Just nu är jag trött på livet som unghundsägare.
Det känns som jag är världens sämsta hundägare som inte klarar av att lära min hund någonting. Han har börjat pip/skrika så fort jag stänger in oss på mitt rum (bor med kompisar och jag hör inget på datorn när de sitter och kollar på tv utanför), och han ger sig aldrig, Han kan alltså hålla på i timtal och jag vet inte vad jag ska göra längre. Han har ju någon typ av separationsångest och idag på promenaden så bara drog han och vägrade komma tillbaka. Jag har honom lös ofta och detta har aldrig hänt innan - han brukar liksom ALLTID vända när jag ropar, men nu var det på nivån att han undvek mig vad jag än gjorde.
Jag är så trött och less just nu att jag på fullaste allvar var på väg att ringa uppfödaren för att hjälp att omplacera honom när jag inte fick tag på honom ute.
(Jag ska ringa uppfödaren och be om hjälp när jag är gladare för just nu är jag less på allt).
Det känns som jag är världens sämsta hundägare som inte klarar av att lära min hund någonting. Han har börjat pip/skrika så fort jag stänger in oss på mitt rum (bor med kompisar och jag hör inget på datorn när de sitter och kollar på tv utanför), och han ger sig aldrig, Han kan alltså hålla på i timtal och jag vet inte vad jag ska göra längre. Han har ju någon typ av separationsångest och idag på promenaden så bara drog han och vägrade komma tillbaka. Jag har honom lös ofta och detta har aldrig hänt innan - han brukar liksom ALLTID vända när jag ropar, men nu var det på nivån att han undvek mig vad jag än gjorde.
Jag är så trött och less just nu att jag på fullaste allvar var på väg att ringa uppfödaren för att hjälp att omplacera honom när jag inte fick tag på honom ute.
(Jag ska ringa uppfödaren och be om hjälp när jag är gladare för just nu är jag less på allt).