Vänja bebis vid barnvagn

Min räddning när jag ville ha någon av döttrarna i vagn har varit mutor i form av mat, typ smörgåsrån, små fruktbitar och majskrokar, men då behöver de ju vara lite större, typ runt halvåret. Innan dess var det svårt att vänja dem vid vagn om de inte trivdes där...
 
Och det rekommenderas inte att man vänjer barn vid mutor i form av mat.

Tyvärr har jag inget tips, @hvala. Kanske skulle det kunna fungera om du bonar in bebis med mjuklift, om du inte har det?

(En dum fråga för övrigt: Varför är bebis mer utsatt för baciller i sjal än i vagn? :o)
 
Vem rekommenderar inte det menar du?

För oss har det varit toppenbra på alla vis! Ett smörgåsrån eller några majskrokar eller frukt har räddar många vagnpromenader med farmor/mormor och många bilresor!
 
Vem rekommenderar inte det menar du?

För oss har det varit toppenbra på alla vis! Ett smörgåsrån eller några majskrokar eller frukt har räddar många vagnpromenader med farmor/mormor och många bilresor!
Livsmedelsverket.

Undvik småätande
Majskrokar, smörgåsrån, russin med mera kan tyckas praktiskt att ta till för att hålla barnet sysselsatt i vagnen eller som tröst. Men det är ingen bra idé – att ständigt ha något i munnen är inte bra för barnets tänder eller för matlusten. Att ge söta drycker som saft eller sött te i nappflaska bör du undvika helt. De ger ingen näring och kan orsaka hål i tänderna. Det är mycket bättre om barnet får vänja sig vid att dricka vatten när det är törstigt.
Källa

Har hört samma sak från Folktandvården.
 
Jag förstår grejen men samtidigt går man väl sällan promenader hela dagar? Jag ger min dotter frukt och smörgåsrån när vi åker långa bilresor vilket inte är särskilt ofta. Hade tveklöst gett lite frukt vid promenader om det varit problem. Dock inte gärna majskrokar för det blir som en kladdhinna på tänderna och känns inte särskilt nyttig .
 
Och det rekommenderas inte att man vänjer barn vid mutor i form av mat.

Tyvärr har jag inget tips, @hvala. Kanske skulle det kunna fungera om du bonar in bebis med mjuklift, om du inte har det?

(En dum fråga för övrigt: Varför är bebis mer utsatt för baciller i sjal än i vagn? :o)
Äh har man haft barn som inte vill sitta stilla mer än 5 sekunder så tackar man Gud att någon har uppfunnit mutor i form av mat.

Leksaker i all ära men inget är så stillande som något att tugga på.
 
Skulle man lita blint på Livsmedelsverket, folktandvården och Bvc så skulle man ju få en odräglig vardag! Nej, tackar vet jag sunt förnuft, välja sina strider och använda små mutor när det behövs!

Jag har tre barn och alla är "uppfostrade" på samma sätt, ingen har varesig tandproblem eller problem med småätande bara för att de fått lite gott att tugga på vid barnvagnspromenader eller bilturer.
Vid 6 månader har dessutom ingen haft några tänder att få hål i...
 
Jag förstår grejen men samtidigt går man väl sällan promenader hela dagar? Jag ger min dotter frukt och smörgåsrån när vi åker långa bilresor vilket inte är särskilt ofta. Hade tveklöst gett lite frukt vid promenader om det varit problem. Dock inte gärna majskrokar för det blir som en kladdhinna på tänderna och känns inte särskilt nyttig .
Problemet som jag har förstått det är att varje gång du/barnet äter någonting så ändras "munmiljön" och gör så att saliven inte får chans att motverka hål. FTV vill helst att barnet ska äta ungefär var tredje timme och inget däremellan. Det är själva småätandet, inte frukt/rån/majskrokar som är problemet. Och nej, jag tror väl knappast att en gång då och då är något problem. Problemet blir om det är en vana.

Dessutom, om man ser det i ett längre perspektiv, hur bra är det att vänja barnet vid att mat är belöning - och då en belöning för att hålla tillbaka negativa känslor? "Nu är du ledsen/arg/upprörd, men svälj den känslan och ta ett kex istället"?

Folk får göra som de vill. Jag tycker dock att man bör vara medveten om vilka rekommendationer som finns, för att sedan göra en kvalificerad bedömning av vad som är bäst i den egna familjen. Själv har jag valt att ha sele vid de tillfällen då lilleman inte vill vagna. Det är vad som fungerar för oss. För någon annan kan det vara något annat som fungerar bättre.
 
Man kan ju låta barnet äta sitt mellanmål i vagnen då om man vill vara noga med tider och att det inte blir småätande.

Jag har som sagt oxå burit mest, men far och morföräldrarna har inte varit lika sugna på det, och då har matmutor varit mkt bra när de velat gå ut på barnvagnspromenad.

Långa bilresor är oxå ett utmärkt tillfälle till att småäta, men det sker ju typ två-tre gånger om året ;)

Jag tror knappast att barnen får problem med matmutor i det långa loppet så länge det hålls på en lagom nivå. Det är ju inte så att de får en matmuta varje gång de blir arga, utan det handlar ju om små mutor i vagnen när barnet är LITET. De har då inget som helst konsekvenstänkande, utan ger bara uttryck för de känslor dom känner just DÄR och DÅ. Om en liten bit frukt kan trösta då, så varför inte? I mina ögon går det alldeles utmärkt.
Några ledsna känslor i vagnen är liksom en fis i rymden av alla ledsna känslor som utspelar sig på en vecka, där det inte mutas med mat.

I övrigt kan jag inte låta bli att säga såhär; jag var oxå noga med första barnet. Hon fick inte titta på Tv innan hon var 2,5 år och då enbart låååångsamma grejer typ en kvart om dagen. Hon fick inte äta godis förrän hon var 3,5 år, hon fick inte äta glass eller bullar och liknande förrän hon var 3.... Behöver jag säga att det blev annorlunda med nummer två och tre? ;) Inte enbart för att det är svårare när man har storasyskon som äter något gottigt, utan oxå för att vi som föräldrar slappnar av lite mer och inser att vissa saker ändå inte är hela världen. Man får välja vad man tycker ät extra viktigt och hålla på det, och slappna av med resten liksom ;)
 
@Freyja_bus, ja om barnet äter mellanmål i vagnen är det ju inget snack om saken - det är en no show och löser det ens problem är det väl jättebra. :) Det är inte ätande i vagn jag vänder mig emot (eller ätandet av specifika saker ...) utan just att jag själv tycker att småätande på vardaglig basis faktiskt är något som jag inte vill vänja mitt barn vid. Men som sagt, each to her own. Så länge man tar medvetna beslut så.

Och nu har jag ju ett barn och inga planer på att ha några fler, så då får jag väl leva med att vara en hysterisk och halv förälder i resten av mitt liv.
 
Jag ser det också som två olika saker att ge mat som "tröst" vid vagn och bilåkande och alltid. Det är i min vardag vanligare att barnet gnäller utanför vagn/bil än i och man kan ju ge det ätbara innan barnet sätts i vagnen eller innan det blir gnäll och gråt. Jag känner att vagnen ju på sikt kan kopplas till något positivt om man får något gott att tugga på i den också. Är man inte bekväm med att ge barnet något i vagnen mellan måltiderna så gör man inte det men underlättar det min dag så är det för mig klart att jag gör det.
 
@Freyja_bus, ja om barnet äter mellanmål i vagnen är det ju inget snack om saken - det är en no show och löser det ens problem är det väl jättebra. :) Det är inte ätande i vagn jag vänder mig emot (eller ätandet av specifika saker ...) utan just att jag själv tycker att småätande på vardaglig basis faktiskt är något som jag inte vill vänja mitt barn vid. Men som sagt, each to her own. Så länge man tar medvetna beslut så.

Och nu har jag ju ett barn och inga planer på att ha några fler, så då får jag väl leva med att vara en hysterisk och halv förälder i resten av mitt liv.

Jag har på inga sätt haft för avsikt att nedvärdera dig som förälder, eller påstå att du är en hysterisk och halv sådan.
 
Jag får tacka för all input! Vi kom nyss in från en långpromenad med vagnen. Första timmen gick bra, sen ledsnade hon och blev argare och argare så de sista tre kilometrarna fick hon åka sjal istället. Vi kommer att fortsätta traggla med vagnen. Att köpa ett till babyskydd alternativt ett vagnschassi som passar nuvarande babyskydd är inte aktuellt då det dels kostar pengar, dels kräver utrymme, dels inte uppfyller de behov vi har - och dessutom vet vi ju inte om bebisen skulle gilla det bättre än vagnen.
 
Mitt barn var inte heller så förtjust i vagnen i början men vi använde vagnen en liten stund varje dag och till slut blev det en vana att ligga i vagnen.
Visserligen hade vi aldrig skrik och panik heller för då hade vi aldrig fortsatt.
 
Vår kille var inte heller så förtjust i vagnen, och det kändes jättejobbigt, då vi älskar långpromenader och åker mycket kollektivt. Vi hade alltid med en sele som backup. Men så tvärvände detta när han började bli runt halvåret, började kunna sitta, och bli mer medveten om sin omgivning. Sen dess (han är ett år nu) har han tyckt mycket om att åka vagn, han tycker det är spännande och det är i princip aldrig några problem. Så det behöver absolut inte vara så att hon kommer ogilla vagnen för all framtid! :)
 
Båda mina barn har vägrat vagn tills de kunde sitta upp. Vi åkte på semester när nuvarande bebis var 4 månader och då funderade vi om vi skulle ta med babyskydd, liggdel eller sittdel. Valde sittdel och pallade upp med kuddar och det var rätt beslut, efter det har vagnen funkat mkt bättre.
 
Tänkte jag skulle uppdatera här, eftersom det hänt en del. Lilltjejen, tre månader, åker numera vagn utan problem. Det är inte världens roligaste grej men hon accepterar det - om vagnen rör sig vill säga. Vi går promenader om 1-2 h/dag och hon sover minst halva tiden, övrig tid ligger hon vaken och tittar på mig. Förmodligen har det hjälpt till att hon sover i mjukliften om nätterna nu sedan babynestet blev för litet. Vi har också åkt t-bana med vagnen några gånger och oftast har det gått bra (om hon varit tillräckligt sömnig).
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Man ska vara så lycklig när man fått barn. Jag fixar inte det. Funderade på att skriva anonymt men orkar inte. Sebastian har skrikit...
2 3 4
Svar
77
· Visningar
5 803
Senast: lingonben
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp