Vad menar dom?

[Hippocampus]

Betalar du 10-20 000 i hyra bor du troligen i ett attraktivt område där lägenhetspriserna också är höga. Lånar du 2 mille hamnar du lätt på 10 000 i månaden i amortering, ränta och avgift. Därför tycker nog banken att du ska ha utrymme för sparande även om din bostadskostnad är 10 000 eller lite över det.

Nej, det är på landet. Det verkar som du inte riktigt har koll? Det klart de tycker, jag skrev ju innan kraven, 7% ränta och minst 10 000 kr efter alla fasta avgifter och räkningar är betala.

För att köpa något för 2 miljoner ska du ha kontantinsats på 500 000 kr. Ca 3800 kr i amortering + drift. O så får man räkna på 7% ränta till och 10 000 kr över efter allt är betalt (då räknas inte bara ovanstående utan bil, telefon osv också). Så 10 000 kr att "slarva/spara" för.

 

[mamman]

Fast Californien har en av de lagsta property tax i USA. De betalar efter en folkomrostning nagon gang pa 70-talet mindre an alla andra och de kan inte ta mer an 0.79% kope summan eller 1% av marknads vardet i skatt.

Jag tänkte mer på USA generelllt, inte Californien specifikt (ursäkta om jag svarade tokigt). Sedan har jag för mig att fastighetsskatten i Californien betalas först när man flyttar, vilket kan skapa inlåsningseffekter.

 

[Raderad medlem 68338]

Nej, det är på landet. Det verkar som du inte riktigt har koll? Det klart de tycker, jag skrev ju innan kraven, 7% ränta och minst 10 000 kr efter alla fasta avgifter och räkningar är betala.

För att köpa något för 2 miljoner ska du ha kontantinsats på 500 000 kr. Ca 3800 kr i amortering + drift. O så får man räkna på 7% ränta till och 10 000 kr över efter allt är betalt (då räknas inte bara ovanstående utan bil, telefon osv också). Så 10 000 kr att "slarva/spara" för.

Okej du gav tidigare exempel på att det kostade 10-20 k att hyra i månaden. Vilken storlek på lägenhet kostar 20 000 i månaden att hyra ”på landet”? Pratar vi hus då? Skrev ”” inte för att vara spydig utan för att ”landet” känns som ett ganska vitt begrepp

 

[mamman]

Okej du gav tidigare exempel på att det kostade 10-20 k att hyra i månaden. Vilken storlek på lägenhet kostar 20 000 i månaden att hyra ”på landet”? Pratar vi hus då? Skrev ”” inte för att vara spydig utan för att ”landet” känns som ett ganska vitt begrepp

Nyproduktion skiljer inte så mycket i kostnad om man bortser från en del knepiga=dyra lägen i de större innerstäderna och deras närområden. En anledning till bostadsbrist på mindre orter är att det kostar mer att bygga (oavsett villa eller flerbostadshus) än vad huset är värt på markanden när det är klart = nästan ingen bygger.

 

[Raderad medlem 68338]

Nyproduktion skiljer inte så mycket i kostnad om man bortser från en del knepiga=dyra lägen i de större innerstäderna och deras närområden. En anledning till bostadsbrist på mindre orter är att det kostar mer att bygga (oavsett villa eller flerbostadshus) än vad huset är värt på markanden när det är klart = nästan ingen bygger.

Och då kostar det 20 000 i månaden att hyra? Låter bisarrt dyrt om vi fortfarande pratar lägenhet. I mindre orter brukar ju jobben vara färre och lönerna generellt lägre också?

 

[gul_zebra]

Uhm, det är ju bara planeringen? Jag har bott i tvåa på 30 kvadrat (förfärligt iofs med kokhörn) och kanske tre rymliga ettor på 30 kvadrat med kök och köksbord och hall och tvåa på 42 kvadrat med sovrum, vardagsrum, kök och hall. (ja jag har bott på mååånga ställen).

Har redan gått igenom det och tänker inte sitta och upprepa mig.

 

[kryddelydd]

Men tre rum plus kök för sig själv är mycket! Självklart har man ingen skyldighet att flytta, men en trea bara för en person tycker jag är rätt lyxigt. Naturligtvis en lyx man är i sin fulla rätt att unna sig, men fortfarande en lyx.

Själv tycker jag att tre rum och kök är bra. För en person.
Ett kök -check.
Ett sovrum - där har man inte sina gäster.
Ett vardagsrum. Där, eller i köket, umgås man med sina gäster.
Ett rum som går att stänga till - där en gäst kan övernatta, där man kan ha symaskin eller liknande hobby-maskin. Eller egentligen dator.
Symaskinen vill och kan jag inte ha i vardagsrummet eftersom vardagsrummet är för litet, och den kan heller inte "bo" i köket.
En eventuell övernattningsgäst kanske inte är road av att trängas med katter och då behöver man kunna stänga dörren.

Jo, visst är det lyxigt men inte helt orimligt.

 

[mamman]

I mindre orter brukar ju jobben vara färre och lönerna generellt lägre också?

Ytterligare en anledning till att få vill bygga. (Jag kan inte svara på vad hyran blir på en lägenhet i en viss storlek/visst område. Ville bara nyansera din bild av att det generellt skulle vara lägre hyror på mindre orter)

 

[Raderad medlem 68338]

Ytterligare en anledning till att få vill bygga. (Jag kan inte svara på vad hyran blir på en lägenhet i en viss storlek/visst område. Ville bara nyansera din bild av att det generellt skulle vara lägre hyror på mindre orter)

Nej problemet är inte att hyrorna är jättehöga i större städer. Problemet är att hyreslägenheterna är så få och att det är typ 20+ kötid för en mindre hyfsat central lägenhet med låg hyra. Detta gör att andrahandsmarknaden spårar totalt och många har inget val annat än att ge sig in i den. Ett förstahandskontrakt är för de allra flesta en utopi.
Sen tillkommer ju problem med skenbyten och köp av hyreskontrakt svart som är vanligt förekommande.

 

[MiniLi]

Själv tycker jag att tre rum och kök är bra. För en person.
Ett kök -check.
Ett sovrum - där har man inte sina gäster.
Ett vardagsrum. Där, eller i köket, umgås man med sina gäster.
Ett rum som går att stänga till - där en gäst kan övernatta, där man kan ha symaskin eller liknande hobby-maskin. Eller egentligen dator.
Symaskinen vill och kan jag inte ha i vardagsrummet eftersom vardagsrummet är för litet, och den kan heller inte "bo" i köket.
En eventuell övernattningsgäst kanske inte är road av att trängas med katter och då behöver man kunna stänga dörren.

Jo, visst är det lyxigt men inte helt orimligt.

Ja om man har övernattningsgäster väldigt ofta är det väl rimligt. Men man kommer ju långt med en bäddsoffa.

Personligen har jag övernattningsgäster så sällan att det är helt omotiverat med gästrum eller liknande. De få gångerna någon sover över så bäddar vi på vanliga soffan i vardagsrummet eller tar in en uppblåsbar madrass.
Den uppblåsbara madrassen tar vi för övrigt med oss om vi ska sova hos någon annan som saknar gästsäng.

 

[kryddelydd]

Om man orkade leta fram statistik skulle det förmodligen visa sig att vår boendeyta ökat mycket kraftigt i modern tid. Fram till att jag var nio år bodde familjen, två vuxna och två barn, på 52 kvadrat. Inget konstigt med det, vi arbetarklassbarn bodde så. I dag har kraven på boyta egentligen sprängt alla rimliga gränser.

Min första egna lägenhet efter studentrummet var 23 kvm, jag var överlycklig. Har efter det bott länge i ettor på 38 resp 45, jättefina lägenheter.

52 kvadrat för en hel familj tycker jag är pyttelitet. Men visst, jag är uppväxt på bondgård.
Min familj bodde på ca 160 kvadrat fram tills jag var omkring 15 då huset byggdes ut. Idag förstår jag inte nöjet för mina föräldrar att bo två personer på 250 (ungefär) kvadrat.
Min stuga känns rätt lagom, den är knappt 120 kvadrat och den kunde vara lagom för en familj med något barn också (jo, det är lyxigt med tre rum för en person men två plus kök känns rimligt för att inte behöva underhålla gästerna i sovrummet)

Ja, kraven på boyta och antal rum har exploderat.
När jag var liten var det lyx med eget rum för barnen. Nu verkar det vara krav på eget rum för barnen och sovrum för föräldrarna (det är självklart i mina ögon) och så vardagsrum och gärna hobby/gästrum också.
Dessutom är det vanligt med dubbla boenden för barnen i och med att det är så vanligt med separationer och då ska barnen ha var sitt rum i både mammas och pappas boende...

Jag tycker att det är helt OK att bo rymligt så länge man fattar att det är lyx.

 

[kryddelydd]

@sjoberga 42 per person låter ju jättemycket, för alla hushåll över en person.

eller inte...
84 kvadrat för två personer låter rimligt.

 

[kryddelydd]

Ja om man har övernattningsgäster väldigt ofta är det väl rimligt. Men man kommer ju långt med en bäddsoffa.

Personligen har jag övernattningsgäster så sällan att det är helt omotiverat med gästrum eller liknande. De få gångerna någon sover över så bäddar vi på vanliga soffan i vardagsrummet eller tar in en uppblåsbar madrass.
Den uppblåsbara madrassen tar vi för övrigt med oss om vi ska sova hos någon annan som saknar gästsäng.

Bäddsoffa är helt OK, men du glömde detaljen med katterna som man kanske inte vill sova med (jo, lyxproblem)

edit: när jag pluggade bodde jag i en etta. Köket var en smal "tarm" där det inte rymdes något bord.
Då hade jag bäddsoffa för att inte behöva "bo i sovrummet".
Alltså ingen egen säng heller.

 

[MiniLi]

eller inte...
84 kvadrat för två personer låter rimligt.

Fast totalt onödigt stort om planlösningen är vettig.

 

[MiniLi]

Bäddsoffa är helt OK, men du glömde detaljen med katterna som man kanske inte vill sova med (jo, lyxproblem)

Jag hade aldrig anpassat min bostadsyta för att ev gäster inte vill hänga med katterna. Orimligt.

 

[mandalaki]

52 kvadrat för en hel familj tycker jag är pyttelitet. Men visst, jag är uppväxt på bondgård.
Min familj bodde på ca 160 kvadrat fram tills jag var omkring 15 då huset byggdes ut. Idag förstår jag inte nöjet för mina föräldrar att bo två personer på 250 (ungefär) kvadrat.
Min stuga känns rätt lagom, den är knappt 120 kvadrat och den kunde vara lagom för en familj med något barn också (jo, det är lyxigt med tre rum för en person men två plus kök känns rimligt för att inte behöva underhålla gästerna i sovrummet)

Ja, kraven på boyta och antal rum har exploderat.
När jag var liten var det lyx med eget rum för barnen. Nu verkar det vara krav på eget rum för barnen och sovrum för föräldrarna (det är självklart i mina ögon) och så vardagsrum och gärna hobby/gästrum också.
Dessutom är det vanligt med dubbla boenden för barnen i och med att det är så vanligt med separationer och då ska barnen ha var sitt rum i både mammas och pappas boende...

Jag tycker att det är helt OK att bo rymligt så länge man fattar att det är lyx.

Det är klart att 52 kvm för en tvåbarnsfamilj är pyttelitet, poängen var hur boendestandard förändrats m a p storlek.

 

[Badger]

Visst bör alla ha ett sparande, grejen Är ju att om man har sitt jobb i en storstad så behöver man spara ihop sådär minst 150 tusen för en kontantinsats även på en billig lägenhet samtidigt som man betalar en dyr hyra, inte alls sällan mer än vad man betalar när man väl har sin BR eftersom det var den enda bostaden man kunde få.

Njaeeej, 150 000? Jag tror det låg på 300 000 kontantinsats för en trea i närförort i sv fjärde största stad, när vi var ute för att köpa.

 

[escodobe]

Njaeeej, 150 000? Jag tror det låg på 300 000 kontantinsats för en trea i närförort i sv fjärde största stad, när vi var ute för att köpa.

Ja jag räknade på billigaste ettan typ

 

[Raderad medlem 68338]

Ja jag räknade på billigaste ettan typ

Vart? På pendlingsavstånd?

 

[sjoberga]

52 kvadrat för en hel familj tycker jag är pyttelitet. Men visst, jag är uppväxt på bondgård.
Min familj bodde på ca 160 kvadrat fram tills jag var omkring 15 då huset byggdes ut. Idag förstår jag inte nöjet för mina föräldrar att bo två personer på 250 (ungefär) kvadrat.
Min stuga känns rätt lagom, den är knappt 120 kvadrat och den kunde vara lagom för en familj med något barn också (jo, det är lyxigt med tre rum för en person men två plus kök känns rimligt för att inte behöva underhålla gästerna i sovrummet)

Ja, kraven på boyta och antal rum har exploderat.
När jag var liten var det lyx med eget rum för barnen. Nu verkar det vara krav på eget rum för barnen och sovrum för föräldrarna (det är självklart i mina ögon) och så vardagsrum och gärna hobby/gästrum också.
Dessutom är det vanligt med dubbla boenden för barnen i och med att det är så vanligt med separationer och då ska barnen ha var sitt rum i både mammas och pappas boende...

Jag tycker att det är helt OK att bo rymligt så länge man fattar att det är lyx.

Vi har bott 6 personer (4 barn och 2 vuxna) på 115 kvm hus sedan 2003. Det är litet och kräver anpassningar (3 äldsta eget rum, kombo av vardagsrum/kontor/sovrum för de vuxna + yngsta). Men det är inte odrägligt på något sätt. Nästa vuxen är på väg att flyga ut så då blir det helt rimligt (3 barn + 2 vuxna).

(Nu har vi 110.000 kvm utanför huset också samt ladugård/ekonomibyggnader så i de 115 ingår inte kalla lagringsutrymmen.).

Jag skulle inte vilja ha 250 kvm hus att värma upp, städa och vårda - inte då, inte nu och absolut inte framåt.

Har bott i lägenhet och tyckte att 75kvm (3 rok) på tre personer var lyx-stort.