Valp 2021 - del 2

[inverterad]

Välartad valp.. Jovisst
Fröken Tistla går numera under namnet Skrik och Panik.. 8 månader snart och är odräglig i kopplet när man går fler än en person med henne..

Ni kloka här inne kanske har något tips? Varje gång vi går med barnen och Tistla så går hon upp så i stress och går och skriker efter dom hela tiden, de behöver inre vara mer än 1 meter framför oss men blir givetvis värre om de kommer längre bort. Hon far som en jojo i kopplet och drar snart sönder axeln på den som håller i kopplet. Går hon först är det inga problem (grejen är att barnen springer för det mesta, mamma not so much) ..
Tips? Tankar?

Har haft samma läge tidigare men det har faktiskt börjat gå över lite, vi har löst det genom att Izor får vara först

Ingen riktig lösning kanske men jag kör mycket på enklaste vägen!

Sen är han mycket lös och barnet lärde sig rätt fort hur en ska göra för att undvika att bli rammad av galen valp när en springer.... att hon har godis som hon ger ibland under promenaden/när hon springer har också löst mycket, då är inte fokus så mycket att hinna ikapp henne som att lyssna om hon ropar och då vara duktig så han får godis.

Sen generellt med koppelgående så väljer jag ofta bort att ta den konflikten och sätter på sele alt. går i skogen så han får vara lös mesta delen av tiden, tänker att han kan ju gå vettigt stundtals och jag kan ta lite galenskap i kopplet så länge övrig träning funkar så bra!

 

[Acto]

Hexa är duktig för de mesta förutom när hon bestämmer sig för att stänga öronen. Men en sak har hon aldrig kunnat och det är att gå fint i koppel. Vad jag än gör så slutar hon banne mig inte att dra i kopplet. Aldrig haft såna problem som med denna hunden . Hon har fattat allt annat vi gjort, förutom att inte dra i koppel?! Har provat stanna varje gång hon drar och sen gå när hon ger efter minsta lilla, har provat att belöna vid minsta minskning av dragandet, har provat att gå andra hållet så fort hon drar osv. Ja känns som vi provat allt men hon ska banne mig dra . Hon bryr sig inte alls om ifall du går ensam eller många, hon drar lika mycket ändå. Enda gången hon minskar är när hon är verkligen, verkligen trött i energi.

Tips någon?

Hur mycket belönar/berömer du när hon gör rätt? Dvs när hon går med slakt koppel, belönar du då lika mkt eller mer jmf med hur mkt du "korrigerar". Med "korrigera" menar jag att du stannar när hon drar eller att du byter håll osv. Menar inget negativt med "korrigerar" här utan vill främst fråga om det blir mest att du gör detta jmf med beröm när hon gör rätt. Detta var nämligen en kommentar från instruktören på en koppelkurs jag gick, alltså att vi ofta är noga med att "korrigera" vid koppelträning men vi är sparsamma med att belöna rätt beteende vid koppelträning, vilket generellt är tvärtom vid annan typ av träning. Är vi sparsamma med berömmet när de gör rätt så är det ju tyvärr svårt för dom att veta vad rätt beteende är.

Kan nämna att jag tidigare absolut var dålig på att ge beröm när koppöet var slakt.

Sen, hon är ung. Ascot var nog 2 år innan han hade acceptabelt koppelgående. Främst för att jag var dålig på att träna det och han gick mest lös. Nu bor vi i stan så då blir det ju annorlunda.

 

[Dammtuss]

Min tervhane var likadan men det räckte med att någon gick före honom så började det. Han hade allmänt hög sinnesstämning ute även om vi var själva så det fanns lite mer att jobba på där. Provade två "sätt" med honom.

Var vi själva kunde jag få hans uppmärksamhet ganska lätt med godis och då låg fokuset mer hos mig, men det höll inte när retningen blev för stor för honom och han ville fram till något. Men det kanske funkar för din, blir väl nån form av skvallerträning. Eller kanske leksak? Något hon vill ha som är mer intressant än barnen som springer.

Det som (började) funka med min var att jag allmänt var tvungen att kunna få ner honom i stress genom krav, men först var jag tvungen att höja vår sociala relation väldigt mycket för annars blev "belöningen" liksom ingen belöning. Så "nej" för honom betydde kom-in-till-mig-och-bli-lugn och belöningen/bekräftelsen var social - klapp och mys eller ett "bra". Men vi kom inte riktigt i mål där innan han omplacerades. Detta tar mycket längre tid att lära in men relationen blir bättre, hunden får lättare att stressa ner och det är användbart i fler situationer än bara promenader

Tistla är väldigt energisk ute, hon har lätt för att gå upp i stress rent allmänt men det slår liksom lite slint när barnen är före, brukar kalla det för att hjärnan brinner på henne...
När vi går själva fungerar det ändå rätt bra, då går hon ofta i långlina och får nosa runt där hon vill, kortar bara upp henne när det kommer folk eller andra hundar. Leksaker går hon bananas på, hon älskar att leka men att skvallra gör vi redan på andra hundar (fungerar sådär för att vara ärlig), fast då med godis.
Ska dock klura på ditt andra tips, det låter som något som faktiskt kan fungera, ffa på ett långsiktigt plan.

Kan ni sätta er och passivitetsträna under promenaderna med barnen? Helst både då att barnen sitter med er men även att barnen kanske leker på en lekplats och ni sitter och passivitetstränar brevid? Det senare behöver dock läggas på en nivå som hon klarar av. Kanske fixar hon det om barnen leker lungt men det blir ju betydligt svårare om det är mer spring. Rent allmänt så skulle jag öka på passivitetsträna och därigenom försöka hitta knapparna till att fånga upp henne när hon går upp i varv (dvs få ner henne i varv).

Koppelträning är något jag tyvärr tycker är supertråkigt, bla för att promenaderna tar sådan tid om man ska träna på ett bra sätt. Mitt råd, vilket tyvärr inte direkt löser din situation, är att bara koppelträna när du går själv med henne. När du går med barnen, har du möjlighet att sätta på henne en dragsele (nomesele) och att du har på dig ett hundförarbälte på höfterna (tex denna, den är mkt skön, https://vetzoo.se/non-stop-dogwear-canix-hundforarbalte )? Dvs att hon får dra då. Sen, när ni koppeltränar så har du halsband eller vanlig sele. Det stoppar nog inte hennes ljudande eller kanske inte stressen men det kan hjälpa i övrigt, framförallt räddar det din axel och är bättre för henne ergonomiskt. Sen kanske hon börjar se draget som en uppgift, vilket i så fall skulle kunna hjälpa mot både stressen och ljudandet - men den bitten, att hon ser der som en uppgift, är sekundär.

Med hänsyn till hennes ålder kan hon nog vara i en jobbig period åldersmässigt och att det då kan vara mer smärtfritt att sänka vissa krav men såklart hålla kvar vissa andra krav. Tex då att acceptera drag när du går med barnen, men då ha på dragutrusning så att hon inte kopplar att man får dra "alltid" men även för att det kanske helt enkelt är lite för svårt för henne att gå lungt i kopplet med barnen just nu.

Hur mycket belönar/berömer du när hon gör rätt? Dvs när hon går med slakt koppel, belönar du då lika mkt eller mer jmf med hur mkt du "korrigerar". Med "korrigera" menar jag att du stannar när hon drar eller att du byter håll osv. Menar inget negativt med "korrigerar" här utan vill främst fråga om det blir mest att du gör detta jmf med beröm när hon gör rätt. Detta var nämligen en kommentar från instruktören på en koppelkurs jag gick, alltså att vi ofta är noga med att "korrigera" vid koppelträning men vi är sparsamma med att belöna rätt beteende vid koppelträning, vilket generellt är tvärtom vid annan typ av träning. Är vi sparsamma med berömmet när de gör rätt så är det ju tyvärr svårt för dom att veta vad rätt beteende är.

Kan nämna att jag tidigare absolut var dålig på att ge beröm när koppöet var slakt.

Sen, hon är ung. Ascot var nog 2 år innan han hade acceptabelt koppelgående. Främst för att jag var dålig på att träna det och han gick mest lös. Nu bor vi i stan så då blir det ju annorlunda.

Vi borde verkligen passivitetsträna mer, det är nog det som hon har absolut svårast för och har haft sedan vi fick hem henne.. Hon tycker liksom att allt är roligt och spännande och att det är sååå synd om henne som inte får vara med.. Vi gick till en lekplats i helgen och jag fick gå därifrån till slut. Hon kunde bara fokusera på barnen som lekte och satt och skrek, blev inte kul för någon..
Just nu har vi löst det att hon får vara hemma när sambon ska till skolan/förskolan med barnen, vilket är synd för det är en bra promenadsträcka och man slår två flugor i en smäll liksom. Beröm får hon mycket, oftast med godis då hon lätt varvar upp av en glad röst eller klappar.. Hoppas också att hon kanske mognar lite med tiden men får ju fortsätta att jobba på det så klart..

Har haft samma läge tidigare men det har faktiskt börjat gå över lite, vi har löst det genom att Izor får vara först

Ingen riktig lösning kanske men jag kör mycket på enklaste vägen!

Sen är han mycket lös och barnet lärde sig rätt fort hur en ska göra för att undvika att bli rammad av galen valp när en springer.... att hon har godis som hon ger ibland under promenaden/när hon springer har också löst mycket, då är inte fokus så mycket att hinna ikapp henne som att lyssna om hon ropar och då vara duktig så han får godis.

Sen generellt med koppelgående så väljer jag ofta bort att ta den konflikten och sätter på sele alt. går i skogen så han får vara lös mesta delen av tiden, tänker att han kan ju gå vettigt stundtals och jag kan ta lite galenskap i kopplet så länge övrig träning funkar så bra!

Vi bor i ett tätbebyggt område så Tistla kan tyvärr inte vara lös så mycket, det är framförallt när vi går till skolan med barnen vi har de största problemen.. Annars går hon helt okej i koppel, hon går nästan alltid i långlina.

Tack för alla era svar/tankar.. Får nog ha henne hemma på morgnarna så får sambon gå en extrarunda efter han har lämnat barnen, kanske att vi skaffar ett sådant bälte som @Acto tipsade om..

 

[inverterad]

Vi bor i ett tätbebyggt område så Tistla kan tyvärr inte vara lös så mycket, det är framförallt när vi går till skolan med barnen vi har de största problemen.. Annars går hon helt okej i koppel, hon går nästan alltid i långlina.

Tack för alla era svar/tankar.. Får nog ha henne hemma på morgnarna så får sambon gå en extrarunda efter han har lämnat barnen, kanske att vi skaffar ett sådant bälte som @Acto tipsade om..

Ah, fattar! Jag är ju lite krass och tänker att de värsta unghundsfasonerna kommer försvinna automatiskt med mognad och övrig träning utan att en gör så mycket affär av det. Bälte och sele är kanske är en bra idé för er, så hon ändå får vara med på de där promenaderna? Eller så kör du den där promenaden som ett riktigt träningspass i fokus med störning (bra träning ju!), typ "nu tar vi bästa leksaken och så ska du riktigt tagga till här Tistla och visa att du INTE bryr dig om störningen för då blir det lek och pangbelöning!". Om barnen är såpass stora att de inte behöver passas från att springa ut i gatan och bli påkörda så kanske det funkar?

Har du provat att kidsen får hjälpa till att hålla i Tistla och "träna" henne dvs ha en godis och att hon ska följa med i kopplet en liten bit? Och så byter ni unge efter ett tag?

 

[tuaphua]

Idag blev ILY stor flicka och fick sin första mens.
Hon har också vägt in på 3,260 kg. Så nu är hon större än förra hunden var.
Hon är verkligen en udda fågel. På ett väldigt kul sätt! Alltid glad, lekfull, social, följsam etc.
Hon är överlycklig över snön och skuttar runt och lämnar spår som ser ut som en hares.
Jaga snö, äta snö, lägga sig ner och gömma sig i snön för att sen attackera lillsyrran är hur kul som helst. Hon verkar tåla kylan väldigt väl med sin täta luddpäls.
Det enda negativa är väl att hon äter ludd. Från filtar, pälsar etc. Så det får man ha koll på. Känns rätt ok ändå om det är det värsta.
Älskar hennes lilla uppnäsa! Ja, och hela henne! Så glad i min lille kompis!

 

[tuaphua]

Pebban har utvecklats massor sista tiden! Hon växer så det knakar och tänderna trillar ur truten. Hon behöver sova mer och äter som en häst.
Hon är mer pratbar och faktiskt väldigt duktig på att lyssna och förstå än bara relativt nyligen. Hon kan liksom låta bli att bli för tuff i lek med ILY, inte snatta saker etc.
Hon har blivit mer och mer gosig även för husse nu.
Hon kräver mer stimulans än ILY för att hålla sig stadig mentalt och inte bli överenergisk. Hon är också mycket känsligare i form av att man inte gör ”för mkt” mot vad ILY var. Håller man det lagom är hon numer bara en kul och mysig tjej. Kul att hon numer kommer och vill upp i min famn iaf!
Hon är väldigt snabblärd och kul att träna. Klipsk och rapp!
Världens sötaste Peb:

 

[Trott]

Tilda har kommit på hur man går upp för trappan nu. Så idag satt hon och stirrade på mig att vi skulle gå upp och mysa i soffan (har vardagsrummet på övervåningen)
Om en vecka kör valpkursen igång, vilket ska bli väldigt kul!

 

[Wenniz]

Röntgen är avklarad nu.
Skitbesviken då Briams problem nu surrar i mitt huvud, Assar har ED, ena armbågen var inte jättefin men är förvånad att det bara blev 1or. Höfter och rygg är dock fria som tröst.
Men får vara glad åt att han har aldrig haft besvär och hoppas han aldrig kommer få heller.

 

[inverterad]

Röntgen är avklarad nu.
Skitbesviken då Briams problem nu surrar i mitt huvud, Assar har ED, ena armbågen var inte jättefin men är förvånad att det bara blev 1or. Höfter och rygg är dock fria som tröst.
Men får vara glad åt att han har aldrig haft besvär och hoppas han aldrig kommer få heller.

Men nä. Jäkla skit med ED.

 

[Wenniz]

Men nä. Jäkla skit med ED.

Men ja. Tyckte min otur OCH Assars otur lixåm räckte men icke. Man ska väl inte måla fan på väggen för 1or, finns ju många som lever utan besvär och tävlas men endå, skitsurt man vill ju trots allt ha en fri hund oavsett.
Och dum som man är undrar man om man själv har gjort något fel under uppväxten som har orsakat detta.

 

[Bulldoozer]

Men ja. Tyckte min otur OCH Assars otur lixåm räckte men icke. Man ska väl inte måla fan på väggen för 1or, finns ju många som lever utan besvär och tävlas men endå, skitsurt man vill ju trots allt ha en fri hund oavsett.
Och dum som man är undrar man om man själv har gjort något fel under uppväxten som har orsakat detta.

Tycker du ska släppa dom tankarna på att du skulle ha gjort nåt fel, visst finns det en miljöfaktor men man kan ha otur helt enkelt ❤.

 

[Roheryn]

Nu inser jag att det framstår som om jag levt under en sten - och i hundsammanhang har jag nog det - men alla ni som röntgar era hundar/valpar, är det på grund av hälsoprogram inom rasen eller är det något som "alla" gör? Jag har haft vitt skilda raser men aldrig röntgat

 

[inverterad]

Men ja. Tyckte min otur OCH Assars otur lixåm räckte men icke. Man ska väl inte måla fan på väggen för 1or, finns ju många som lever utan besvär och tävlas men endå, skitsurt man vill ju trots allt ha en fri hund oavsett.
Och dum som man är undrar man om man själv har gjort något fel under uppväxten som har orsakat detta.

ED liksom HD orsakas inte av uppväxten utan ligger genetiskt predestinerat. Valpköparens uppgift är att välja en valp där förutsättningarna är så bra som möjligt för att hunden blir fri från HD och ED, det är typ det enda en kan göra. Uppfödaren har en stor uppgift, men inte ens en uppfödare som gör allt rätt är tyvärr helt förskonad.

 

[Wenniz]

ED liksom HD orsakas inte av uppväxten utan ligger genetiskt predestinerat. Valpköparens uppgift är att välja en valp där förutsättningarna är så bra som möjligt för att hunden blir fri från HD och ED, det är typ det enda en kan göra. Uppfödaren har en stor uppgift, men inte ens en uppfödare som gör allt rätt är tyvärr helt förskonad.

Försöker funta in det i mitt huvud, inte för att någon beskyller mig men man är ju duktig på att lägga skulden på sig själv även om man gör alla rätt enligt "regelboken".

 

[Fruentimber]

Nu inser jag att det framstår som om jag levt under en sten - och i hundsammanhang har jag nog det - men alla ni som röntgar era hundar/valpar, är det på grund av hälsoprogram inom rasen eller är det något som "alla" gör? Jag har haft vitt skilda raser men aldrig röntgat

Ja, det är vanligt med röntgen i många raser. Många har hälsoprogram, eller så rekommenderar rasklubben röntgen, eller för att man vill veta hur det står till i kroppen på hunden.

I ditt fall så rekommenderar isländska fårhundsklubben att man HD-röntgar eftersom det finns islänningar med belastning.

 

[Miao]

Nu inser jag att det framstår som om jag levt under en sten - och i hundsammanhang har jag nog det - men alla ni som röntgar era hundar/valpar, är det på grund av hälsoprogram inom rasen eller är det något som "alla" gör? Jag har haft vitt skilda raser men aldrig röntgat

Röntgen utförs av olika anledningar, snabbt sammanfattat mestadels för utvärdering av avelsarbete då HD/ED har ärftliga faktorer. Man vill kunna följa släkters HD/ED status ex när man köper valp, för att få så goda chanser som möjligt att få en friröntgad hund. Detta gäller mest för arbetande hundar om man ska generalisera.

Andra anledningar är ex om känd HD krävs för avel ( vissa raser kräver även friröntgad status för avel), eller att man ”bara vill veta” för framtida träning/fysträning av hund.

Edit: svarade samtidigt som @Fruentimber

 

[startpompe]

Nu inser jag att det framstår som om jag levt under en sten - och i hundsammanhang har jag nog det - men alla ni som röntgar era hundar/valpar, är det på grund av hälsoprogram inom rasen eller är det något som "alla" gör? Jag har haft vitt skilda raser men aldrig röntgat

Upplever det som något "alla" gör, och att det är förväntat av uppfödaren. Det är ju för en god sak för aveln och jag själv skulle inte köpa en valp där det inte är kontrollerat bakåt i släkten, då blir det ju väldigt fel att inte röntga själv. Jag vill ju också veta om min hund har sämre hd/ed för att isf kunna förebygga problem.

Men nu har jag lite större hundar, vet inte alls vad som gäller allmänt för mindre raser.

 

[Roheryn]

Ja, det är vanligt med röntgen i många raser. Många har hälsoprogram, eller så rekommenderar rasklubben röntgen, eller för att man vill veta hur det står till i kroppen på hunden.

I ditt fall så rekommenderar isländska fårhundsklubben att man HD-röntgar eftersom det finns islänningar med belastning.

Tack för info!

 

[Roheryn]

Upplever det som något "alla" gör, och att det är förväntat av uppfödaren. Det är ju för en god sak för aveln och jag själv skulle inte köpa en valp där det inte är kontrollerat bakåt i släkten, då blir det ju väldigt fel att inte röntga själv. Jag vill ju också veta om min hund har sämre hd/ed för att isf kunna förebygga problem.

Men nu har jag lite större hundar, vet inte alls vad som gäller allmänt för mindre raser.

Tack, fick svar av @Fruentimber vad som gäller för min ras!

Jag har en rätt oerfaren uppfödare, detta är hans första kull i Sverige (han kommer från Island, vet inte vad som gäller där) så det är nog därför det inte varit något prat om det. Och jag är själv också rätt oerfaren på det området, även om jag haft flera olika hundar tidigare.

 

[Wingates]

Tack, fick svar av @Fruentimber vad som gäller för min ras!

Jag har en rätt oerfaren uppfödare, detta är hans första kull i Sverige (han kommer från Island, vet inte vad som gäller där) så det är nog därför det inte varit något prat om det. Och jag är själv också rätt oerfaren på det området, även om jag haft flera olika hundar tidigare.

Tips är att läsa RAS (Rasspecifik Avelsstrategi) som finns på klubbens hemsida för att se vad man arbetar med i rasen.