Vad hände med e och ä?

[karamelldrottningen]

Jag hae i hela mitt liv sagt "ta det säkra före det osäkra", och använt det som "jag tar hellre bilen än bussen, för om bussen är sen missar jag tiden", dvs tar det säkra alternativet. Är det alltså fel?

Så säger jag också så det kan omöjligt vara fel.

Men har läst ”ta det säkra för det osäkra” (alltså för istället för före) så då blir det annan betydelse, att man ser något som är säkert för något som är osäkert.

 

[ekra]

Kanske är det en normal språkutveckling att e och ä flyter ihop. I det norska språket verkar det bli allt mer vanligt att folk inte skiljer på ske-ljud och kj-ljud. Det blir alltså ”skjøtt, skjole och skjino” istället för ”Kjøtt, kjole och kino”. Vilket till och med i mina öron låter fel, men backar man i tiden använde man språket annorlunda. Norrönt: ”Skip” med hårt k, modern norska, samma stavning men uttal ”skjip”.

Intressant artikel

 

[ekra]

Ta det säkra för(e) det osäkra? Gå in på länken och bli lite klokare. (Eventuellt)

 

[mandalaki]

Kanske är det en normal språkutveckling att e och ä flyter ihop. I det norska språket verkar det bli allt mer vanligt att folk inte skiljer på ske-ljud och kj-ljud. Det blir alltså ”skjøtt, skjole och skjino” istället för ”Kjøtt, kjole och kino”. Vilket till och med i mina öron låter fel, men backar man i tiden använde man språket annorlunda. Norrönt: ”Skip” med hårt k, modern norska, samma stavning men uttal ”skjip”.

Intressant artikel

Jag tror inte att det är normal språkutveckling. Det måste finnas en gräns mellan utveckling och stavfel.

 

[ekra]

Jag tror inte att det är normal språkutveckling. Det måste finnas en gräns mellan utveckling och stavfel.

Gissa om debatten i Norge går het om just detta i ”Skjøtt-frågan”. Är det talfel eller normal språkutveckling? Det låter helt horribelt för en språkvän. Tänk om vi skulle börja säga ”skjäkrem” istället för ”käkrem”, ”skjött” istället för kött”... brrr...

 

[MiaMia]

Kanske är det en normal språkutveckling att e och ä flyter ihop. I det norska språket verkar det bli allt mer vanligt att folk inte skiljer på ske-ljud och kj-ljud. Det blir alltså ”skjøtt, skjole och skjino” istället för ”Kjøtt, kjole och kino”. Vilket till och med i mina öron låter fel, men backar man i tiden använde man språket annorlunda. Norrönt: ”Skip” med hårt k, modern norska, samma stavning men uttal ”skjip”.

Intressant artikel

Men talspråksutveckling och skriftspråksutveckling ska inte alltid följa varandra. Speciellt inte om det är en pågående förändring som man inte vet var den kommer att stabilisera sig. Och om förändringen inte är utbredd över "hela" (övervägande del?) av landet ännu.
Det har betydelse för skriftspråkets funktion att det inte förändras alltför mycket och alltför ofta.

Skulle säga det är helt vettigt att man inte korrigerar variant-uttal. Det ska vara något som är så avvikande så det är solklart fel innan man börjar peta i det muntliga. (om det inte handlar om att fysiskt kunna och behövs hjälp av logoped)
Men oavsett om det finns muntligt sammanfall eller inte så ska man korrigera och lära in den rätta stavningen. Det blir lite merarbete just där muntlig skillnad inte finns att ta hjälp av. Men det kommer alltid vara sådanna skillnader, och ska vara pga de olika funktionerna hos tal- resp. skriftspråk ochderas relation till varandra.

 

[Badger]

När bytte de plats? Är det mer än ett halvår gammalt? Numera ser jag flera sådana fel dagligen.

Jag hade gjort det endå
I stort sätt
Kan inte komma förens/fören
På något sett
Jag gick enda hem
Ända gången jag gjorde det var ...

När blev det där så svårt? Och framför allt varför?

När folk och barn slutade läsa böcker?

 

[Asko]

Det kan det omöjligt vara. Fram förallt. Helt ologiskt. Men jag kan inte tolka deras tecken (täcken!) riktigt.

Så framförallt är det enda och rätta ordet eller missuppfattade jag något?

 

[MiaMia]

Så framförallt är det enda och rätta ordet eller missuppfattade jag något?

Framför allt är också ok, och det vanligaste alternativet.

 

[megasus]

Jag har funderat mycket på detta!

Är det så att en massa människor inte har en tydlig känsla av vad det är att säga saker som "i stort sett" och "på så sätt"? Har de aldrig funderat på vad uttrycken faktiskt betyder?

För min del är det inte så. Jag är väl medveten om uttryckens betydelse och VET vad som ska vara rätt. Ändå har det hänt mer än en gång att jag sett gamla mail där jag skrivit dumma fel som t.ex "än" istället för "en" eller "i stort sätt". Oftast att jag felaktigt använder ä istället för e, tror inte jag varit med om motsatsen men kan inte svära på det.

Har ingen aning om varför eller hur jag ska undvika att det händer! Kanske har det som @niphredil skrev med trötthet att göra, och att hjärnan inte riktigt orkar med att "sortera korrekt" mellan de ord som låter lika.
Varje gång jag ser att det har hänt så försöker jag intala mig att det är mänskligt att fela, men det går sådär. Jag skäms.

 

[Asko]

Framför allt är också ok, och det vanligaste alternativet.

Men att man då snarare talar om sakers position? Dvs någon sak står framför allt annat. Eller är det även om icke-saker?

 

[Hedinn]

Men att man då snarare talar om sakers position? Dvs någon sak står framför allt annat. Eller är det även om icke-saker?

Fast det är ju just det som det betyder? Att du placerar något framför allt, som det viktigaste. Behöver ju inte vara fysisk placering. Framförallt är ju bara en ihopskrivning av orden som blivit godkänd senare.

 

[Asko]

Fast det är ju just det som det betyder? Att du placerar något framför allt, som det viktigaste. Behöver ju inte vara fysisk placering. Framförallt är ju bara en ihopskrivning av orden som blivit godkänd senare.

Det var just det jag undrade om det ena betydde fysisk placering och det andra annat, men då förstår jag! De betyder alltså samma sak

 

[MiaMia]

Det var just det jag undrade om det ena betydde fysisk placering och det andra annat, men då förstår jag! De betyder alltså samma sak

Det var jag som rörde till det för att jag missuppfattade tecknen i SAOLs nätversion som såg annorlunda ut än i tryck.