Man kan ju låta barnet äta sitt mellanmål i vagnen då om man vill vara noga med tider och att det inte blir småätande.
Jag har som sagt oxå burit mest, men far och morföräldrarna har inte varit lika sugna på det, och då har matmutor varit mkt bra när de velat gå ut på barnvagnspromenad.
Långa bilresor är oxå ett utmärkt tillfälle till att småäta, men det sker ju typ två-tre gånger om året
Jag tror knappast att barnen får problem med matmutor i det långa loppet så länge det hålls på en lagom nivå. Det är ju inte så att de får en matmuta varje gång de blir arga, utan det handlar ju om små mutor i vagnen när barnet är LITET. De har då inget som helst konsekvenstänkande, utan ger bara uttryck för de känslor dom känner just DÄR och DÅ. Om en liten bit frukt kan trösta då, så varför inte? I mina ögon går det alldeles utmärkt.
Några ledsna känslor i vagnen är liksom en fis i rymden av alla ledsna känslor som utspelar sig på en vecka, där det inte mutas med mat.
I övrigt kan jag inte låta bli att säga såhär; jag var oxå noga med första barnet. Hon fick inte titta på Tv innan hon var 2,5 år och då enbart låååångsamma grejer typ en kvart om dagen. Hon fick inte äta godis förrän hon var 3,5 år, hon fick inte äta glass eller bullar och liknande förrän hon var 3.... Behöver jag säga att det blev annorlunda med nummer två och tre?
Inte enbart för att det är svårare när man har storasyskon som äter något gottigt, utan oxå för att vi som föräldrar slappnar av lite mer och inser att vissa saker ändå inte är hela världen. Man får välja vad man tycker ät extra viktigt och hålla på det, och slappna av med resten liksom