Valp eller ny hund 2016

Vilja har återhämtat sig bra efter operationen, stygnen är plockade och nu får hon vara vild igen :D Hon växer så det knakar och är snart 5 månader gammal, väger 10,5 kg och är ca 45 cm i mankhöjd!

wlppl.jpg

nzelnl.jpg
Dumle, också flat, är 11 veckor och väger redan 11,5.... Blir nog lika stor som vår andra flat.
 
Gry sover i egen bädd men vaknar så 2 gånger per natt brukar jag få gå upp när hon gnäller.
Hoppas hon kan sova hela nätter snart för min sömn blir ganska lidande :D
 
Vår valp är en liten symaskin.. min kille kan knappt klappa henne utan att hon bits.
Jag lyckades med tålamod och en leksak klippa alla klor igår iaf :)

Hur mycket är ni ute med dem om natten? Och vart sover de?

Gry vaknar iaf 2 gånger per natt. Men tack vare att vi går ut med henne ofta har det bara kissats inne två gånger på de två veckorna vi haft henne :)

Disa sover i i sin egen bädd och jag har sovit på en madrass bredvid henne. Tänkte dock försöka skippa det i helgen eftersom hon sovit så bra. Hon har vaknat 5.30 varje morgon och behövt gå ut men sedan har hon sovit vidare och inte vaknat när min klocka ringer vid 7.
 
Nu har northon kommit hem :love:
I brist på bild där hon inte ser ut som en sudd så får ni vänta till i morgon.
Hon har idag hälsat på hästarna, smakat på gammelkattens svans och skrämt ihjäl yngsta katten (som sen legat och lurat på oss från div buskar och träd för att observera från håll :rofl:).
Så har varit mycket idag, men det blir nog bra det här :), blir dock till att sova på madrass bredvid dörren ett tag, bra med nära till toa ^_^.
 
Blir eventuellt ny valp detta året för min del, har tom varit och kikat på en kull jag är intresserad av :D

Hur har ni tänkt kring uppfödaren? Känner ni att ni behöver ha samma grundtänk kring hundar? Uppfödaren jag var hos pratade en del om dominans osv men det är ju inte något jag direkt tror på, att hundar försöker klättra i rang hos sina människor. Men vet inte om jag ens tycker det är viktigt att vi tycker lika där?

I övrigt var dom trevliga och hade trevliga hundar vad jag kunde se :)
 
Blir eventuellt ny valp detta året för min del, har tom varit och kikat på en kull jag är intresserad av :D

Hur har ni tänkt kring uppfödaren? Känner ni att ni behöver ha samma grundtänk kring hundar? Uppfödaren jag var hos pratade en del om dominans osv men det är ju inte något jag direkt tror på, att hundar försöker klättra i rang hos sina människor. Men vet inte om jag ens tycker det är viktigt att vi tycker lika där?

I övrigt var dom trevliga och hade trevliga hundar vad jag kunde se :)
Jag personligen föredrar om man har samma grundsyn. Ifall man får problem och vill ha stöttning kan det bli jobbigt om man står en bit ifrån varandra.
Men allt sånt beror ju på hur mycket samröre man känner att man vill ha med uppfödaren.
I min ras resonerar många som så att de skiter i varifrån hunden kommer, bara kombon är rätt.
 
@linnsan Det är därför jag är lite nervös inför första mötet med uppfödaren i övermorgon. Vill mycket gärna ha en uppfödare med iaf ungefär samma tänk som jag. Vill ju inte stödja nån som jag anser har en kass syn och vill inte känna att jag inte riktigt kan berätta om hundens liv för "rädsla" att uppfödaren inte gillar vad jag gör. Vill mycket hellre ha en god relation där man kan dela med sig av allt som händer.
Är så otroligt tacksam för att Professorns uppfödare är en underbar person som vi kan berätta allt för, speciellt nu när han har lite problem. Hon vill jättegärna höra hur det går för honom och dokumenterar allt som varit knas. Får också massa beröm för hur vi sköter hans päls och överlag massa kärlek från hennes håll för att hon tycker att Professorn har fått en helt fantastisk familj :D
Antar att man inte precis behöver den självförtroendeboosten om man är en erfaren hundägare, men för mig är det jätteskönt eftersom Professorn är min allra första hund.

Har fått en riktigt trevlig bild av nya uppfödaren via mail, men jag har erfarenhet som säger att det ändå kan gå åt skogen när man ses.
Kikade på en valp innan Professorn och där blev bilden av uppfödaren en helt annan när vi sågs. Stressad överglad mammahund som uppfödaren satt och tjatade på under precis hela besöket ("nej, sluta nu, låt bli, gå ner, sluta" osv) utan att göra nåt mer. Hon satt i andra änden av rummet och ropade till hunden utan att den lyssnade alltså. Fick själv försöka hantera stackars mammahunden genom att hålla henne stilla och ifrån mitt ansikte (som hon ville panikslicka). Fick också höra att mammahunden "inte var van vid att hon fick gosa och klappas så hon försöker väl ta för sig nu när det kommer besökare". :eek:
Valparna bodde i en pytteliten kompostgaller"hage" där det i princip bara fick plats en transportbur (modell större, men ändå). Den lilla golvytan utanför täcktes av en rejäl kisspöl.
Det bidde ingen valp därifrån.

@Voff @dobbis Är det alltså hyfsat vanligt att man tycker att aveln är fantastisk trots att man inte skulle vilja ha med personen bakom den att göra?
 
@linnsan Det är därför jag är lite nervös inför första mötet med uppfödaren i övermorgon. Vill mycket gärna ha en uppfödare med iaf ungefär samma tänk som jag. Vill ju inte stödja nån som jag anser har en kass syn och vill inte känna att jag inte riktigt kan berätta om hundens liv för "rädsla" att uppfödaren inte gillar vad jag gör. Vill mycket hellre ha en god relation där man kan dela med sig av allt som händer.
Är så otroligt tacksam för att Professorns uppfödare är en underbar person som vi kan berätta allt för, speciellt nu när han har lite problem. Hon vill jättegärna höra hur det går för honom och dokumenterar allt som varit knas. Får också massa beröm för hur vi sköter hans päls och överlag massa kärlek från hennes håll för att hon tycker att Professorn har fått en helt fantastisk familj :D
Antar att man inte precis behöver den självförtroendeboosten om man är en erfaren hundägare, men för mig är det jätteskönt eftersom Professorn är min allra första hund.

Har fått en riktigt trevlig bild av nya uppfödaren via mail, men jag har erfarenhet som säger att det ändå kan gå åt skogen när man ses.
Kikade på en valp innan Professorn och där blev bilden av uppfödaren en helt annan när vi sågs. Stressad överglad mammahund som uppfödaren satt och tjatade på under precis hela besöket ("nej, sluta nu, låt bli, gå ner, sluta" osv) utan att göra nåt mer. Hon satt i andra änden av rummet och ropade till hunden utan att den lyssnade alltså. Fick själv försöka hantera stackars mammahunden genom att hålla henne stilla och ifrån mitt ansikte (som hon ville panikslicka). Fick också höra att mammahunden "inte var van vid att hon fick gosa och klappas så hon försöker väl ta för sig nu när det kommer besökare". :eek:
Valparna bodde i en pytteliten kompostgaller"hage" där det i princip bara fick plats en transportbur (modell större, men ändå). Den lilla golvytan utanför täcktes av en rejäl kisspöl.
Det bidde ingen valp därifrån.

@Voff @dobbis Är det alltså hyfsat vanligt att man tycker att aveln är fantastisk trots att man inte skulle vilja ha med personen bakom den att göra?
Vanligt bland brukshundar men jag märker förändring. Numera pratar köparna mycket mer om vidare kontakt, läger, hjälpträningar, valpträffar mm. Det är inte lika bryskt och "jag sköter mig själv" längre och det tycker vi är jättekul!
 
Själv vill jag absolut ha kontakt med uppfödaren efter jag köper hund, då jag pratat så mycket med dem på förhand och besökt dem flera gånger. Vill gärna hjälpa dem genom att göra alla tester och återkoppla etc också förstås, så de får lite data och "kvitto" på sin avel. Jag själv är ointresserad av utställning, men kan tänka mig att göra det nångång bara för den sociala biten och att jag förstår att det kan vara kul/bra för uppfödaren att deras hundar "får synas" lite också.

De uppfödare jag varit i kontakt med har faktiskt alla varit ganska noggranna med att fråga en hel del och lära känna mig och hur jag ser på hundägandet, samt berättat mycket om sitt tänk direkt innan vi ens träffats. Jag hade nog tyckt vid det här laget att det vore ganska konstigt om en uppfödare inte ville "lära känna" mig innan de bestämde sig för att sälja en valp, eftersom ingen jag varit i kontakt med har varit så. Samtliga har även påpekat att de hemskt gärna vill hålla kontakten vidare i framtiden, i den utsträckning man har tid med och kan. Som köpare känns det trevligt bara, tycker jag. Och det tyder på seriositet.
 
Och det känns som om det är enklare att bortse från uppfödaren ju mer erfaren en är som hundförare också då det finns större kunskap och större kontaktnät jämfört med om en är nybörjare. Som nybörjare tänker jag att det blir viktigare att ha en vettig person att söka stöd hos om en behöver :)

Jag skulle absolut inte kalla mig erfaren, men känner mig oftast hyffsat trygg med vilka råd jag vill lyssna på. Och det finns ju både en träningsgrupp som jag är med i och sen planerar jag ju även gå kurs osv med hunden.

I övrigt så var uppfödarna jättetrevliga och jag vill absolut gärna gå på både läger och kull-MH när det blir dags för det.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag är ganska ny på det här med aktiveringsleksaker, men funderar på att införskaffa några stycken lite "bättre". Hur vet jag vilka som...
Svar
9
· Visningar
722
Senast: MML
·
Övr. Hund Hej, Jag och min sambo skaffade hund i mars, en springer spaniel hane. Vi har sen innan pratat om att vi gärna skulle ha två hundar. Vi...
2
Svar
25
· Visningar
1 915
Övr. Hund Jag är på jakt efter en ny soffa och funderar på vad som håller sig snyggt bäst när man har hund. Vi har en Malinois och en pudel. Jag...
Svar
2
· Visningar
324
Senast: alex.ha
·
Övr. Hund Jag och sambo ska skaffa hund. 😊 Både han och jag jobbar skift och han jobbar mestadels natt. Det här innebär att vi har ett glapp 3ggr...
Svar
8
· Visningar
1 216
Senast: Kajsalisa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 30
  • Akvarietråden V
  • Annonsera mera hundar 2

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp