Vår valp morrar när hom äter grisöron

[mellon]

Skall man acceptera detta?
Valpen är fyra månader. Har tränat henne så att vi kan
ta matskålen ifrån henne när hon äter, men idag när hon
åt ett grisöra, morrade hon åt mig när jag skulle klappa
henne. Jag tog henne i nackskinnet och sa NEJ.
Är detta rätt?
Eller kan en valp få ha detta beteende, och att man
bestämmer sig för att låta henne vara när hon tuggar?

 

[villi]

Nej. Man ska inte acceptera det. Fast sen så behøver man ju inte støra henne nær de har fått ett ben el. dyl. Men om det tex. ær en situation då hunden snott något så ska man kunna ta ifrån den saken utan att den morrar. Så jag tycker att du gjorde rætt.

 

[Duvan]

Du har nog tyvärr stor del själv i att valpen morrar, detta pga att du tränat att ta matskålen från valpen. Träna istället på att visa att du inte utgör något hot mot mat/godsaker, för då får du inget problem den dagen du behöver plocka av den något den inte får ha. (inget problem att klappa hunden heller när den har snask) Bjud något annat smaskigt istället bara.

Mvh
Duvan

 

[CicciT]

Jag skulle aldrig acceptera att en valp morrar så, du försökte ju inte ta örat från henne ens. Du måste i alla lägen kunna ta saker ur munnen på din hund. Min ungtik som var 8 månader när hon kom till oss morrade och försökt bita mej när jag skulle ta en bit tuggben ur munnen på henne. Biten var så liten så jag var rädd att hon skulle sätta den i halsen eller svälja hel och kanske få stopp i tarmen. Hon åkte på rygg med mattes tänder i nosen tills hon slappnade av i underläge, sedan dess har vi aldrig behövt disskutera när jag tagit nåt från henne.

Jag anser att det är bättre för alla parter att man tar konflikterna direkt när valpen är liten annars blir det konstigt för hunden när den helt plötsligt får bannor för något den tidigare fått göra, den vet ju inte att den inte räknas som valp längre och helt plötsligt ska "uppfostras". Tar du inte tag i detta direkt kommer du att få problem.

 

[KaZa]

Självklart får hon morra!

Det enda hon säger är att benet betyder väldigt mkt för henne och hon vill ha det kvar. Är du tvungen att ta benet så ska hon lika självklart acceptera det, men självklart måste hon ju få visa vad hon tycker och tänker om saken. Sen ska du aldrig acceptera om hon trappar upp försvaret på benet, då får du korrigera henne.

Går vi tillbaka och tittar hur det fungerar i en vargflock så låter även de ranghöga vargarna bli att ta mat från de ranglåga. Till en viss gräns självklart även där. Är det stor hunger och har varit ont om mat under längre tid så tar de ranghöga djuren maten från de lägre. Aldrig annars. Och även de får morra åt en som är högre i rang.

Vad händer om du förbjuder henne att morra!? Jo, hon hugger direkt istället nästa gång du ska ta någonting ifrån henne. Hon får ju inte säga att det är hennes och då går hon till handling direkt.

Så låt henne vara hund så hon kan använda hela sitt fina register av signaler. Ingen har förlorat sitt ledarskap på att låta hunden morra åt en.

 

[Heira]

Så gjorde min tös när hon var liten också och var VÄLDIGT vaktig och sur när hon hade grisöra, och jag accepterade det INTE. Den gången hon gjorde det så blev det en ordentligt tillsägelse, och sen "åt" vi grisörat tillsammans. Altså, att jag höll i det medans hon åt, låtsas smakade lite, och sen fick hon tillbaka det. Låtsas åt tillsammans några gånger, och sen dess har det inte varit några problem alls.

 

[Vicku]

alla har nog en mycket delad åsikt gällande detta ämne och jag tror att du måste känna din hund så väl att du vet bäst själv, det är väl ingen som kan säga om det är rätt eller fel egentligen..

För mig och min hund är det rätt att man inte får morra åt matte för att hota.. för någon annan och deras hund är det fel..

 

[Vicku]

Re: Självklart får hon morra!

Vad händer om du förbjuder henne att morra!? Jo, hon hugger direkt istället nästa gång du ska ta någonting ifrån henne.

Alla hundar är inte som dina hundar, min hund biter inte direkt när jag ska ta något ifrån honom han lämnar det till mig mer än gärna och leker med mig ett tag istället för att bry sig om benet, han vet att han antingen får tillbaka det eller så tar jag det av honom för att det är bäst så.

Andra som han morrar åt försöker han även visa sig överlägsen på andra olika sätt, det är lite svårt att förklara men jag tror nog att du förstår.

Jag kan likna det med att om man fyar valpen när han kissar på golvet så springer han och pinkar kanske bakom soffan eller på något annat ställe vart han inte blir upptäckt, så behöver det heller inte alltid vara bara för att det står så i böcker och bara för att det är så för vissa.

När min hund var mindre så kissade han naturligtvis inne jag bara lyte upp han tog ut han och berömde han för att han kissade där, han kissade in och kissade inne, en dag när han kissade på golvet så sa jag NEJ FY! och lyte upp han och gick ut med han och när han kissade där fick han jätte mcket beröm det toh några dagar innan började pipa som en lite fågel när han var kissnödig då direkt gick vi ut, alltså att berätta åt min valp att det var fel att kissa inne och rätt att kissa ute så blev han rumsren, har ingen som helst tvivlan på att et skulle funka med att bara berätta åt honom att det är rätt att kissa ute och bara lyt upp honom eller något annat när han kissat inne visst et hade säkert funkat, men jag menar bara att det inte är mer rätt än det andra

Nu har jag säkert upprepat mig flera gånger och så men jag hoppas du förstår min tanke.. så nu har jag sagt mitt kom shoot me!

 

[tott]

Då min hund var valp och jag gick i valpskola (min första hund) med henne så fick vi lära oss att träna på att ta saker av hunden - vare sig det var någonting förbjudet eller tillåtet. det att man tar benet/grisörat av hunden får inte bli att betyda en förlust för hunden. Den ska självklart ge benet till den som vill ha det, men ska förstås få mycket beröm efter att den gjort det.
Det gäller nog att träna bort morrandet helt och inte acceptera att den morrar åt någon alls, oavsett om det är en bekant eller matte.
Mot andra hundar tycker jag dock att hunden får vara hund och "slåss" för sitt "byte".

Lycka till !

 

[absolut]

Du gör helt rätt att säga ifrån. Vem som helst ska kunna ta ifrån hunden vad som helst. Andra hundar är en annan historia men hunden ska veta att den är så långt ner på rang skalan den kan komma i din flock.(även om det inte känns så känslomässigt för dig)Finns inga ursäkter eller några lägen för en valp eller hund att morra när man ska ta saker. Din valp har blivit trygg nu med dig under den tiden ni varit tillsammans och nu vill den försöka stiga i graderna. Ta tag i det nu så blir det aldrig ett problem. Gör öven några ledarskaps, dominans övningar det har du glädja av i allt du gör med hunden, som alla vet älskar hundar en stark ledare.
/absolut

 

[jimmi]

blir förvånad .... jag har en rottweiler på 6 månader så att säga nej hela tiden till en som kommer bli en sån bjässe tycker jag är fel han vet inte till sisst om han heter nej . använd nej när det är något farligt som skall hända eller som han inte får göra .. ett änkelt tipps för att bota detta problem som jag fixa var att jag prata lungt med honom och när han släpper så lägg en liten glick leverpastej på örat mmmmmmm vad fint så lär han sig på det viset om jag släpper då får jag leverpastej och det var inget farligt och han släpper det att han skall vakta sin mat.... MVH jimmi

 

[absolut]

Hoppas du skojar! Om du menar allvar säger jag lycka till!!
/absolut

 

[daysi]

Hoppas du skojar! Om du menar allvar säger jag lycka till!!
/absolut

Precis min tanke...ajajaj!

Skulle aldrig tillåta min hund morra åt mig under några omständigheter! Inga problem att ta något från honom. Som sagt, ta tag i detta problem medan han är valp, annars kan du få problem. Min kompis golden började såhär som valp, och tog över ledarskapet undan för undan....behöver jag nämna att de har problem?

 

[Vicku]

får han inte morra om ni busar?

 

[Geezer]

Detta är riktat till er som säger att man måste 'ta ur' hunden dessa morrningar som valp för annars kommer det bli värre.

Man måste skilja på morrning och morrning. Morrning utan att visa tänderna, gärna lite dovare är en kaxig morrning i det läget kan det vara på plats med en uthutning. Morrar hunden och visar tänderna så är detta ett tecken på att den är osäker och inte litar på dig. Ger man hunden en åthutning i detta läget kan det bli etter värre då man har bekräftat hundens farhågor.

Personligen anser jag att man inte skall hålla på att kladda med hundens saker. Måste man göra det och hunden morrar så går man inte bara fram och tar det. Först talar man om för hunden att nu vill jag ha det där örat eller vad det är. Sedan ber man den backa undan. När hunden har backat undan kan man ta saken som man vill. I det läget kan man ge hunden något gott för att visa att det var inte så farligt ändå. Ingen hund i det vilda skulle gå fram till någon annans mat och ta den utan att tala om innan vad som är påväg att ske.

 

[Calazirya]

 

[LIA]

Vem som helst ska kunna ta ifrån hunden vad som helst.

Det anser jag vara helt fel. Att familjemedlemmarna skall kunna göra det, är en sak, men inte utomstående. Skulle sotaren få för sig att ta ett grisöra från min jycke, blev det mer än morr. Även hundar kan begära en viss respekt.

Ser man till att ha ett ömsesidigt förtroende med sin hund, kan man utan vidare plocka grisörat ur munnen på den och ge tillbaka det igen. Utan morr.
Man bygger upp ett förtroende och får den vägen respekt. Det får man inte med några övningar.

LIA

 

[Isa_79]

Brukar alltid köra med byteshandel med mina valpar. Tar de något de egentligen inte får tugga på tar jag något mer lockande och svajar framför nosen samtidigt som jag frågar om jag får den första grejen. Oftast blir det ett kvickt byte. De lär sig rätt fort att det lönar sig.

Men varför man ska träna på att ta ifrån hunden just matskålen förstår jag faktiskt inte.

// Isa

 

[absolut]

Håller inte med. Om hunden morrar o visar tänderna för att den är osäker och inte litar på mig finns ett allvarligt fel. Antingen har jag gjort stora fel som ledare eller också är hunden dålig mentalt. Det blir inte värre om man säger åt hunden, en valp som formas ska inte ha en smäll i detta läge. Däremot ska den förstå att när jag säger något, vill ta något för den, då är det bara att acceptera.
I en flock går ledaren fram till valpen med en dominant hållning. Om valpen då skulle morra får den garanterat veta vilken dålig idé det var! En ledare slår inte och skadar sin flock men den trycker ner och visar sin dominans och sitt ledarskap.
Vad som händer när inte jag är med kan jag inte styra men hunden ska veta att så länge jag finns i närheten är Den absolut lägst av alla, oavsett vilka människor som finns i närheten. Det är jag, ledaren som har kontroll så det inte blir bråk och det är jag som skyddar flocken. Om min hund säger ifrån åt en annan människa med mig närvarande är det hunden som tagit över ledar rollen, det är hunden som talar om vilka regler som gäller när det kommer en ny i flocken. En sådan hund vill inte jag ha.
Mina hundar är världens snällaste men när det kommer barn talar jag ändå om hur de ska behandla mina hundar, oavsett barnens ålder. (Mitt jobb som ledare) Mardrömmen vore om hunden ansåg sig som ledare och då kan det bara sluta med att man har en hund som biter barn.
/absolut

 

[absolut]

Klart valpen får låta när den leker. Det hörs tydligt om det är lek eller allvar på morrningar och skall, när vi är ute eller ligger och busar på golvet låter det en hel del. Men den får inte bita hårt och det är jag som bestämmer när vi lekt färdigt.
/absolut