Vad ska jag göra med mitt liv?

[Niyama]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Enligt dig ja. Men alla fungerar inte lika och jag klarar inte av att ha så mycket för mig. Och jag ska väl för 17 inte behöva förklara mig för er, när ni ändå tycker att jag är löjlig

Jag har inte skrivit att du är löjlig. Och visst, du har ingen skyldighet att förklara dig. Men du skapade ytterligare en tråd där du ändå tycks vilja ha någon hjälp att komma vidare.

Försöker bara få dig att inse att du bara gör dig själv en otjänst. Att Du måste börja agera. I trådstarten skriver du att du skulle kunna ta nästan vilket skitjobb som helst. Men du kan inte ens ringa en sjukgymnast, för det blir för mycket för dig?

Nej, alla fungerar inte lika. Men jag är fullkomligt övertygad om att du klarar av att ringa ett telefonsamtal och boka en tid. Om du vill. Om du inte vill fortsätta vänta på att någon annan ska komma med en lösning åt dig.

 

[GotAsecret]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Du kan även MAILA sjukgymnast - då finns definitivt inga anledningar till att skjuta upp det!
Jag går hos en i boländerna som är landstingsanknuten = frikort.
Det behövs ingen remiss till sjukgymnast heller och det är ganska lätt att få en tid som passar.
Så, knåpa ihop ett mail du (säg till om du vill ha hjälp!) och skicka, det är lika bra att få det gjort!
Jag tror det är bra för dig om du känner att det rullar på, än att du ska behöva vänta på att saker och ting händer (från kontakt till handling s.a.s) då är ju risken att vissa saker skjuts upp ännu mer, för att det andra kom ivägen o.s.v.
Förstår du hur jag menar?
Om du t.ex. får svar från AF så kanske det DÄRFÖR blir för krångligt för dig att kontakta sjukgymnast, p.g.a att det känns övermäktigt när du faktiskt aktivt gör något.

Jag tror helt enkelt du får börja "torrsimma" (man kan inte kasta sig ut på djupt vatten innan man kan grunderna - då tar man sig bokstavligt vatten över huvudet och det blir automatiskt övermäktigt!) lite mot dina mål och, absolut, göra en sak i taget - men se till att få dem gjorda.

Det är naturligtvis inte så att du ska ringa AF och maila sjukgymnast samtidigt!
Så -först ringer du AF och SEDAN kontaktar sjukgymnast!
Då har du ju ändå gjort en sak i taget, men ändå börjat ta dig framåt, så att du kommer ifrån känslan av att du står och stampar och inget händer.

 

[Saeta]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Du klarar av att ringa ett samtal i väntan på att af hör av sig. Det är inte att bestiga ett berg. Det är inte heller något som kommer kosta dig en massa energi och göra att du inte kommer klara av något annat i ditt liv just nu.
Det enda som kommer hända är att du ringer och får en tid till att komma dit så du kan få hjälp.

Ja nej alltså jag klarar ju självklart av att ringa ett samtal medans jag väntar på AF, absolut. Men jag känner det att får jag napp från AF nu kommer jag bara orka ha det i huvudet för att orka med. Iallafall i dagsläget. Därför känner jag att det känns lite lönlöst att få tag på en sjukgymnast idag, och boka in en tid, för att sen få svar från af.

Du behöver inte ta en sak i taget. Du behöver agera. Du kan vänta på af och ringa ett samtal under tiden. Sen kan du vänta på att af hör av sig. Ingen har sagt att du ska ändra hela livet över en natt. Tror du min resa gick på en dag? Nej, det har tagit över två år att komma hit där jag är nu och jag utmanar mig fortfarande varje dag och gör saker jag önskar jag kunde skjuta på, men jag gör det inte för jag vill hjälpa mig själv till ett bättre liv.

Jo, jag behöver faktiskt göra det. Annars hänger jag inte med. Jag är så jäkla trög i skallen att jag måste fokusera på en sak i taget. Det är väl något jag ska försöka jobba på såklart, men i dagsläget är det så och då är det bäst för mig att det är så :P

Jag säger inte att jag har det värre än dig, alla har vi våra egna problem. Jag menar bara att jag förstår din situation och det blir inte bättre av att du skjuter på samtalet.
Jag har skjutit på det själv och jag fyller 29 i år! Inte vill du sitta i samma sits som du gör nu när du är 29 år gammal.

Nej det är svårt om man ska jämföra vem som har det värst, för det kan nog ingen avgöra eftersom allt uppfattas olika från person till person. Men jag förstår hur du menar.

Ta och skriv upp lite mål.

1. vänta på att af hör av sig.
2. Ringa sjukgymnasten och få en tid.

Vad har du mer på din lista?

Tjatar inte för att vara elak, utan för att jag vill hjälpa, hoppas du kan förstår det

Ett projekt på G som jag måste ha mycket energi till också.
Men det kan jag inte berätta om i dagsläget, dock inkluderar det väldigt mycket och jag tror det kommer bli superbra för mig på många olika sätt.

Nej jag förstår att du inte vill vara elak. Jag är jätte tacksam för din hjälp, det är jag verkligen! Det värmer. Dock är det tråkig att bli kallad löjlig för att jag fungerar så knas som jag gör idag

 

[Saeta]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Jag har inte skrivit att du är löjlig. Och visst, du har ingen skyldighet att förklara dig. Men du skapade ytterligare en tråd där du ändå tycks vilja ha någon hjälp att komma vidare.

Nej jag har inte heller sagt att du har sagt att jag är löjlig.
Jag vet att jag skapade en tråd där jag bad om hjälp.

Försöker bara få dig att inse att du bara gör dig själv en otjänst. Att Du måste börja agera. I trådstarten skriver du att du skulle kunna ta nästan vilket skitjobb som helst. Men du kan inte ens ringa en sjukgymnast, för det blir för mycket för dig?

Fast bara för att det är en otjänst för dig (och många andra) så betyder inte det att det behöver vara en otjänst för mig. Ja, jag skulle kunna ta nästan vilket skitjobb som helst. Näe, inte riktigt så. Läs igen - läs rätt.

Nej, alla fungerar inte lika. Men jag är fullkomligt övertygad om att du klarar av att ringa ett telefonsamtal och boka en tid. Om du vill. Om du inte vill fortsätta vänta på att någon annan ska komma med en lösning åt dig.

Nej precis! Alla fungerar inte lika.
Det andra håller jag dock inte med dig om.

 

[Saeta]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Du kan även MAILA sjukgymnast - då finns definitivt inga anledningar till att skjuta upp det!
Jag går hos en i boländerna som är landstingsanknuten = frikort.
Det behövs ingen remiss till sjukgymnast heller och det är ganska lätt att få en tid som passar.
Så, knåpa ihop ett mail du (säg till om du vill ha hjälp!) och skicka, det är lika bra att få det gjort!
Jag tror det är bra för dig om du känner att det rullar på, än att du ska behöva vänta på att saker och ting händer (från kontakt till handling s.a.s) då är ju risken att vissa saker skjuts upp ännu mer, för att det andra kom ivägen o.s.v.
Förstår du hur jag menar?
Om du t.ex. får svar från AF så kanske det DÄRFÖR blir för krångligt för dig att kontakta sjukgymnast, p.g.a att det känns övermäktigt när du faktiskt aktivt gör något.

Men precis, det är exakt det här jag menar när jag säger att jag bara kan fokusera på en sak i taget!!! Syftar på det fetmarkerade nu. Men du har rätt i det du säger. Tänkte ju inte på att det går att skicka mail också. Blir det för mycket om jag både har AF och sjukgymnast samtidigt (plus det andra jag har på gång) så får jag väl försöka fixa det då.

Jag tror helt enkelt du får börja "torrsimma" (man kan inte kasta sig ut på djupt vatten innan man kan grunderna - då tar man sig bokstavligt vatten över huvudet och det blir automatiskt övermäktigt!) lite mot dina mål och, absolut, göra en sak i taget - men se till att få dem gjorda.

Det är naturligtvis inte så att du ska ringa AF och maila sjukgymnast samtidigt!
Så -först ringer du AF och SEDAN kontaktar sjukgymnast!
Då har du ju ändå gjort en sak i taget, men ändå börjat ta dig framåt, så att du kommer ifrån känslan av att du står och stampar och inget händer.

Ja du har nog rätt

 

[GotAsecret]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Jag är så jäkla trög i skallen att jag måste fokusera på en sak i taget. Det är väl något jag ska försöka jobba på såklart, men i dagsläget är det så och då är det bäst för mig att det är så :P

Dock är det tråkig att bli kallad löjlig för att jag fungerar så knas som jag gör idag

Men du, jag tycker du är ALLDELES för dömande mot dig själv! OFTA skriver du om hur dålig, värdelös, trög, korkad och tråkig du är - varför?
Kan du inte ge dig själv lite beröm istället? För saker som du är BRA på? (jag har oerhört svårt att tro att du är så dålig att du går så hårt på mot dig själv för att du inte förtjänar bättre)

Beröm dig själv för de saker du faktiskt GÖR - istället för att döma skiten ur dig själv för sådant som faktiskt varit övermäktigt för stunden?

Och ta sådana övermäktiga situationer, bryt ner dem i smådelar och DÄR gör du en sak i taget.
Då BLIR det gjort, du kommer känna dig bättre och lugnare, inte lika stressad som du upplever dig idag (svårt att sova, värk, trött, "trög" ((ditt ord)) rädd, orolig o.s.v)
Få saker är så stressande som att ha en massa måsten hängande över sig - samtidigt som man fortsätter döma skiten ur sig själv för att man inte gör dem, och då går all energi åt till dömandet - vilket naturligtvis leder till att man fortsätter att inte orka ta tag i saker.

Kanske kan du testa detta:

Om du tar ett post-it block, och så skriver du EN sak på det...vad som helst, ett trevligt ord, något snällt till dig själv, något du gjort bra under dagen.
När det känns okej, att du har hittat den positiva känslan, så vik bort den lappen och på bladet under skriver du EN sak som du ska göra - och hur du faktiskt ska få det gjort (små steg - torrsim!) för att då har du kanske den positiva känslan från lappen innan, och då blir inte "måstet" lika hårt, när du dessutom ser ett konkret sätt att göra det på i din takt.

Vik tillbaka lappen över och lämna det en stund, gå tillbaka - försök hitta känslan igen, vänd till bladet med din (lilla) uppgift, så tror jag nog att det blir gjort

Är du med på hur jag menar?

 

[bettysmatte]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Som jag sa, jag tar en sak i taget!

Då BÖRJAR du med sjukgymnasten. Ring IMORGON bitti och boka en tid! Eftersom du inte jobbar eller pluggar lär du ju kunna ta i princip vilken tid som helst, och bör kunna få tid riktigt snabbt. AF kanske du inte hör ifrån på en vecka eller mer. VARFÖR hela tiden vänta, vänta, vänta??? OM du verkligen vill bli bättre så MÅSTE du ta tag i ditt liv. Du KAN inte vänta på att andra ska göra det åt dig, för det kommer de inte att göra.

 

[TinyWiny]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Men du, jag tycker du är ALLDELES för dömande mot dig själv! OFTA skriver du om hur dålig, värdelös, trög, korkad och tråkig du är - varför?
Kan du inte ge dig själv lite beröm istället? För saker som du är BRA på? (jag har oerhört svårt att tro att du är så dålig att du går så hårt på mot dig själv för att du inte förtjänar bättre)

Beröm dig själv för de saker du faktiskt GÖR - istället för att döma skiten ur dig själv för sådant som faktiskt varit övermäktigt för stunden?

Och ta sådana övermäktiga situationer, bryt ner dem i smådelar och DÄR gör du en sak i taget.
Då BLIR det gjort, du kommer känna dig bättre och lugnare, inte lika stressad som du upplever dig idag (svårt att sova, värk, trött, "trög" ((ditt ord)) rädd, orolig o.s.v)
Få saker är så stressande som att ha en massa måsten hängande över sig - samtidigt som man fortsätter döma skiten ur sig själv för att man inte gör dem, och då går all energi åt till dömandet - vilket naturligtvis leder till att man fortsätter att inte orka ta tag i saker.

Kanske kan du testa detta:

Om du tar ett post-it block, och så skriver du EN sak på det...vad som helst, ett trevligt ord, något snällt till dig själv, något du gjort bra under dagen.
När det känns okej, att du har hittat den positiva känslan, så vik bort den lappen och på bladet under skriver du EN sak som du ska göra - och hur du faktiskt ska få det gjort (små steg - torrsim!) för att då har du kanske den positiva känslan från lappen innan, och då blir inte "måstet" lika hårt, när du dessutom ser ett konkret sätt att göra det på i din takt.

Vik tillbaka lappen över och lämna det en stund, gå tillbaka - försök hitta känslan igen, vänd till bladet med din (lilla) uppgift, så tror jag nog att det blir gjort

Är du med på hur jag menar?

Läs detta inlägget många gånger Ts. Väldigt kloka ord som du ska ta med dig på vägen tycker jag.

 

[Saeta]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Men du, jag tycker du är ALLDELES för dömande mot dig själv! OFTA skriver du om hur dålig, värdelös, trög, korkad och tråkig du är - varför?
Kan du inte ge dig själv lite beröm istället? För saker som du är BRA på? (jag har oerhört svårt att tro att du är så dålig att du går så hårt på mot dig själv för att du inte förtjänar bättre)

Beröm dig själv för de saker du faktiskt GÖR - istället för att döma skiten ur dig själv för sådant som faktiskt varit övermäktigt för stunden?

Och ta sådana övermäktiga situationer, bryt ner dem i smådelar och DÄR gör du en sak i taget.
Då BLIR det gjort, du kommer känna dig bättre och lugnare, inte lika stressad som du upplever dig idag (svårt att sova, värk, trött, "trög" ((ditt ord)) rädd, orolig o.s.v)
Få saker är så stressande som att ha en massa måsten hängande över sig - samtidigt som man fortsätter döma skiten ur sig själv för att man inte gör dem, och då går all energi åt till dömandet - vilket naturligtvis leder till att man fortsätter att inte orka ta tag i saker.

Kanske kan du testa detta:

Om du tar ett post-it block, och så skriver du EN sak på det...vad som helst, ett trevligt ord, något snällt till dig själv, något du gjort bra under dagen.
När det känns okej, att du har hittat den positiva känslan, så vik bort den lappen och på bladet under skriver du EN sak som du ska göra - och hur du faktiskt ska få det gjort (små steg - torrsim!) för att då har du kanske den positiva känslan från lappen innan, och då blir inte "måstet" lika hårt, när du dessutom ser ett konkret sätt att göra det på i din takt.

Vik tillbaka lappen över och lämna det en stund, gå tillbaka - försök hitta känslan igen, vänd till bladet med din (lilla) uppgift, så tror jag nog att det blir gjort

Är du med på hur jag menar?

Åter igen stort tack för dina ord! Det där tipset ska jag absolut prova!
Tack tack tack

 

[Saeta]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Då BÖRJAR du med sjukgymnasten. Ring IMORGON bitti och boka en tid! Eftersom du inte jobbar eller pluggar lär du ju kunna ta i princip vilken tid som helst, och bör kunna få tid riktigt snabbt. AF kanske du inte hör ifrån på en vecka eller mer. VARFÖR hela tiden vänta, vänta, vänta??? OM du verkligen vill bli bättre så MÅSTE du ta tag i ditt liv. Du KAN inte vänta på att andra ska göra det åt dig, för det kommer de inte att göra.

Menåååååå!! Jag har ju redan svarat på det där typ sjuttioelva gånger läs igenom tråden så får du svar på dina frågor.

 

[Saeta]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Läs detta inlägget många gånger Ts. Väldigt kloka ord som du ska ta med dig på vägen tycker jag.

Ja verkligen! ska bära med mig det!

 

[bettysmatte]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Menåååååå!! Jag har ju redan svarat på det där typ sjuttioelva gånger läs igenom tråden så får du svar på dina frågor.

Jag har läst igenom tråden. Vad är det du tycker att jag missar?

 

[Saeta]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Jag har läst igenom tråden. Vad är det du tycker att jag missar?

Detta har jag ju svarat på hur många gånger som helst

- AF kanske du inte hör ifrån på en vecka eller mer. VARFÖR hela tiden vänta, vänta, vänta???

- OM du verkligen vill bli bättre så MÅSTE du ta tag i ditt liv. Du KAN inte vänta på att andra ska göra det åt dig, för det kommer de inte att göra.

 

[bettysmatte]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Egentligen så förstår jag fortfarande inte. Men jag antar att du menar att du har förklarat i tråden att du ska sitta och vänta på AF nu, och inte ta tag i något annat förrän du hör från dem? Är det korrekt uppfattat? I så fall var min uppmaning till dig att strunta i AF just nu, och ta ta i något som du KAN ta tag i i stället, dvs sjukgymnasten.

Jag har själv haft problem med min ena arm i flera år. Fick rådet att gå till naprapat/kiropraktor för att kolla upp min ev. sneda rygg pga problem jag hade när jag red. Ringde direkt, bokade tid hos naprapat och berättade i första hand om min arm men att jag också behövde hjälp med att kolla om min rygg var sned. Det visade sig vara min axel som var problemet (den hade även dragit motsatta sidas höft snett, så min rygg var sned också). Två naprapatbesök senare (det här var i oktober), och en serie övningar som jag ska göra 2 ggr/vecka, och min arm/axel är HELT bra. Varför gå och lida, när man kanske kan hitta bot? Jag betalade det mesta själv (jobbet betalade en liten del), men jag lovar att det var värt totalt 800 kr!

Jag har heltidsjobb, hus, två hästar, hundar... Men jag hann ringa och boka tid och gå till naprapat ändå. Du behöver nog i fösta hand träna på att få saker gjorda. Du säger att du inte KAN, men jag är helt säker på att du kan mer än vad du tror om du bara försöker. Börja med att göra en sökning på nätet och hitta sjukgymnaster/naprapater i ditt område. Det är fösta steget. Sedan kan du börja ringa och höra vad det kostar och också boka tid med den som låter bra. Sedan går du dit. Det gör inte ont. Det är inte farligt. Så det är bara till att göra det. I värsta fall händer ingenting (du blir inte bättre), men i bästa fall får du smärtlindring. Det måste väl ändå vara värt att anstränga sig för??

 

[Skogstrollet]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Ja nej alltså jag klarar ju självklart av att ringa ett samtal medans jag väntar på AF, absolut. Men jag känner det att får jag napp från AF nu kommer jag bara orka ha det i huvudet för att orka med. Iallafall i dagsläget. Därför känner jag att det känns lite lönlöst att få tag på en sjukgymnast idag, och boka in en tid, för att sen få svar från af.

Du behöver lära dig att tömma huvudet för om du nu spenderar all din tid till att fokusera på att vänta på ett telefonsamtal får du ju ingenting gjort? Du menar att du tar en sak i taget, men ärligt, att gå och vänta är inte att göra något. Den aktiviteten är pausad tills du får svar och den tiden kan du använda hur du vill.

Jag gissar att samtalet med AF kommer resultera i nya saker att ta itu med så passa på att fixa tiden till sjukgymnasten nu, när du har tid att göra det och ändå inte gör nåt annat än nara väntar. Det tar inte ens 5 min att göra sen kan du bocka av det och känna dig nöjd med att du tog ett steg framåt idag istället för att stå och stampa på samma fläck.

 

[GotAsecret]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Ses vi ikväll?

 

[Linisen]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Tänk vad du kommer vara stolt över dig själv om du tar dig över en tröskel som du sett som oövervinnlig. Maila iväg till sjukgymnasten NU! Du behöver det för att slippa smärtan, då har du annat att fokusera på medans du väntar på AF. Och mår du bättre kommer du kunna stå på dig bättre när du har kontakt med AF, FK, läkare m.m. Jag tror på dig och vet att du kan! Du har kunnat hålla fler bollar i luften samtidigt förut så försök, du kan! Sätt upp små lappar med fina ord om dig själv att du klarar och kan så du blir påmind flera gånger.

Det är synd att jag inte bor närmare så jag kan sparka lite på dig emellanåt Kram på dig så länge! (och se till att komma ut till landet i sommar )

 

[GotAsecret]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

16.30 utanför unga vuxna? Det fixar du!

Linisen -

 

[ASKAPLASKA]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?

Hela din historia är så otroligt sorglig och bekymmersam.
Jag har följt dig under flera år och aldrig upphört att förvånas och uppriktigt sagt oroat mig.
Du säger ibland till ditt försvar att allt inte kommer fram i din blogg men det som faktiskt kommer fram är tillräckligt och mer därtill för att kunna bilda sig en uppfattning om var problemen ligger.
Det som känns så sorgligt är att du inte kan komma till pudelns kärna och komma åt de riktiga problemen. Jag önskar så innerligt att jag kunde hjälpa dig att se!

Detta är min bild av det hela:

Du blir mobbad och illa behandlad i högstadiet vilket (fullt förståeligt!) leder till att du utvecklar ett beteende där du drar dig undan med ett dåligt självförtroende och psykisk ohälsa.

Du mår självklart dåligt så ingen anhörig "sparkar" på dig och kräver något av dig utan försöker stötta dig genom att låta dig vara.

Du blir mer och mer inaktiv och eftersom du aldrig pluggat fullt ut eller haft ett jobb där du fått kämpa för att orka ta dig dit - och klarat det, så har du inte den erfarenheten och styrkan i ditt bagage.

Du har heller aldrig behövt kämpa för din överlevnad, dvs haft ekonomiskt krav på dig att se till att det står mat på bordet och du har tak över huvudet, vilket gör att du saknar den där glöden och drivet.

Du har pga din bakgrund som lett till din nuvarande problematik svårt med den sociala biten, att interagera i samhället, det sociala spelet vuxna emellan och språkligt och ligger därför några år efter i utvecklingen. Detta leder till ännu fler missförstånd och hinder.

Eftersom du lever ett isolerat liv där du i stort sett kan sova, äta och agera som du vill skapas inga rutiner och kraven saknas fortfarande vilket leder till följande:

Oförmåga att genomföra saker som t ex ordentliga motionspass varje dag och att vistas ute i dagsljus.
Rutiner kring mat, dvs näringsriktig kost där du inte drabbas av vitaminbrister, orkeslöshet och viktuppgång. Riktiga måltider vid fastställda tidpunkter.

Tid till att känna efter! Du har under flera år varit så pass inaktiv att du förmodligen saknar muskelstyrka och rörlighet och eftersom du är lite tung så smärtar kroppen självklart ännu värre när inaktiva muskler, leder och ligament ska röra på sig nån gång då och då.
Du har som jag nämnt tidigare aldrig fått kämpa hårt vecka ut och vecka in och sett att det går trots smärta och obehag vilket gör att du viker dig för minsta motståndets lag. Halsont, magont, tandvärk, ledvärk, trötthet, deppighet, ångest och flera tillstånd som de flesta människor dras med dagligen får ta hur mycket plats i din vardag som helst och du har all tid i världen att känna efter. Inget konstigt! Jag och många med mig hade blivit likadana!
Dina eventuella funktionshinder och åkommor får ta en enorm plats i ditt liv och du tror att det måste vara så. Du har helt enkelt inte verktygen att se förbi sköldkörtelproblem, ev funktionsnedsättningar och ångest och istället göra det bästa av det. Dessa verktyg skapar man nämligen i skolan, på arbetsplatser och i det sociala livet. Såklart kan du inte har de verktygen då!

Avsaknad av självinsikt. Dina anhöriga har skyddat dig länge och det är fint av dem men det har också lett till att du inte behöver kännas vid dina mindre bra sidor.
Istället för att gråta, känna dig kränkt och försvara dig när jag nämner någon form av övervikt här borde du istället ta till dig och ta in för att känna drivet mot en förbättring men du har svårt att se helheten eftersom du sitter mitt i alltihop. Fullt förståeligt!

Jag tror jag har erbjudit mig förut men jag gör det igen.
Om du en morgon vaknar upp och VERKLIGEN känner att NU vill jag förändra mitt liv är du välkommen att höra av dig.
Jag erbjuder mig som bollplank, inte gnällplank, och jag kan peppa, pusha och komma med en vuxens synsätt och goda råd och framförallt erfarenheter från livet härute. Jag är fysiskt skadad och lever med kronisk smärta och funktionshinder men kan lära ut knepen att älska sitt liv ändå.
Du kan dessutom få möjligheten att hyra ett rum här i närheten (6 mil från Uppsala) och arbetsträna på mitt företag.

Kom igen nu, det är aldrig försent!

 

[Niyama]

Sv: Vad ska jag göra med mitt liv?



Huvudet på spiken!