Shit pommes. Nu är mötet slut och jag har skakat som ett asplöv i en hel timme, tur jag tog de där muskelavslappnande annars hade kroppen väl exploderat.
Det var fruktansvärt jobbigt, men chefens chef uttryckte att hen var glad över att jag tagit tag i att anordna ett möte och hade listat och definierat vad som inte funkar.
Jag hoppas bara att jag inte var för skarp i min kritik. Jag lyckades i alla fall med
@athena_arabians råd jag fick för länge sedan att vara så torr och saklig som jag bara kan.
Hade värsta inledningen och avslutet, och listan var punktad i ordning men jag klarade inte av att hålla mig till manus tyvärr, är lite rädd att det blev snurrigt.
Nu ska jag sitta här tills jag slutar skaka, och sen gå och fortsätta jobba. Tvivlar på att jag får i mig någon mat i dag för katarren lär väl gå bananas just nu med all den här stressen. Men det gör inget, jag klarade av att ha mötet och sopade inte mina problem under mattan. Är lite stolt och tänker samtidigt "vad har jag gjort?".
Chefens chef frågade även om jag kände att jag behövde gå till företagshälsans psykolog igen och att jag om jag kände det behovet skulle börja gå där igen. Jag har ju tänkt på det länge nu och det är nog dags att ta tag i det faktiskt.
