Sv: Vallar med kelpie?
JA!!!!!! Du kan öht inte utföra mer än symboliska sysslor om hunden "bara" vallar på lydnad! EN DSG kan lära sig att på lydnad flytta hemmafåren i en platt liten hage, det krävs ingen som helst vallning. Men så fort du kommer ut i arbete med hunden så måste den själv ta ansvar för otroligt stor del av jobbet - föraren har ingen chans att hinna läsa av alla 200 djur och reagera, ge kommando innan allt redan är åt h-vete. Då måste hunden SJÄLV kunna fatta beslut och agera på många hundra meters håll, utom syn- och hörhåll från föraren.
För att kunna kallas vallhund bör hunden klara av att utföra flera olika sysslor, på flera olika besättningar, under olika omständigheter. Annars blir begreppet helt urvattnat och de som faktiskt behöver sina hundar till riktiga arbeten har inget att gå på när de söker hund. Det blir inflation på en titel och den förlorar sitt värde. Återigen drar jag parallellen till servicehundar. En hund som kan plocka upp en strumpa gör en uppgift som ingår i servicejobbet - men är ingen servicehund, kan inte kallas servicehund och det den utför är så mycket basic att det inte ens är grundträning.
Problemet är inte att du och din AK flyttar på några lugna får - funkar det för er så kanon!
Problemet uppstår när rasföreningen marknadsför sin ras som vallhund, påstår att den har starka vallanlag och god djurhantering och bonden Klas som behöver en bra hund till sina 80 kor, går på det. Då står Klas med en oanvändbar hund och drar slutsatsen att vallhundar är oanvändbara.
Problemet är när rasföreningarna går ihop och gör projekt som kroppsvallarföreningen - som skiter i allt vad god djurhantering heter och ställer till det för alla vallhundsklubbar eftersom djurskyddsorganisationerna inte inser skillnaden. När deras tävlingar hålls på för unga djur, bett tillåts och det som sker på mästerskapen är ren jakt och djurplågeri. Allt för att deras "vallande raser" faktiskt också ska få chansen att "visa vad de kan".
Problemet uppstår när skitsnack som att "VP är anpassat för BC" sprids som en sanning, ffa av rasföreningar till raser som de senaste 50 åren inte avlats för vallning, men som av nån anledning ska aktiveras med det ändå. Det finns en anledning till att SVaK har ett tätt samarbete med lantbruksorganisationerna, och det är inte av marknadsföringsskäl.
Problem uppstår när vårt avelsutvärderingsverktyg och användbarhetsprov ses som nån slags titel som alla borde ha rätt att kunna uppnå. Precis som bruksprov så finns inte VPt för att få en ruta i stamtavlan, utan för att visa att hunden är användbar till det den är avlad för.
Problemet har för länge sedan uppstått i USA, där detta är en "vallningschampion":http://www.youtube.com/watch?v=ZXsKj_wTdvg
Men GÖR det något för fårens välbefinnande om hunden jobbar på lydnad eller på instinkt?
JA!!!!!! Du kan öht inte utföra mer än symboliska sysslor om hunden "bara" vallar på lydnad! EN DSG kan lära sig att på lydnad flytta hemmafåren i en platt liten hage, det krävs ingen som helst vallning. Men så fort du kommer ut i arbete med hunden så måste den själv ta ansvar för otroligt stor del av jobbet - föraren har ingen chans att hinna läsa av alla 200 djur och reagera, ge kommando innan allt redan är åt h-vete. Då måste hunden SJÄLV kunna fatta beslut och agera på många hundra meters håll, utom syn- och hörhåll från föraren.
För att kunna kallas vallhund bör hunden klara av att utföra flera olika sysslor, på flera olika besättningar, under olika omständigheter. Annars blir begreppet helt urvattnat och de som faktiskt behöver sina hundar till riktiga arbeten har inget att gå på när de söker hund. Det blir inflation på en titel och den förlorar sitt värde. Återigen drar jag parallellen till servicehundar. En hund som kan plocka upp en strumpa gör en uppgift som ingår i servicejobbet - men är ingen servicehund, kan inte kallas servicehund och det den utför är så mycket basic att det inte ens är grundträning.
Problemet är inte att du och din AK flyttar på några lugna får - funkar det för er så kanon!
Problemet uppstår när rasföreningen marknadsför sin ras som vallhund, påstår att den har starka vallanlag och god djurhantering och bonden Klas som behöver en bra hund till sina 80 kor, går på det. Då står Klas med en oanvändbar hund och drar slutsatsen att vallhundar är oanvändbara.
Problemet är när rasföreningarna går ihop och gör projekt som kroppsvallarföreningen - som skiter i allt vad god djurhantering heter och ställer till det för alla vallhundsklubbar eftersom djurskyddsorganisationerna inte inser skillnaden. När deras tävlingar hålls på för unga djur, bett tillåts och det som sker på mästerskapen är ren jakt och djurplågeri. Allt för att deras "vallande raser" faktiskt också ska få chansen att "visa vad de kan".
Problemet uppstår när skitsnack som att "VP är anpassat för BC" sprids som en sanning, ffa av rasföreningar till raser som de senaste 50 åren inte avlats för vallning, men som av nån anledning ska aktiveras med det ändå. Det finns en anledning till att SVaK har ett tätt samarbete med lantbruksorganisationerna, och det är inte av marknadsföringsskäl.
Problem uppstår när vårt avelsutvärderingsverktyg och användbarhetsprov ses som nån slags titel som alla borde ha rätt att kunna uppnå. Precis som bruksprov så finns inte VPt för att få en ruta i stamtavlan, utan för att visa att hunden är användbar till det den är avlad för.
Problemet har för länge sedan uppstått i USA, där detta är en "vallningschampion":http://www.youtube.com/watch?v=ZXsKj_wTdvg