Sv: Vad ska NI träna idag?
Klistrar in direkt från bloggen så slipper jag skriva om.
"2½ timmas privatträning avklarat! Jag får en aha-upplevelse varje gång alltså, usch vad jag kommer sakna att träna för henne när jag flyttat. Hon kommer få coacha mig via telefon med filmer som hjälp tror jag, jag kan inte tänka mig en bättre tränare faktiskt.
Vi gjorde ungefär samma som igår men fria följet gick betydligt bättre. Det kanske är det som är skillnaden kom vi på, att friaföljet är så mycke bättre än när kopplet är med. Så vi bojkottar kopplet för det ska vi ju ändå inte ha med oss sen.
Han föll inte ur mer än en gång och hade sin typiska iverattityd och var riktigt med i svängarna, haha, vinklarna!
Sen jobbade vi på med ställanden och lägganden om vartannat. Läggandena är ju verkligen klockrena så det känns toppen, ställandet är kanon när det väl blir bra eller hur man ska säga. Om han lyssnar färdigt så ställer han sig fint, men är han för snabb så lägger han sig. Vi jobbade på med handtecken med högerhanden och så sa Ewa till hur det gick efter att jag ställt. Så varvade vi för att få in ordkontrollen, vi la även in variation i själva sträckan så att det inte skulle bli för monotomt. Lite språngmarsch, nån vinkel innan och lite sådär, och så länge jag gjorde som tränaren sa så gick det vägen.
I fjärren la vi in att jag ska gå fram och belöna två gånger på varje skifte för att få in en stadga i väntandet, det gav också resultat direkt på några meters avstånd. Han studsar inte upp längre heller!! *vågen*
Till sist, rutan. Herregud va häftigt alltså! Nu ska ni få höra vad vi ägnade sista timman åt, det låter mycke men det var högst frivilligt och bara på Ivers villkor.
Först så testade jag skicka som vanligt, men han har låst sig lite där, jag med, vi har tydligen (jag har inte märkt det, hoppsan) hamnat i samma mönster varje träning vilket aldrig tar oss vidare. Vi la helt enkelt ner träningen, gav Iver frikommando och gick och pratade 20m bortanför rutan.
Iver började leta sig mot rutan lite halvt förvirrad och av en händelse hamnade han mitt i, då ropade jag ”stå” och sprang fram och belönade. Sen återgick jag till tränaren och stod och snicksnackade lite. Iver travade ut och vände upp lite tveksamt, ”stå” BRAAAA, och så sulade jag iväg bollen.
Gick tillbaka till tränaren och diksuterade vidare och Iver satte av i full galopp rätt in i rutan. Sådär höll vi på jättelänge och Ivers svans gick som en propeller och han tyckte verkligen att det var askul!
Problemet som då dök upp var att han inte stod kvar när jag började gå emot honom, det har aldrig hänt? Men med massa hjälp så lyckades vi få till det slutändan, och Iver tyckte att det var en strålande träningsmetod när han fick ”styra oss”. Operant tänker ni, jättevanligt. Jo jag vet, men jag har passat mig för att använda det i lydnaden med honom numera (körde mycket med det förut) för att jag fick en hund som erbjöd beteenden kors och tvärs och hit och dit som jag inte fick ordning på till 100%."
(Cillamuffins, jag är uppe i din längd på träningsinlägg nu ju!)
