Uppdatering från oss

Sv: Uppdatering från oss

Åh, dig och dina hästar kommer jag ihåg!
Kul att få en uppdatering.
Var faktiskt inte så längesedan jag ramlade över lite filmer på dig och din R på youtube. Så kul att se:)

Jag kommer ihåg hur dåligt du mådde där ett tag och det gör mig glad att höra att du mår bättre nu!

Kul att ha dig tillbaka:)
 
Sv: Uppdatering från oss

86_zpsee262997.jpg

Hah, vad roligt, jag är nästan helt säker på att jag har en nästan exakt likadan bild på er (alltså typ samma vinkel från samma tävling, hittar den dock inte)... Jag var typ 12-13 år under er "prime-time" och ett superfan! :D Hade min häst uppstallad på URF där ni ibland tävlade och sprang alltid bort och kollade samt fotade när det var er tur. Var så himla imponerad av dig, han är sannerligen ingen lätt häst (men så vacker!).

Kul att höra från er igen!
 
Sv: Uppdatering från oss

Jag har ju inte med att göra huruvida du använder säkerhetsutrustning eller inte men jag måste fråga, hur tänker du när du rider utan hjälm? Varför väljer du att göra det? Du vet ju hur svårt skadad man kan bli men ändå gör du det? Varför är du inte mer rädd om dig?

Om du inte bryr dig om dig själv så kan det ju iallafall vara bra att tänka på de yngre som ser upp till de som har kommit lite längre och som de tycker är duktiga. Jag skulle iallafall inte vilja ha på mitt samvete att "lilla Lisa" rider utan hjälm och skadar sig allvarligt eller till och med dör för att hon har sett mig rida utan hjälm och vill ta efter.

Det är alltså en ärligt ställd fråga. Jag frågar inte för att vara elak eller så men för mig som är svårt sjuk och skadad så blir det som ett hån och som att du inte alls uppskattar att du faktiskt har fått en andra chans i livet utan är redo att slösa bort den hur som helst bara för att du inte har lust att använda hjälm. Du är ju så fin även i hjälm så för den sakens skull så behöver du verkligen inte rida utan.
 
Senast ändrad:
Sv: Uppdatering från oss

Vad kul, tack så mycket. Kul att det är uppskattat med lite uppdatering om oss som sagt :)

SoffiProppi:
Men åh vad kul! :D Jag har för mig att jag fått någon bild av dig därifrån(?) men hittar du någon på oss får du gärna säga till, alltid kul med fler bilder :D
Haha ja han är verkligen speciell och inte helt lättväxlad, men det är som vi konstaterat efter alla år att vi passar bra ihop, lika tokiga båda två. "It takes one to know one" ;)



TinyWiny:
Denna eviga hjälmdebatt...
Jag skulle aldrig uppmuntra, rekommendera eller säga åt någon annan att rida utan hjälm. Jag är myndig och väljer själv, som du själv skriver så vet jag vilka konsekvenser det kan få. Alla andra får välja för sig själva.

Jag har inte bett någon om att bli populär eller en förebild, men däremot tror och hoppas jag att de som ser upp till mig eller tar inspiration från mig är smarta nog att göra sina egna val, förstå konsekvenser och inte ser upp till mig för att jag rider utan hjälm ibland utan för något helt annat och därmed har sina egna åsikter om rätt och fel i hjälmfrågan och står för dem.

Jag väljer mina tillfällen när jag rider utan hjälm, jag gör det inte helt lättvindigt och respektlöst som du kanske tror. Jag vet att det alltid kan hända en olycka, men där är faktiskt min sjukdomshistoria "tvärtom" mot vad du förväntar dig att den ska ha för effekt i mitt val.
Jag är inte otacksam för att jag väljer bort hjälmen ibland, jag är väldigt glad att må bättre och ha fått en ny chans och jag förvaltar den chansen genom att nu försöka stärka och bygga upp min nya kropp. Men jag tänker inte gå runt och vara rädd för att skada mig på nytt och undvika saker som är farligt. Jag borde inte rida alls pga risken att ramla av, jag borde inte åka bil, jag borde knappt gå utanför huset för man kan ju bli påkörd eller vad som helst, och inomhus kan man ju halka i en trappa så kanske borde man inte ens kliva ur sängen?
Efter att varit fängslad i min egen kropp i så många år helt utan frihet, jag kunde inte leva utan bara försöka överleva, så försöker jag nu att för första gången bara njuta av mitt liv. Att gå runt i rädsla för saker som kan hända och ständigt göra "det som är rätt för alla andra" är inget jag är intresserad av ärligt talat, jag vill ta vara på min frihet för det är jag inte bortskämd med att kunna.
Mina skador jag redan fått hade inte kunnat undvikas oavsett, jag hade hjälm när jag fick min whiplash och halka i trappan kan alla göra när som helst, man går ju sällan runt med skyddsutrustning på hemma. Jag gick omkull med Babe och fick ett snett bäcken, då hade jag både hjälm och väst som varken gjorde från eller till. En olycka händer så lätt så att gå runt och vara rädd för att något ska inträffa blir bara en stress.

Jag skulle som sagt aldrig uppmuntra någon annan att skippa hjälmen när de rider, men gör de det är det inte mitt ansvar hur du än vrider och vänder på det. Alla får vara ansvariga för sina egna val och föräldrar får hjälpa sina barn att ta vad som för dem är rätt beslut tills barnet är myndigt.
Så du får självklart ha din egen åsikt och det respekterar jag, men så länge det inte finns någon lag angående ridhjälm så får du acceptera att det finns andra som väljer att rida utan. :)
 
Sv: Uppdatering från oss

Jag har inte varit inne på Buke förrän nu,
så jag har inte sett ditt svar.
Först vill jag säga tack för svaret! :)

Jag går till en sjukgymnast en gång i veckan,
vilket jag har gjort sedan i julas.
Det hjälper en hel del, känner jag.
Jag har haft väldigt mycket andra sjukhusbesök
(jag är otursförföljd, tror jag...),
så jag orkar inte riktigt ta tag i något.
Så sjukgymnasten får räcka.

Men tack för tipset! :)
 
Sv: Uppdatering från oss

Kul att du tycker det =)

sassiball: Ja, tråkigt men sant.

---

Det är lite självplågeri för mig att titta på dessa bilder....
Underbara minnen men jag saknar känslan av de där härliga sprången!

13_zpsc4cf9cca.jpg


bb5_zpse040279d.jpg


86_zpsee262997.jpg


55_zps792cd25a.jpg



53_zps17a9b4f0.jpg


57_zps562f575f.jpg



201037_zps0a35ba74.jpg


201039_zps4916c2ce.jpg


b_zpsbb022cd2.jpg

foto: Maja Wrangstadh

Galet vacker häst! Är hela rasen sådan? ;)
 
På "begäran" är jag tillbaka på Buke efter flera års uppehåll för en uppdatering.
Fått två olika meddelanden på Facebook ang. den tråden om "bukehästar vi minns", att det finns de som minns och frågat efter både Babe och Reperis, kul att ni minns oss!
Var längesen jag hängde på Buke nu, får se om jag minns hur man gör... Men tänkte vara snäll och uppdatera er lite om hur det är med oss nu, för de som undrar.


Babe såldes ju från mig år 2007, jag hade henne på foder mars 2006-oktober 2007 men ordnade med försäljning åt ägarna. Hon hamnade då hos en tjej på Tjörn i ett par år innan hon flyttade till en tjej i Gislaved. Den tjejen äger fortfarande Babe men har nu lånat ut henne på foder och nuvarande fodervärden har ju dykt upp i "bukehästar vi minns-tråden", så som ni vet mår Babe bra.
Hon har inte tävlat så supermycket efter att jag hade henne, upp till LB+5 som mest tror jag. Men hon är pigg och fräsch och har nu världens sötaste fodervärd och bor inte alltför långt från mig, så jag ska förhoppningsvis kunna ha regelbunden kontakt och även hjälpa till med lite träningar. Har hälsat på en gång i höst nu och ska snart dit igen är tanken. Fodervärden får själv välja om hon vill lägga ut bilder på Babe, jag har ändå inga nya själv utan bara mina gamla.

För er som inte minns oss så är Babe korsningsponny fjording/new forest, 143cm hög och tävlade med mig tom. MSVB hopp och hoppade enstaka språng på 150cm. En riktigt häftig ponny med ett hjärta av guld! Såhär såg vi ut då:



Och Reperis då, jo honom köpte jag oktober 2007 och han är fortfarande i min ägo, lika pigg och glad som alltid men han är numera en mogen man på 17 år, fyller 18 i juni. Vi har tyvärr lagt hoppningen lite på hyllan och det blir inget mer tävlande för oss... Reperis har nu en hagkompis i form av en liten shettis och de två leker konstant, utöver det rids han, mest dressyr/akademiskt och uteritter, hoppar några enstaka språng ibland men inte mer än så.
Han fotas fortfarande flitigt så ska bjuda på ett gäng med bilder.

För er som inte minns Reperis så är han en budjonny (rysk hästras), valack på 168cm i mkh. Han är född i Ryssland, har tidigare tävlat Svår hoppning, med mig tom. 130cm. Varit godkänd avelshingst, kastrerades när han var runt 9/10 år gammal. En häst med väldigt mycket karaktär, energi och hetta och inte helt lättväxlad i ridningen, men världens snällaste och mysigaste. Han har alltid öronen spetsade framåt och en mer ambitiös och arbetsvillig häst får man leta efter! =)


REPRIS_zps3b649b25.jpg

Reperis_zpsdc514d6e.jpg

peppe_zps2de75052.jpg

reperisen_zps536edfa9.jpg

reperis_zps7899fcfa.jpg

repp_zps085d35f6.jpg

j2_zpscbb91bd4.jpg

j3_zps6650267b.jpg

e1_zpsa66f2c0a.jpg

a2_zps15849854.jpg

a6_zpsf502862f.jpg

ouml7_zps5e8cadfe.jpg



Jag själv har som nämnts i den andra tråden också gått igenom en stor operation, stelopererade nacken i Iran för snart 3 år sen (februari 2011), åren innan operationen var riktigt tunga och fyllda med otaliga ambulansfärder och sjukhusvistelser, tunga mediciner i maxdoser och jag var helt enkelt rejält dålig, efter operationen mår jag fantastiskt mycket bättre men är fortfarande sjukskriven.
Vad som hände är att jag först en gång när jag var runt 14 år ramlade av min dåvarande ponny och fick en whiplash-skada. År 2008 sen ramlade jag i en trappa, halkade på översta trappsteget och ramlade nästan en hel våning innan jag fångade mig i ledstången och mina då redan utslitna ligament sen min whiplash gick av. Så jag slet helt enkelt av arlarligamenten längst upp i nacken samt fick diverse andra skador i muskler, ligament och någon lite ihoptryckt disk osv (dock inga skelettskador), och detta är nu fixat med två titanplattor, 12 skruvar och ett bentransplantat ifrån bäckenkammen, stelopererat c0-c3 efter att nerverna som var i kläm frilagts. Har en skada kvar mellan c4-c5 som vi håller i schack mha sjukgymnastik samt lite andra problem med kroppen, men jag mår som sagt väldigt mycket bättre efter operationen, den har förändrat mitt liv. Utan operationen hade jag nog inte levt idag, så även om jag inte är frisk är jag väldigt mycket bättre än innan den gjordes =)



Så, det var en "liten" uppdatering från oss, så nu vet ni hur det ser ut i dagsläget.

Han är jättefin din herre!

Jag blir jättenyfiken på om det var dig jag pratade med för ett gäng år sen om såna här nackoperationer via PM?
Jag minns att jag pratade med en tjej med liknande skada som mig(vilket din låter som). Jag had varit i tyskland och blivit utredd för stelop där och även kollat upp det i Oslo iom att de då var i ropet sas.
Tyvärr försvann de PM:en och jag minns inte vad hon hette.

Oavsett var det väldigt intressant att höra om din op!
Och jätteskönt att höra att du mår så mycket bättre!
Jag är i en pissig period nu med nacken och funderar mycket kring vad jag ska göra åt det. Så även om jag förmodligen inte skulle funka på den op du gjort iom att jag också har en så pass allvarlig skada mellan 4-5 kotan också så är det skönt att höra att någon som varit så dålig mår så mycket bättre.
Dvs det kan finnas saker som kan hjälpa mig med eller iaf uppfinnas saker.

Härlig historia!
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Vill nog egentligen mest skriva av mig, det känns tungt och jobbigt och vet inte hur jag ska tänka. Jag har haft egen häst...
Svar
15
· Visningar
720
Senast: Bison
·
Hästmänniskan Hej! Jag har köpt en supersnäll 7 åring för 2 veckor sedan (24/8). 7 år, valack och importerad från Holland som 5 åring. Tidigare...
2
Svar
33
· Visningar
11 675
Relationer Jag vet inte ens vars jag ska börja, ska försöka förklara. Om nån skulle veta vem jag är så skriv inte ut det här. Jag och min mamma...
2
Svar
23
· Visningar
4 765
Senast: Lingon
·
Hundhälsa Detta är nog det absolut svåraste jag någonsin har behövt skriva. Jag har en pomeraniantik på snart 4 år, hon är min första hund och...
Svar
17
· Visningar
6 480
Senast: Sel
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp