Af vill utreda

Ja läser jag texten så låter det vansinnigt att bo så som ts gör med den ekonomin och i den sitsen.
Att bo i en mindre stad i en marklägenhet eller liknande betyder ju inte att man blir ihopträngd med mängder med grannar heller oftast är det lugnt även inåt stan såvida man inte flyttat till centralare delar av en större stad.

Jag bor i en mindre stad och det finns flera grupper med marklägenheter både i stan och i byarna runt om alltså på landet men med ett rimligt avstånd in till samhälle och stad.
Om du följer Wille här och i andra forum så ser du att huset och trädgården är absolut livsnödvändiga för henne. Jag tror faktiskt inte att den punkten är förhandlingsbar överhuvudtaget - OCH jag förstår det! Så, uteslut det argumentet nu och i fortsättningen.
 
Be AF kalla till ett SIP-möte när du är där, du ska inte behöva dra i allt själv.

Har ni tillgång till personligt ombud i kommunen där du bor?
Ja, det finns visst. Men de har inte direkt varit medgörliga när jag ringt dem tidigare. Jag fick ingen hjälp med något den gången,

Självklart ska ts få bo var hon vill det var inte min mening att såra någon.
Men varför yttrar du dig då? Jag är ju liksom inte dum i huvudet och kan ta de beslut själv som är bäst för mig. Jag har förmågan att se vilka konsekvenserna skulle bli om jag flyttade. Och du har ingen aning.

Att hjälpa dig komma ihåg att beställa medicin är absolut en uppgift inom deras område. Och så kan du hämta på Instabox bredvid affären när du handlar på fredagar. Så både blir det enklare för dig och du löser det mer själv och slipper känna andra måste köra mm
En medicin måste tyvärr beställas i sista minuten. Det är 6 veckors intervall på att få ta ut den och då är det i princip nästan slut hemma. Sjukt stressigt faktiskt.
 
Om du följer Wille här och i andra forum så ser du att huset och trädgården är absolut livsnödvändiga för henne. Jag tror faktiskt inte att den punkten är förhandlingsbar överhuvudtaget - OCH jag förstår det! Så, uteslut det argumentet nu och i fortsättningen.
Och det är så mycket mer än bara det yttre. Det finns så många dimensioner här. Det du ser på ytan är bara toppen av isberget.
 
En medicin måste tyvärr beställas i sista minuten. Det är 6 veckors intervall på att få ta ut den och då är det i princip nästan slut hemma. Sjukt stressigt faktiskt.
Kan du kolla om de kan tidigarelägga intervallen en vecka typ en gång? Så har du hunnit ”bunkra upp” en vecka extra och slipper känna panik att bli utan?
Jag bor också avsides och har medicin med intervall. Men de har pga det lagt intervallen så att jag har ca 1-2 v kvar av medicinen när jag får ta ut igen. Så kan jag lugnt hinna beställa och få hem i tid.
Kanske kan du kolla iaf? En mindre grej att stressa om iaf.
 
Om du följer Wille här och i andra forum så ser du att huset och trädgården är absolut livsnödvändiga för henne. Jag tror faktiskt inte att den punkten är förhandlingsbar överhuvudtaget - OCH jag förstår det! Så, uteslut det argumentet nu och i fortsättningen.
Fast det är väl inte heller rimligt att man ska ha läst samtliga tidigare trådar av en användare för att få kommentera och komma med förslag? Speciellt när tråden ligger på allmänt och inte på dagbok ☺️
 
Hörlurar har jag inte råd med. De jag har är med sladd och jag måste använda adapter för att kunna koppla den till mobilen. Det glappar fruktansvärt mycket och musiken stängs hela tiden av.

Vet inte vad jag ska med keps och glasögon till.
Jag har Sony wh1000xm5 brusreducerande hörlurar on ear. Fått dem ar arbetsförmedlingen som arbetshjälpmedel, för bland annat resorna! Vet en annan som fick det just för intryck, efter att jag tipsade om hur bra de fungerade på mig. Den personen var också nöjd över att få dämpade intryck från omgivningen. Så ta upp med dem om det.
 
Jag tror inte jag förstår helt. Och har bara läst första sidan.

Tänker att en moppe kostar mer än 4000 kr? och att om du får ett jobb, och just nu har råd att köpa en moppe, så kanske du har råd att lägga de pengarna på att reparera bilen och köra den en månad innan du får lön. Det verkar enklare?

Sedan håller jag med om att det är otäckt att åka buss. Jag har alltid cyklat och undvikit buss. Men jag har, efter att ha haft månadskort på annat med buss i, lärt mig. Och som någon skrev ovan så är det super att åka tex bara rakt, en busslinje till en hållplats några gånger för att vänja sig. Jag rekommenderar att äta någonting gott, eller annan belöning, när man är framme och sedan vända och åka hem igen. För att liksom göra som när man tränar hästar med morötter. Det verkar fungera på människor också.
Jag har faktiskt haft bussfobi tidigare. Det är svårt att åka buss när man inte ser och inte hör som man ska. Chaufförer som glömmer stanna trots att man trycker, trasiga paneler som visar nästa hållplats, högtalarutrop som inte fungerar. Inte konstigt att man är rädd och inte tror man klarar av det. Har dock fått hjälp av synmottagningen, som är en del av habiliteringen (så typ samma borde finnas för TS egentligen) har vi tränat med personal från dem, olika sträckor. Både strategier och vad man kan ha koll på om något inte fungerar. Träning med trygg person från habiliteringen skulle man ju kunna testa.
 
Det är för att jag tror fk kommer att leta efter minsta möjliga anledning att hitta arbetsförmåga hos mig.

Min uppfattning är att arbetsförmågeutredningarna från AF brukar vara rätt verklighetsförankrade. Långt ifrån den bedömning som FK oftast ska göra utifrån (ofta halvdant skrivet) intyg och bedömningsnormer. Om du kan göra en sedan (nu eller senare) så kan det vara till nytta för dig för att få bättre förståelse från myndighetshåll om vilka svårigheter du har.

(Apropå intryckskänslighet så skriver jag under på att alla sätt att skärma av sig är värdefulla! DEt funkar precis som triggerstapling hos djur, det behöver inte nödvändigtvis vara så att man känner att ljud/ljus eller vad det nu kan vara är det stora problemet, men att deala med många småjobbiga intryck samtidigt som man är stressad kan vara det som gör situationen ohanterlig. Använder alltid lurar och solglasögon/stor luva som täcker en hel del av sidorna när jag åker kollektivt, tex.)
 
En medicin måste tyvärr beställas i sista minuten. Det är 6 veckors intervall på att få ta ut den och då är det i princip nästan slut hemma. Sjukt stressigt faktiskt.
Vad är det för anledning till det? Kan den påverkas?

Men än större anledning ta hjälp av boendestöd eller ha tjänst via apoteket då! En sån sak ska inte behöva vara sjukt stressig, så få bort den stressen med någon av alternativen som finns så blir en sak lindrigare för dig.
 
Vad är det för anledning till det? Kan den påverkas?

Men än större anledning ta hjälp av boendestöd eller ha tjänst via apoteket då! En sån sak ska inte behöva vara sjukt stressig, så få bort den stressen med någon av alternativen som finns så blir en sak lindrigare för dig.
Så trånga intervall brukar det inte vara, en anledning till att en medicin inte räcker är att man tar lite mer än tänkt, det är väl också därför det är lite åtstramat, just för att man inte ska ta mer än tänkt.
 
Förutom att TS är autistisk och är i en situation där hen har ett billigt och fungerande boende. Men hon saknar ett socialt nätverk som kan hjälpa henne, och diagnosen är ny så allt det samhället kan göra för henne har inte kommit igång ännu.

Jag tror på att färdtjänst med ledsagare/boendestöd för apotek och övriga ärenden är lösningen. Hörlurar, keps, glasögon på.
Ett fungerande boende inkluderar väl rimligen saker som hör boendet till som möjlighet att handla och ta sig till jobb, sjukvård etc. Så nej boendet fungerar inte idag som helhet.

Det är sen en gränsdragning vad man kan förvänta sig att samhället och sjkvårdrn ställer upp med.
 
Fast det är väl inte heller rimligt att man ska ha läst samtliga tidigare trådar av en användare för att få kommentera och komma med förslag? Speciellt när tråden ligger på allmänt och inte på dagbok ☺️
Och @Kajsalisa - förlåt, det var inte meningen att låta dryg. Det där med att Wille ”borde flytta” har tagits upp gång på gång i olika trådar, så pass ofta att jag tänkte att ”alla” läst dem. Och att det är så onödigt att ta upp det igen då det inte är ett alternativ. Men det var inte meningen att ta nåt för givet fastän det lät så.
 
Ett fungerande boende inkluderar väl rimligen saker som hör boendet till som möjlighet att handla och ta sig till jobb, sjukvård etc. Så nej boendet fungerar inte idag som helhet.

Det är sen en gränsdragning vad man kan förvänta sig att samhället och sjkvårdrn ställer upp med.
Fast det blir ju inte en bättre helhet av att lösa några fler pusselbitar om det samtidigt innebär att rycka bort några minst lika viktiga.
 
Ett fungerande boende inkluderar väl rimligen saker som hör boendet till som möjlighet att handla och ta sig till jobb, sjukvård etc. Så nej boendet fungerar inte idag som helhet.

Det är sen en gränsdragning vad man kan förvänta sig att samhället och sjkvårdrn ställer upp med.
Jag bara tänker att ifrågasättande av boendet inte brukar leda till något annat än att Wille blir allt mer upprörd och alla andra blir allt mer frustrerade.
 
Jag bara tänker att ifrågasättande av boendet inte brukar leda till något annat än att Wille blir allt mer upprörd och alla andra blir allt mer frustrerade.
Nej det leder ingenstans, men @Wille har stort behov av att hela boendesituationen löses, det är ju ett stort bekymmer just nu när hon lägger en massa fokus på hu hon ska få ihop så "enkla" saker som apotek och att handla.

Jag är osäker på vad man kan kräva för hjälp här.
 
Jag har faktiskt haft bussfobi tidigare. Det är svårt att åka buss när man inte ser och inte hör som man ska. Chaufförer som glömmer stanna trots att man trycker, trasiga paneler som visar nästa hållplats, högtalarutrop som inte fungerar. Inte konstigt att man är rädd och inte tror man klarar av det. Har dock fått hjälp av synmottagningen, som är en del av habiliteringen (så typ samma borde finnas för TS egentligen) har vi tränat med personal från dem, olika sträckor. Både strategier och vad man kan ha koll på om något inte fungerar. Träning med trygg person från habiliteringen skulle man ju kunna testa.
Det kommer inte att fungera. Känslan av att sitta fast och att inte kunna påverka den känslan eller kunna fly, är nog rätt svår att göra något åt. Det är det problemet som är värst.

Varför jag yttrar mig? För du skriver på ett allmänt forum antar jag?
Har jag bett om din åsikt angående mitt boende? Nej, det har jag inte. Det är slutdiskuterat. Jag flyttar aldrig. För gör jag det så överlever jag inte. Hur svårt ska det vara att förstå?

Vad är det för anledning till det? Kan den påverkas?

Men än större anledning ta hjälp av boendestöd eller ha tjänst via apoteket då! En sån sak ska inte behöva vara sjukt stressig, så få bort den stressen med någon av alternativen som finns så blir en sak lindrigare för dig.
Troligen för att man kan överdosera av den.
 
Vilka pusselbitar menar du att jag skulle vilja rycka bort?:confused:
Meningen med livet. Anledningen till att jag orkar fortsätta kämpa med mitt liv. Jag skulle betrakta ett annat boende som ett fängelse där jag aldrig kan gå ut för det finns inget att gå ut till (handla mat eller medicin räknas inte.) Mitt liv skulle bli tomt, meningslöst och innehållslöst. Jag skulle förlora exakt ALLT som ger mig glädje och mening med livet. Kvar finns bara meningslöshet, panik, ångest och svimningsanfall. Det vill säga livet blir 100% negativt och 0% positivt. Att sitta instängd och stirra in i väggen är inget liv för mig, men det skulle vara konsekvensen av en flytt. Bara krav och elände med en flytt. Jag skulle faktiskt ge upp och sluta kämpa.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
28
· Visningar
3 095
Senast: malumbub
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp