanligt men precis som man kan missa att man är för tunn så finns det dom som även missar att dom faktiskt har fetma. Sen kan det ju uppenbarligen vara så att det finns många orsaker till fetma som inte är matrelaterade som en läkare faktiskt kan upplysa om, borde ju vara en viss befrielse för en överviktig att veta om, att det faktiskt kan går att göra något åt det.

Försvinnande få möjligtvis. I dagens samhälle är det tämligen svårt att missa såvida man inte typ bor under en sten eller så. Det jag kan tänka mig är väl annars att det finns folk som till följd av samhällets förtryck tar till förnekelse som en ren försvarsreaktion. Men ja, finns det något bakomliggande så ska det ju tas upp och åtgärdas, svårare än så är det egentligen inte.

Därtill beror det ju på uppgången också förstås, en långsam uppgång kan förstås vara en massa olika saker inklusive att man helt enkelt är skapt lite större än normen, medan en plötslig kraftig uppgång säger ju sig självt att det tyder på att nånting är fel (exempelvis en hjärntumör eller medicinering) och även att självbilden hos den som gått upp möjligtvis inte riktigt hängt med i svängarna. Nackdelen är väl där däremot att det inte är ovanligt att läkaren ifråga helt enkelt ignorerar att det kan finnas en underliggande orsak och bara säger åt personen att banta så löser sig allt. Där snackar vi fetthat med potentiellt dödlig utgång.

 

[gul_zebra]

Vad gäller klädstorlekar så har vi ju internet nuförtiden. Iom att kläderna hos kedjorna är just tält och elände så säger det väl sig självt att alltfler vänder sig till internet vilket i sin tur minskar efterfrågan i butikerna. Det är inte det att efterfrågan inte finns, det är det att tjocka är människor som alla andra och också vill klä sig snyggt. Vi vill också ha fina former, färger, mönster... Ja, även tvärrandigt. Butikernas utbud är helt enkelt skitdåligt.

 

[Mia_R]

Nu är det inte fettet på utsidan som är det farliga utan det som finns på insidan och det syns öht inte många gånger, så om det vore en välgärning att utan att bli ombedd peka på ett problem som kanske inte ens är ett problem när denne söker läkarvård så varför stanna vid övervikt?

Är det ok att börja ifrågasätta varför någon valt att skaffa barn? Val av partner?

 

[gul_zebra]

Vad gäller klädstorlekar så har vi ju internet nuförtiden. Iom att kläderna hos kedjorna är just tält och elände så säger det väl sig självt att alltfler vänder sig till internet vilket i sin tur minskar efterfrågan i butikerna. Det är inte det att efterfrågan inte finns, det är det att tjocka är människor som alla andra och också vill klä sig snyggt. Vi vill också ha fina former, färger, mönster... Ja, även tvärrandigt. Butikernas utbud är helt enkelt skitdåligt.

Kände att jag ville illustrera min poäng så här är min outfit idag: https://www.instagram.com/p/BUFAEyAALc4/ Om än osmickrande fotad, jag kan inte med outfitbilder...
Men iaf, jag har alltså inte handlat i fysiska butiker på flera år, helt enkelt för att utbudet suger.
Den här klänningen kommer alltså från Ellos. Jag känner lite att om Ellos kan ta fram fina kläder så borde de stora kedjorna också kunna det, det handlar snarare om att de hellre vill ha en snygg image och att fett=fult=dålig image.

(Jag känner mig för övrigt tvungen att säga här att nej, jag vill inte ha en enda kommentar om huruvida jag är hälsosam eller ohälsosam, såna kommentarer kan man hålla för sig själv)

 

[tuaphua]

@CillaW @kryddelydd det skulle vara väldigt intressant att veta hur ni ställer er till att kroppen kan bli "försurad" av viss mat eller dryck, om det i sin tur kan leda till inflammationer som en kiropraktor kan känna genom att palpera kroppen och om denna person också kan känna t ex mens och ägglossning på samma sätt.

(Fast ni måste förstås inte svara)

Han jobbar bla ihop med en ortoped som brukar fråga om hans ord. Så ja, en del läkare håller med. Detsamma gäller att kunna gissa sig fram till hormonella problem på hästar som kollas upp genom sammarbete med vet på klinik direkt. Men jag tror långt ifrån alla skulle köpa det från vilken kiro som helst. Jag har inte mött någon annan som har sån feeling iaf. Och jag tror generellt läkare och folk i allmänhet är skeptiska, precis som jag var.
På mig har olika läkare bekräftat inflammationer i de områden han känner. Och jag har själv kunnat bekräfta att jag har mens, ägglossning etc ganska enkelt. Jag är väldigt oregelbundet så att han lärt sig min cykel funkar inte som argument.

 

[tuaphua]

Försvinnande få möjligtvis. I dagens samhälle är det tämligen svårt att missa såvida man inte typ bor under en sten eller så. Det jag kan tänka mig är väl annars att det finns folk som till följd av samhällets förtryck tar till förnekelse som en ren försvarsreaktion. Men ja, finns det något bakomliggande så ska det ju tas upp och åtgärdas, svårare än så är det egentligen inte.

Därtill beror det ju på uppgången också förstås, en långsam uppgång kan förstås vara en massa olika saker inklusive att man helt enkelt är skapt lite större än normen, medan en plötslig kraftig uppgång säger ju sig självt att det tyder på att nånting är fel (exempelvis en hjärntumör eller medicinering) och även att självbilden hos den som gått upp möjligtvis inte riktigt hängt med i svängarna. Nackdelen är väl där däremot att det inte är ovanligt att läkaren ifråga helt enkelt ignorerar att det kan finnas en underliggande orsak och bara säger åt personen att banta så löser sig allt. Där snackar vi fetthat med potentiellt dödlig utgång.

Jag tror det är rätt få som inte är medvetna. Även om jag kan räkna upp några i bara min bekantskapskrets. Bla en som ibland måste säga åt andra att de är för tjocka för att rida(i yrkesroll för hästarnas hälsa) och har diskuterat svårigheten i det med mig och sen själv är större och själv rider och en slaäkting som shame:ar andra som är mindre överviktiga än den själv och säger att "om jag såg ut så skulle jag inte ditt och datt". En del vet att de är lite runda. Men inte hur runda.

Men jag tror det finns fler som är medvetna men av något skäl inte gått ner. Om de inte bestämt sig, inte varit motiverade nog, inte varit medvetna om HUR stora de är, eller om hur mkt vikten påverkar just deras hälsa etc.

Jag vet rätt många som efter läkares påpekande gått ner i vikt och mår bättre.

 

[Lobelia]

Nu är det inte fettet på utsidan som är det farliga utan det som finns på insidan och det syns öht inte många gånger, så om det vore en välgärning att utan att bli ombedd peka på ett problem som kanske inte ens är ett problem när denne söker läkarvård så varför stanna vid övervikt?

Är det ok att börja ifrågasätta varför någon valt att skaffa barn? Val av partner?

Den som har gott om synligt fett har med stor sannolikhet gott om icke synligt fett.
Både och kan avhandlas vid läkarbesök beroende på symptom.

Kommer någon in blåslagen upprepade gånger så hoppas jag att läkaren försöker reda ut varför och det inkluderar ev partner.

Har någon sjukdomstillstånd som leder till hälsoproblem med graviditet eller för barnet så är det något läkaren rimligen bör ta upp.

 

[gul_zebra]

Jag tror det är rätt få som inte är medvetna. Även om jag kan räkna upp några i bara min bekantskapskrets. Bla en som ibland måste säga åt andra att de är för tjocka för att rida(i yrkesroll för hästarnas hälsa) och har diskuterat svårigheten i det med mig och sen själv är större och själv rider och en slaäkting som shame:ar andra som är mindre överviktiga än den själv och säger att "om jag såg ut så skulle jag inte ditt och datt". En del vet att de är lite runda. Men inte hur runda.

Men jag tror det finns fler som är medvetna men av något skäl inte gått ner. Om de inte bestämt sig, inte varit motiverade nog, inte varit medvetna om HUR stora de är, eller om hur mkt vikten påverkar just deras hälsa etc.

Jag vet rätt många som efter läkares påpekande gått ner i vikt och mår bättre.

Ja absolut finns det såna också. Jag är sån själv, i min hjärna är jag mindre än jag faktiskt är. Att se foton och videos på mig själv blir alltid en chock storleksmässigt.
Just med hästar beror det väl på vad för häst man rider. Jag har ridit en del själv trots min övervikt men då på en rejäl häst som burit upp mig med lätthet (och anpassat ridningen för den delen). När samma häst såldes för några år sen har det inte varit något snack om att sluta rida då jag helt enkelt är på tok för stor för övriga hästar där jag red. Just där kan jag tänka mig att en del hamnar i förnekelse, man vet men vill inte inse. Jag red bara på ridskola så för mig var det ganska enkelt så sett, men jag kan tänka mig att någon som lever med hästeriet som livsstil har det mycket svårare på den biten. Jag är därtill övertygad om att det beror på vilket kön man har just för att fett ändå är mer accepterat på män än på kvinnor.

Likaså finns det absolut många medvetna som inte gått ner, och det hänger ju även mycket på varför man gått upp från början. Har man hypotyreos tex så kanske det inte funkar att bara banta, har man ätit för mycket så kanske orsaken till det hindrar, är man bara lite större som person så kanske viktminskning rentav är negativt för en, osv osv osv - eller så kanske man helt enkelt inte vill. Själv har jag femtielva olika orsaker till min uppgång (hypotyreos, psykisk ohälsa, asperger, en uppväxt med kass mat, stört ätbeteende, osv) och resultatet har varit att när jag försökt gå ner har det resulterat i att jag gått upp istället. Jag har känt mig misslyckad och mått ännu sämre för varje försök så till slut gav jag upp och fokuserade på att helt enkelt må bra psykiskt och tycka om mig själv. Resultatet var en vikt som stod ganska stilla och att jag mådde bättre än jag någonsin gjort, men att jag var rädd för att försöka igen just för att jag visste att då raserar jag den lilla självkänsla jag byggt upp, vilket förstås blivit resultatet nu när jag försöker gå ner igen. Alldeles oavsett hur jag gjort har fetthatet alltid funnits där för att förstöra och försämra min redan dåliga psykiska hälsa och bidra till att jag förblir fet och hatad.

 

[YorkWann]

Hade allt varit sant (en del är överdrifter).

Exakt vad i påståendet är överdrifter, eller falskt?

 

[YorkWann]

Jag tycker inte det är varken fel eller konstigt att en läkare kommenterar någons vikt. Det är deras jobb att värna om folks hälsa och det är deras jobb. Det är inget kul, det håller jag med om, men ett sätt att fånga upp folk med potentiella problem och hjälpa dem om de är mottagliga.

Tror du på allvar att överviktiga inte vet att de är det?

Så om du söker läkare för att du har ont i knäet, så tycker du det är helt okej för den läkaren att börja diskutera faran i att ha oskyddat sex med olika, främmande personer, samt vilka sjukdomar det kan medföra att ha oskyddat sex med flera olika, främmande personer? Det är ju ändå deras jobb att värna om folks hälsa.

 

[tuaphua]

Ja absolut finns det såna också. Jag är sån själv, i min hjärna är jag mindre än jag faktiskt är. Att se foton och videos på mig själv blir alltid en chock storleksmässigt.
Just med hästar beror det väl på vad för häst man rider. Jag har ridit en del själv trots min övervikt men då på en rejäl häst som burit upp mig med lätthet (och anpassat ridningen för den delen). När samma häst såldes för några år sen har det inte varit något snack om att sluta rida då jag helt enkelt är på tok för stor för övriga hästar där jag red. Just där kan jag tänka mig att en del hamnar i förnekelse, man vet men vill inte inse. Jag red bara på ridskola så för mig var det ganska enkelt så sett, men jag kan tänka mig att någon som lever med hästeriet som livsstil har det mycket svårare på den biten. Jag är därtill övertygad om att det beror på vilket kön man har just för att fett ändå är mer accepterat på män än på kvinnor.

Likaså finns det absolut många medvetna som inte gått ner, och det hänger ju även mycket på varför man gått upp från början. Har man hypotyreos tex så kanske det inte funkar att bara banta, har man ätit för mycket så kanske orsaken till det hindrar, är man bara lite större som person så kanske viktminskning rentav är negativt för en, osv osv osv - eller så kanske man helt enkelt inte vill. Själv har jag femtielva olika orsaker till min uppgång (hypotyreos, psykisk ohälsa, asperger, en uppväxt med kass mat, stört ätbeteende, osv) och resultatet har varit att när jag försökt gå ner har det resulterat i att jag gått upp istället. Jag har känt mig misslyckad och mått ännu sämre för varje försök så till slut gav jag upp och fokuserade på att helt enkelt må bra psykiskt och tycka om mig själv. Resultatet var en vikt som stod ganska stilla och att jag mådde bättre än jag någonsin gjort, men att jag var rädd för att försöka igen just för att jag visste att då raserar jag den lilla självkänsla jag byggt upp, vilket förstås blivit resultatet nu när jag försöker gå ner igen. Alldeles oavsett hur jag gjort har fetthatet alltid funnits där för att förstöra och försämra min redan dåliga psykiska hälsa och bidra till att jag förblir fet och hatad.

Just i det här fallet red man hästar som inte tålde den vikten. Man red faktiskt sönder någon häst. Det blir extremt märkligt när man jobbar med att reparera hästar.

Ja, jag har också övervikt pga hypertyreos. Och har varit betydligt större när jag var omedicinerad.
Är man skadad och inte kan träna och har hormonproblem tex kan det ju vara enormt svårt eller rent av omöjligt att gå ner.
Detsamma om man är ätstörd och inte får hjälp. Eller mår psykiskt dåligt och därför äter alt lägger på sig pga stress.
Men att det är svårt eller omöjligt för vissa anser iaf inte jag gör att man måste sluta försöka prata om det med alla.

Jag kan säkert ta illa upp om någon säger något om övervikt när det inte är antingen i rätt miljö/sammanhang eller om det sägs på ett nedvärderande sätt.
Men att sakligt prata om hälsoaspekter samtidigt som man belyser att man förstår att det kan vara svårt eller omöjligt tror jag på.
Typ:
"Jag vet att det kanske inte går/du inte vill just nu. Men på sikt vore det bra om du minskar i vikt för att det här och det här händer dig.. Vill du ha hjälp med det så kan vi försöka hjälpa dig."

 

[YorkWann]

Svarar på trådstarten. Det är knappast ok något av det men jag tycker det ofta blir lite märkligt att jämföra de kommentarer som smala får med det förakt som är riktat mot feta. I egenskap av kvinna räknar jag nog tyvärr kallt med att utsättas för visst hat gentemot min kropp oavsett storlek, men föraktet mot feta är rent generellt i en annan dimension än det smala möter eftersom det är strukturellt.
Om någon försökte tuta i mig att min kropp betraktades med avsky av allmänheten skulle jag nog skratta hen rakt i ansiktet faktiskt. Individer kan ogilla min kropp och min vikt, det har jag förstås märkt, men någon strukturell avsky gentemot min undervikt finns inte i dagens samhälle och om någon försökte påstå något sådant skulle jag ta det som ett skämt.

Exakt så.

 

[tuaphua]

Tror du på allvar att överviktiga inte vet att de är det?

Så om du söker läkare för att du har ont i knäet, så tycker du det är helt okej för den läkaren att börja diskutera faran i att ha oskyddat sex med olika, främmande personer, samt vilka sjukdomar det kan medföra att ha oskyddat sex med flera olika, främmande personer? Det är ju ändå deras jobb att värna om folks hälsa.

Fast läkaren ser ju inte på dig om du har oskyddat sex med en massa personer.
Hälsorisker de ser däremot kan de ju prata om. Har du en grej som ser ut som hudcancer säger de nog ngt om det och avråder dig ev från att pressa i solen.
Ser de på någon att dennes övervikt är en hälsorisk så lyfter de just den frågan. En bra läkare pratar då inte enbart kost och motion. De kollar också stress, sömn, hormoner etc.

 

[Niyama]

Ja, jag har också övervikt pga hypertyreos.

Om du har hypertyreos är det snarare lättare att gå ned.