Sv: Vad inte säga till och om barn
Nej, har inte läst hans böcker.
Själv har jag "snott" filosofin att se även barn som egna personer från min mamma. Hon är min idol när det gäller föräldraskap. Hon behandlade alltid mig och min bror som personer och tog våra känslor på allvar. Även om en händelse för oss vuxna är en bagatell så kan den ju ändå vara jobbig/ledsam för barnet.
Det låter vettigt med det där att enda skillnaden är känslokontroll och livserfarenhet. Det är nog bra precis vad jag tycker min mor levt efter.
Det här är faktiskt också något som Jesper Juul är inne på (har du läst hans böcker?). Äntligen börjar vi komma till en tid när vi sakta men säkert inser att barn är egna individer på samma nivå som vuxna fast med mindre livserfarenhet och känslokontroll. Prata med barn som med vilken likvärdig människa som helst fast "lättare".
Nej, har inte läst hans böcker.
Själv har jag "snott" filosofin att se även barn som egna personer från min mamma. Hon är min idol när det gäller föräldraskap. Hon behandlade alltid mig och min bror som personer och tog våra känslor på allvar. Även om en händelse för oss vuxna är en bagatell så kan den ju ändå vara jobbig/ledsam för barnet.
Det låter vettigt med det där att enda skillnaden är känslokontroll och livserfarenhet. Det är nog bra precis vad jag tycker min mor levt efter.