E
ecssory
EN UPPDATERING på:
Nu har det gått lite mer än ett år sedan den utdömda hästen fick ny ägare.
Jag var med från början och ägaren propsade på att få hästen utdömd redan på första återbesöket efter att problem uppdagats och behandlats. Hästen hade stor lös benbit i bakknä och vet ville operera. Ägaren var rätt så fräck och talade om att hon inte hade tid och ork att gå igenom operation för hon VISSTE att det ändå var lönlöst.
Vet blev förbannad och besviken men dömde ändå ut hästen.
Försäkringsbolaget godkände.
En bekant som gillade hästen fick höra historien och det slutade med att hon och ägaren blev rejält oense om priset men det slutade med att min bekant köpte hästen för mer än A1:an som skulle löpt ut.
Hästen hade akut muskelinflammation i ryggen, diagonal kotledsinfl.
Benbitarna som skulle plockas bort fanns redan när hästen var 3 år då de fann fynden inför bruks.
Den veterinären (skarakliniken) ansåg att bitarna inte behövde plockas eftersom hästen var frisk. Sju år senare när plåtarna togs fram så förstod ingen av dagens veterinärer varför man inte plockat bort dem.
Benbitarna som plockades ut låg i leden, en var rektangulär med storlek kindtand på människa samt två mindre som knappnålshuvuden.
Operationen gick bra (det var svårt att få försäkringsbolaget att gå med på operationen efter att de beviljat slakt) allt läkte som det skulle.
Hästen fick bara några veckor efter operationen ett korrekt rörelseschema (hade den inte tidigare) och började stå jämnt med alla fyra (hade den heller inte gjort tidigare).
Hästen sattes igång försiktigare än rek och de första månaderna tömkördes den enbart.
Idag är hästen sedan två månader igång för fullt och rids som normalt.
Det är smått fantastiskt.
Hästen som tidigare var en stel planka med stört rörelseschema och undermåliga gångarter har blivit som ny.
Den rör sig korrekt och har faktiskt fått ett steg som är BRA med en nyfunnen bakbensaktivitet.
Nog trodde jag att hästen skulle bli bättre men denna skillnad är abnorm.
Hästen sätter fina runda muskler och är mer vild än tam, beter sig som den vore pånyttfödd.
Ägaren är givetvis nojig och har varit på klinik flera gånger under detta år för att kolla status men utan negativt resultat.
Om ni undrar vad den tidigare ägaren säger så gläds hon inte åt att hästen är frisk - vi har kontakt fortfarande.
Att hästen blivit friskförklarad i flera omgångar är för henne tillräckligt irriterande men att hästen blivit bättre än vad den någon gång varit tidigare är bara för mycket för kvinnan.
Att glädjas åt är att hon aldrig mer skall skaffa häst - de har köpt hund istället.
Nu har det gått lite mer än ett år sedan den utdömda hästen fick ny ägare.
Jag var med från början och ägaren propsade på att få hästen utdömd redan på första återbesöket efter att problem uppdagats och behandlats. Hästen hade stor lös benbit i bakknä och vet ville operera. Ägaren var rätt så fräck och talade om att hon inte hade tid och ork att gå igenom operation för hon VISSTE att det ändå var lönlöst.
Vet blev förbannad och besviken men dömde ändå ut hästen.
Försäkringsbolaget godkände.
En bekant som gillade hästen fick höra historien och det slutade med att hon och ägaren blev rejält oense om priset men det slutade med att min bekant köpte hästen för mer än A1:an som skulle löpt ut.
Hästen hade akut muskelinflammation i ryggen, diagonal kotledsinfl.
Benbitarna som skulle plockas bort fanns redan när hästen var 3 år då de fann fynden inför bruks.
Den veterinären (skarakliniken) ansåg att bitarna inte behövde plockas eftersom hästen var frisk. Sju år senare när plåtarna togs fram så förstod ingen av dagens veterinärer varför man inte plockat bort dem.
Benbitarna som plockades ut låg i leden, en var rektangulär med storlek kindtand på människa samt två mindre som knappnålshuvuden.
Operationen gick bra (det var svårt att få försäkringsbolaget att gå med på operationen efter att de beviljat slakt) allt läkte som det skulle.
Hästen fick bara några veckor efter operationen ett korrekt rörelseschema (hade den inte tidigare) och började stå jämnt med alla fyra (hade den heller inte gjort tidigare).
Hästen sattes igång försiktigare än rek och de första månaderna tömkördes den enbart.
Idag är hästen sedan två månader igång för fullt och rids som normalt.
Det är smått fantastiskt.
Hästen som tidigare var en stel planka med stört rörelseschema och undermåliga gångarter har blivit som ny.
Den rör sig korrekt och har faktiskt fått ett steg som är BRA med en nyfunnen bakbensaktivitet.
Nog trodde jag att hästen skulle bli bättre men denna skillnad är abnorm.
Hästen sätter fina runda muskler och är mer vild än tam, beter sig som den vore pånyttfödd.
Ägaren är givetvis nojig och har varit på klinik flera gånger under detta år för att kolla status men utan negativt resultat.
Om ni undrar vad den tidigare ägaren säger så gläds hon inte åt att hästen är frisk - vi har kontakt fortfarande.
Att hästen blivit friskförklarad i flera omgångar är för henne tillräckligt irriterande men att hästen blivit bättre än vad den någon gång varit tidigare är bara för mycket för kvinnan.
Att glädjas åt är att hon aldrig mer skall skaffa häst - de har köpt hund istället.
. Jag har dock ett stort men här, tror du verkligen att fler hästar får den här chansen om man bemöter fd ägaren med skadeglädje och riktigt frotterar sig i deras olycka? Kommer det till samma situation för den här personen (eller många som hört talas om det) så blir det betydligt svårare att rädda hästarna och vem vinner på det, ja inte är det hästarna.
