Som någon nämnde tidigare så är det viktigt att tex också ta hänsyn till ålder och andra faktorer. Själv tjänade jag ca 20' fram till jag var 35 år. Idag tio år senare är jag nöjd med att tjäna det dubbla.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Trots höga ingångslöner och en hyfsad löneutveckling och en arbetsmarknad där arbetslöshet nästan inte existerar.
Ja jösses. första månadslönen efter utbildning var ju en rikedom!Jag minns när jag kom upp i en månadslön på 32 000 att jag var nöjd då och tyckte det var en superbra lön, dubbelt så mycket som när jag var notarie bara några år tidigare! Men det är några år sedan, både notarielönen på 15000 och den senare 32 000-nivån.
Numera och med en senior tjänst har lönen med viss marginal dubblats en gång till. Vägen dit började med fulla studielån nio terminer (numera avbetalda), sedan några år i Stockholmsexil enbart för karriären, därefter några sömnlösa nätter pga stress (nu ganska länge sedan) och slutligen en hel del pendlingstid. Men det har varit värt allt.
Vad jag framför allt är nöjd med är lönen i förhållande till anställningstryggheten och ynnesten att inte höra till en konjunkturkänslig bransch i dessa tider. Liksom @Roheryn är jag också tacksam över friheten att kunna ha min egen gård och hästar utan att de ekonomiska förutsättningarna står och faller med att bo ihop med en partner (inkluderat risken att förlora boendet vid en separation).
Ja, så är det kanske? För min del är "bra lön" en lön jag är nöjd med (för tillfället - den kan alltid bli högre) och som ger mig det liv jag vill ha utan att vara beroende av någon annan ekonomiskt.Jag tror att uttrycket "bra lön" tolkas väldigt olika också. Det verkar som folk snarast ser det i förhållande till vad andra har och inte vad man klarar sig på.
Sen tycker jag också att 35' är en bra lön. Men i Stockholmsområdet har det dragit iväg så enormt med pris på bostäder så jag tror kommande generationer framöver inte kommer kunna ta lika mkt för givet. Även om du har en bra lön men tex är singel så är det inte självklart att kunna köpa hus eller ha en häst.
Nej jag är inte nöjd med min lön. Är kraftigt underbetald och får erbjudanden varje månad från andra arbetsgivare (inte sökt ngt jobb) med löneerbjudanden på 20 000 mer..
Har tackat nej i 2år nu då jag arbetar för min drömarbetsgivare men om inget ändras de närmaste 6 månaderna så kommer jag titta lite mer på de erbjudanden som kommer.
Jag hade aldrig orkat med stressen och pressen som t ex ditt jobb innebär. Jag hade varit helt sönderstressad och dessutom inte kunnat ha ett liv utanför jobbet pga totalt slutkörd. Tur att att ni är några som pallarJa jösses. första månadslönen efter utbildning var ju en rikedom!
Jag har inte enbart valt yrke efter intresse utan också efter intjäningsförmåga. Jag har en stor mun och ett stort behov av fuck-off-kapital och självständighet så jag behöver en stor matsäck liksom.
-----
Jag hade ingen aning om hur mkt jag skulle älska mitt jobb när jag pluggade (hatade typ plugget) och hade nog kanske om jag bara gått på intresse valt mer humaniora utbildningar. Litteraturvetenskap kanske? Så kul! Men, prio 1 fick bli att ha koll på en tillräcklig lön för att om det skulle bli så kunna ha häst, hund, bil, bo där jag vill och ha pengar över till resor, shopping osv och veta att jag varje månad kickar in en rejäl slant tjänstepension för fortsatt god ekonomi förhoppningsvis om man får leva så länge.
Idag tjänar jag bra, , med hög lön och därutöver möjlighet till några procents utdelning ur bolaget. Även om en stor del av kakan givetvis går till skatt så är det något jag är stolt över att kunna bidra med. Det som blir kvar ger mig den frihet och de möjligheter jag vill ha för ett liv som är i enlighet med vad jag önskar. Sen är det ju också så att jag för att tjäna mycket pengar också får spendera rätt mycket pengar på luncher, på dyra kläder, på pendling, på att köpa hushållsnära tjänster för att orka/hinna jobba så mycket som jag önskar, på service i stallet för att hinna ha häst osv. Men: jag jobbar hellre mkt med det jag gör och betalar för tjänster även om det kanske är ett nollsummespel i slutändan och anser mig priviligierad att kunna göra dessa val.
Ja precis. Och det är därför såna här diskussioner kan bli så ensidiga och inte representativa för vad folk egentligen tjänar.Tror inte att svaren är riktigt representativa?
Jag skäms över min ekonomi som sjukskriven så jag väljer att inte outa vad jag lever på.
Anar att jag inne är helt ensam om det?
Om halvannat år går jag i pension och då blir det ännu sämre.
Väldigt många tjänster har låga, väldigt låga, löner.
En vänjer sig. Skämt åsido, jag tror att nyckeln till att det ska funka att ha grav konsultsjuka (aldrig säga nej typ) och samtidigt vilja ha en fritid och familj är ett jämställt förhållande, en jämställd arbetsplats och arbetsgivare och kollegor som har ens rygg. Hade inte pallat mitt jobb som ensam kan jag säga, jag behöver mitt kollegiala skyddsnät. Sen är jag grym på att slappa när jag väl slappar också. Jobbar som princip aldrig helger (förutom kanske liiiite söndag kväll ) t.ex. och slutar nästan alltid tidigt på fredagar för att få lång helg med familjen. Då kan man orka långa dagar under en del av resten av veckan. Sedan är det ju också så att jag jobbar inte idag, som senior, alls lika galet mycket som jag gjorde som ung och ny, allt går snabbare nu med den erfarenhet jag fått genom åren och ångesten över att göra fel är inte alltid lika närvarande i alla fall.Jag hade aldrig orkat med stressen och pressen som t ex ditt jobb innebär. Jag hade varit helt sönderstressad och dessutom inte kunnat ha ett liv utanför jobbet pga totalt slutkörd. Tur att att ni är några som pallar
Arbetsgivaren är bra så tillvida att det är ett tydligt klimat och miljöfokus. Jag kan vara stolt när jag säger var jag jobbar. Att man inte värderar sina medarbetare är tråkigt och ngt som jag vet att åtminstone vissa i ledningen jobbar med att få bukt med. Frågan är om de lyckas.Vet inte om jag kommer ihåg rätt nu men var det inte du som höll på att gå in i väggen förra sommaren och knappt kunde ta semester på grund av en helt galen arbetsbelastning?
Det låter inte jättedrömmigt.
Jag kommer inte heller att få det så fett framöver. Tror jag landar på under 10000 brutto från a-kassan. Det är ingen summa jag klarar mig på. Men jag har inte fått besked än.Tror inte att svaren är riktigt representativa?
Jag skäms över min ekonomi som sjukskriven så jag väljer att inte outa vad jag lever på.
Anar att jag inne är helt ensam om det?
Om halvannat år går jag i pension och då blir det ännu sämre.
Väldigt många tjänster har låga, väldigt låga, löner.
Tycker medianlön känns mer rimligt att gå efter när det räknas på något så spretigt som hela befolkningen.Men medellönen ligger på 37 100 kronor i Sverige.
https://www.scb.se/hitta-statistik/...ildning-jobb-och-pengar/medelloner-i-sverige/
Jag håller med. Och pga ditt inlägg så skriver jag. Kanske kan jag lättare göra det för att jag kommer från ett bra utgångsläge? Vet inte.Tror inte att svaren är riktigt representativa?
Jag skäms över min ekonomi som sjukskriven så jag väljer att inte outa vad jag lever på.
Anar att jag inne är helt ensam om det?
Om halvannat år går jag i pension och då blir det ännu sämre.
Väldigt många tjänster har låga, väldigt låga, löner.