Af vill utreda

Meningen med livet. Anledningen till att jag orkar fortsätta kämpa med mitt liv. Jag skulle betrakta ett annat boende som ett fängelse där jag aldrig kan gå ut för det finns inget att gå ut till (handla mat eller medicin räknas inte.) Mitt liv skulle bli tomt, meningslöst och innehållslöst. Jag skulle förlora exakt ALLT som ger mig glädje och mening med livet. Kvar finns bara meningslöshet, panik, ångest och svimningsanfall. Det vill säga livet blir 100% negativt och 0% positivt. Att sitta instängd och stirra in i väggen är inget liv för mig, men det skulle vara konsekvensen av en flytt. Bara krav och elände med en flytt. Jag skulle faktiskt ge upp och sluta kämpa.
Jag har inte med ett ord nämnt att du borde flytta och det är inte det jag menar. Du påtalar ju själv att det inte funkar som det är nu.
 
Har jag bett om din åsikt angående mitt boende? Nej, det har jag inte. Det är slutdiskuterat. Jag flyttar aldrig. För gör jag det så överlever jag inte. Hur svårt ska det vara att förstå?
Ta inte det här som att jag också argumenterar för att du bör flytta, för det är bara ditt beslut att ta. Men. Jag tror det är svårt för folk att förstå varför du inte flyttar, eller ger det som förslag, när det är så många andra som behöver göra uppoffringar kring sin boendesituation.
Alla har inte möjlighet att bo där de vill, de behöver bo där det finns möjlighet till jobb, eller annat för att få vardagen att gå ihop. De behöver välja boendeort efter vad som fungerar med barn. Eller tusen andra anledningar än för att de mår bra av det.
Därför tror jag många har svårt att sätta sig in i din exklusiva situation när många inte kan bo i hus och därför inte jobbar (pga brist på bil, kollektivtrafik och mående). Till syvende och sist så är en lösning på dina problem att flytta, men om du vägrar så är det ju inte en lösning liksom, men jag tror ärligt talat att många kan bli lite putt på att du minsann inte ska flytta för att kunna jobba.
Återigen, alla läser inte dina trådar och känner inte till din problematik eller diagnoser, utan det kanske bara en person som bor där inga jobb finns, typ.
 
Jag vet inte hur det funkar i praktiken.
Alt 1. Boendestöd påminner dig och hjälper dig att beställa medicin i sådan tid att du kan hämta på Instabox när du handlar på fredagen

Alt 2. Medicinen kommer dosförpackad från apoteket med visst intervall. Du behöver inte beställa nya uttag osv utan det rullar på. Du får påminnelse i god tid när receptet går ut. Nya förskrivningar kommer automatiskt med i dosförpackningen. Fungerar dock inte med vid behovs medicin. Kostar en liten slant per månad. Hämtas på apotek eller får hemlevererad beroende på möjligheter där du bor.
 
Ta inte det här som att jag också argumenterar för att du bör flytta, för det är bara ditt beslut att ta. Men. Jag tror det är svårt för folk att förstå varför du inte flyttar, eller ger det som förslag, när det är så många andra som behöver göra uppoffringar kring sin boendesituation.
Alla har inte möjlighet att bo där de vill, de behöver bo där det finns möjlighet till jobb, eller annat för att få vardagen att gå ihop. De behöver välja boendeort efter vad som fungerar med barn. Eller tusen andra anledningar än för att de mår bra av det.
Därför tror jag många har svårt att sätta sig in i din exklusiva situation när många inte kan bo i hus och därför inte jobbar (pga brist på bil, kollektivtrafik och mående). Till syvende och sist så är en lösning på dina problem att flytta, men om du vägrar så är det ju inte en lösning liksom, men jag tror ärligt talat att många kan bli lite putt på att du minsann inte ska flytta för att kunna jobba.
Återigen, alla läser inte dina trådar och känner inte till din problematik eller diagnoser, utan det kanske bara en person som bor där inga jobb finns, typ.
Jag har bil och körkort att använda då jag har jobb som jag får lön för. Det är när jag inte får lön som det blir svårt. Samhället anser ju att såna som jag (arbetslös, sjukskriven, funktionsnedsatt) inte ska ha en inkomst som det går att leva på. För 20 år sedan hade jag cirka 10 000 kronor att röra mig med per månad. Det var sjukersättning och bostadstillägg. För en tid sedan kollade jag vad det var värt i dagens penningvärde. Resultatet var cirka 14 800 kronor. Jag får ut flera tusen mindre än det. Faktum är att jag snart får mindre än 10 000 att leva på.

Det stora problemet här är som jag ser det, extremt låga ersättningar från våra välfärdssystem. Inte att jag bor där jag gör.
 
Jag har bil och körkort att använda då jag har jobb som jag får lön för. Det är när jag inte får lön som det blir svårt. Samhället anser ju att såna som jag (arbetslös, sjukskriven, funktionsnedsatt) inte ska ha en inkomst som det går att leva på. För 20 år sedan hade jag cirka 10 000 kronor att röra mig med per månad. Det var sjukersättning och bostadstillägg. För en tid sedan kollade jag vad det var värt i dagens penningvärde. Resultatet var cirka 14 800 kronor. Jag får ut flera tusen mindre än det. Faktum är att jag snart får mindre än 10 000 att leva på.

Det stora problemet här är som jag ser det, extremt låga ersättningar från våra välfärdssystem. Inte att jag bor där jag gör.
Jag tänker inte fortsätta argumentera för varför du borde eller inte borde flytta. Men det jag ville förmedla är att om du inte hittar jobb eller utbildning där du bor, inte kan sköta basala uppgifter som att handla mat och få medicin hem för att du inte har råd med att underhålla bilen, du kan inte ta dig till AF för att få jobb de % du är arbetsför... Ja då sticker det tyvärr i ögonen på folk som ser att du sitter i ett hus medan många andra behöver offra sina boendesituationer för att få ihop en dräglig ekonomi och jobba de % de har möjlighet till. Då utan att lägga på raster av mående både i kropp och knopp.
 
Ta inte det här som att jag också argumenterar för att du bör flytta, för det är bara ditt beslut att ta. Men. Jag tror det är svårt för folk att förstå varför du inte flyttar, eller ger det som förslag, när det är så många andra som behöver göra uppoffringar kring sin boendesituation.
Alla har inte möjlighet att bo där de vill, de behöver bo där det finns möjlighet till jobb, eller annat för att få vardagen att gå ihop. De behöver välja boendeort efter vad som fungerar med barn. Eller tusen andra anledningar än för att de mår bra av det.
Därför tror jag många har svårt att sätta sig in i din exklusiva situation när många inte kan bo i hus och därför inte jobbar (pga brist på bil, kollektivtrafik och mående). Till syvende och sist så är en lösning på dina problem att flytta, men om du vägrar så är det ju inte en lösning liksom, men jag tror ärligt talat att många kan bli lite putt på att du minsann inte ska flytta för att kunna jobba.
Återigen, alla läser inte dina trådar och känner inte till din problematik eller diagnoser, utan det kanske bara en person som bor där inga jobb finns, typ.
Det är klart att det finns folk som flyttar för att de måste. Det finns folk som flyr krig och trauman och klarar att ta sig igenom allt möjligt hemskt. Den skalan är ju oändlig. Sen finns det också de som inte klarar det. Folk som utvecklar självskadebeteenden, blir deprimerade, eller ännu värre.

Jag tycker det är svårt att säga åt en annan människa att de borde klara av saker, bara för att andra gör det. Lagom kul när det visar sig att de hade rätt när de sa att de inte klarade det.
 
Det är klart att det finns folk som flyttar för att de måste. Det finns folk som flyr krig och trauman och klarar att ta sig igenom allt möjligt hemskt. Den skalan är ju oändlig. Sen finns det också de som inte klarar det. Folk som utvecklar självskadebeteenden, blir deprimerade, eller ännu värre.

Jag tycker det är svårt att säga åt en annan människa att de borde klara av saker, bara för att andra gör det. Lagom kul när det visar sig att de hade rätt när de sa att de inte klarade det.
Jag säger inte att TS borde flytta. Jag säger inte att TS borde klara av att flytta. Det jag försöker förklara är hur andra som inte är TS och känner till TS situation (för det är bara TS som kan ha 100% koll och insyn i det) kan uppleva det hela när det för stora delar av befolkningen är ett måste.
 
Jag säger inte att TS borde flytta. Jag säger inte att TS borde klara av att flytta. Det jag försöker förklara är hur andra som inte är TS och känner till TS situation (för det är bara TS som kan ha 100% koll och insyn i det) kan uppleva det hela när det för stora delar av befolkningen är ett måste.
Ja, jo. Frågan är väl om TS inte är väldigt medveten om andras syn på hennes situation och begränsningar redan. Jag menar… det är ju normen? ”Det är väl bara att…”-resonemang kryllar det ju av och är väl det i princip alla med osynliga funktionsnedsättningar, kroniska sjukdomar och andra hälsotillstånd utanför de flestas funktionsnivåer stöter på som standard. Även här på forumet, även om det kanske inte är i majoriteten här eftersom många följt TS i flera år.

Men men.
 
Jag har bil och körkort att använda då jag har jobb som jag får lön för. Det är när jag inte får lön som det blir svårt. Samhället anser ju att såna som jag (arbetslös, sjukskriven, funktionsnedsatt) inte ska ha en inkomst som det går att leva på. För 20 år sedan hade jag cirka 10 000 kronor att röra mig med per månad. Det var sjukersättning och bostadstillägg. För en tid sedan kollade jag vad det var värt i dagens penningvärde. Resultatet var cirka 14 800 kronor. Jag får ut flera tusen mindre än det. Faktum är att jag snart får mindre än 10 000 att leva på.

Det stora problemet här är som jag ser det, extremt låga ersättningar från våra välfärdssystem. Inte att jag bor där jag gör.


Njae, välfärssystemet inkluderar inte att se till att folk har råd med bil och eget hus på landet. Det är många som inte har råd med det fast de jobbar. Det blir då svårt att kräva att det allmäna ska stå för det.

Det är ditt val var du ska bo sen är det, samhällets val hur mycket stöd du har rätt till.
Om det sammanfaller funkar det, men just nu vekar det saknas pengar. Om det finns mer pengar/hjälp med skjuts eller bidrag kan det börja fungera.
 
Du beskriver det där väldigt väl. Och jag förstår att det inte handlar om bussåkande eller inte, utan om kbt. Men oavsett: alla med autism har väl inte exakt samma grad av intryckskänslighet? Om det är den där typen av känslighet det gäller här, det vet vi ju inte. Det du beskriver borde gå att få ett intyg för hos psykiatrin för att söka färdtjänst, men det har ju inte gått.
Psykiatrin är generellt dåliga på att förstå just problemet med intryck (när jag kom till habiliteringen var det första gången jag kände mig förstådd, efter 20 år hos psykiatrin). Eller så förstår de, men kanske känner till att det inte är möjligt att få färdtjänst pga det där wille bor.
 
Njae, välfärssystemet inkluderar inte att se till att folk har råd med bil och eget hus på landet. Det är många som inte har råd med det fast de jobbar. Det blir då svårt att kräva att det allmäna ska stå för det.

Det är ditt val var du ska bo sen är det, samhällets val hur mycket stöd du har rätt till.
Om det sammanfaller funkar det, men just nu vekar det saknas pengar. Om det finns mer pengar/hjälp med skjuts eller bidrag kan det börja fungera.
Socialbidragsnormen bör vara botten, vilket det inte är. Hade jag haft 14800 som är nivån jag hade för 20 år sedan, så skulle jag klara mig betydligt bättre. Och 14800 är inte en förmögenhet. Det ansåg man i alla fall inte för 20 år sedan.

Numera krälar man under socialbidragsnorm.
 
Socialbidragsnormen bör vara botten, vilket det inte är. Hade jag haft 14800 som är nivån jag hade för 20 år sedan, så skulle jag klara mig betydligt bättre. Och 14800 är inte en förmögenhet. Det ansåg man i alla fall inte för 20 år sedan.

Numera krälar man under socialbidragsnorm.
Men om du ligger under försörjningsstödsnivån kan du väl söka försörjningsstöd?
 
Jag räknar med att använda moppen i stället för bilen i de allra flesta fall. Helt enkelt ett alternativ som är mycket billigare i drift än bilen. Moppen går på el så bara där är det billigare. Sen kostar moppen inget i besiktning eller skatt. Jag räknar heller inte med att en ny elmoppe kommer att gå sönder så som mina bilar gör.

Bilen jag har nu måste lagas. Det är cirka 4000 för montering av spjällmotor. Troligen är även lamdasonden defekt och behöver bytas, då jag ibland har startsvårigheter. Kostnad cirka 3000. Sen ska skatten betalas. Ny skatteperiod började 1 december. Skatten är på drygt en tusenlapp.

Men bilen behövs i de lägena jag behöver åka längre än vad jag kan åka med en moppe. Den behövs för frakt av tyngre eller mer skrymmande saker, samt även när jag måste åka med katterna till veterinären. Planen är att ställa på bilen i maj och uträtta ärenden som jag behöver bilen till. Men moppen klarar nog 95% av alla vardagsresor.


Nej, jag har inte räknat på det så som i kronor och ören. Men min uppskattning är att bilen är dyrast, färdtjänsten kostar mitt emellan och moppen är billigast. I mitt läge så är det ju arbetsförmedlingen som kräver att jag reser till dem och att jag sedan också troligen måste arbetsträna. När jag gick en arbetsmarknadsutbildning så betalade af resorna. Själv betalade jag bara egenavgiften på 600 kronor. Jag hoppas att det funkar likadant vid andra aktiviteter som af kräver att jag ska genomföra. Om det inte gör det så är jag helt enkelt tvungen att skaffa en moppe.


Jag har tänkt den tanken också. Och jag kan ju jobba om jag kan åka till och från jobbet med bil. Men bil är en ekonomisk omöjlighet just nu. Jag måste alltså ta bussen och då är det inte så sannolikt att jag orkar jobba något.


Det är möjligt att af betalar resorna. Det gjorde de när jag gick en arbetsmarknadsutbildning. Egenavgiften var 600 kronor.


Jag tror tyvärr att intyget från vården är bristfällig. Psykiatrin, som känner mig, vet vilka diagnoser jag har och har djup kunskap om diagnoserna, vägrade skriva ett intyg och hänvisade mig till vc. Där träffade jag en läkare som inte ens visste vilka diagnoser jag har. Jag fick ta upp mobilen och logga in på 1177 och visa vilka diagnoser jag har där.

Ledsagning lär inte funka alls. Dels är det fortfarande klaustrofobiskt att åka buss. Jag är fast i situationen och kan inte vända vid behov. Och en ledsagare kan heller inte göra något åt alla intryck jag utsätts för. Ledsagaren kan heller inte göra något åt att väntetiden inne i byn blir 6 timmar. Det går nämligen inga bussar mitt på dagen. Jag måste alltså klara väntetiden. Vilket är svårt för mig.


Ja, jag har fortfarande boendestöd. 1,5 timme åt gången 2 gånger i veckan. Men kollektivtrafiken funkar varken med stöd eller utan stöd. Och jag kommer inte att få boendestöd en hel dag. Det är den tiden det tar att åka till och från byn om jag ska vara där klockan 10. Boendestödet har inte ens kommit till jobbet den tiden på morgonen som jag måste åka. Jag måste ta en buss som går 7.20 och bussen hem går 14.40.

Och ja, jag håller med i ditt resonemang om att jag inte bör bli sämre av en utredning. Ingen tjänar på det. Men en moppe kan ändå vara bra för privata resor. Jag har t.ex. ett helvete att få hem medicin. Apoteket ligger inte där mataffären ligger utan 2,5 km därifrån. Att beställa medicin på nätet har visat sig fungera mycket dåligt. Ofta får jag inte hemleverans som alternativ. När jag kunnat välja early bird så har de misslyckats med att leverera under 2 veckors tid så jag blivit utan medicin. Ofta kan jag bara välja leverans till Instabox, som ju ligger bredvid mataffären men jag åker bara dit en gång i veckan.

Ja, jag får väl ta ett snack till med af om hur man ska lösa den här situationen. Men det är 4 månaders handläggningstid hos färdtjänsten, d.v.s. besked lär komma i början av april. Tveksamt om af vill vänta den tiden. Jag kommer att bli inskriven i jobb och utvecklingsgarantin vid jul.


Jättekonstigt. Här får man verkligen ingen färdtjänst för att det saknas kollektivtrafik.
Sonen får 600 kr i egenavgift för sitt busskort nu när han ska utredas i arbetsförmåga
 
Men om du ligger under försörjningsstödsnivån kan du väl söka försörjningsstöd?
Ett ägt boende och ett sparkonto brukar innebära avslag. Man ska ju ha förbrukat alla möjligheter själv först. Bil kan fungera om den är gammal med lågt värde. Men bara bostaden och sparkontot ställer till det.

Det kan mycket väl innebära att man måste avyttra ett billigt boende, leva upp pengarna och sen få hjälp med kostnaden för ett betydligt dyrare boende. Hur bakvänt det än känns.
 
Och sonens af kontakt är superbra med autismdiagnoser.
Han ställde frågor till sonen som sonen bara: men hur kan du veta det?
De har en överenskommelse om hur mycket tid han ska starta med, de är också alla överens om att han troligtvis aldrig kommer upp i heltid med sina problem.
Men då finns det på papper.
Det var lätt att prata med stället han ska vara på och de kan anpassa mycket.
Det är säkert samma ställe du ska till.
 
Du kan inte få färdtjänst för att du inte har råd att laga bilen/köpa en ny bil och bor "dåligt till".
Anses du ha förmåga att arbeta så tror jag inte att de bryr sig så mycket om hur du löser transporten till arbetet/sysselsättningen. Det ligger på arbetstagaren att lösa det helt enkelt och det anses inte vara samhällets ansvar, såvida du inte lever upp till kraven för att beviljas färdtjänst förstås. Har du ett bra läkarintyg där det är tydligt att du p ga. din funktionsnedsättning inte kan färdas på annat sätt än via färdtjänst så kommer du att beviljas det. Ekonomiska skäl är som sagt inget som de tar hänsyn till här och kraven har generellt blivit allt högre ställda. Ett bra och tydligt läkarintyg är en bra start.
 
Ett ägt boende och ett sparkonto brukar innebära avslag. Man ska ju ha förbrukat alla möjligheter själv först. Bil kan fungera om den är gammal med lågt värde. Men bara bostaden och sparkontot ställer till det.

Det kan mycket väl innebära att man måste avyttra ett billigt boende, leva upp pengarna och sen få hjälp med kostnaden för ett betydligt dyrare boende. Hur bakvänt det än känns.
Tänkte inte på sparkontot då det låter som svältläge ofta, men kan gå att få försörjningsstöd med hus beroende på omständigheter.
 
Njae, välfärssystemet inkluderar inte att se till att folk har råd med bil och eget hus på landet. Det är många som inte har råd med det fast de jobbar. Det blir då svårt att kräva att det allmäna ska stå för det.

Det är ditt val var du ska bo sen är det, samhällets val hur mycket stöd du har rätt till.
Om det sammanfaller funkar det, men just nu vekar det saknas pengar. Om det finns mer pengar/hjälp med skjuts eller bidrag kan det börja fungera.
Du har ju varit med alla gånger det här har diskuterats under alla år, så kanske släppa det skulle vara ett allternativ?
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
28
· Visningar
3 095
Senast: malumbub
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp