Och istället står du utanför och skriver på BukeJag sitter just nu utanför Max (väntar på bussen) och är sugen på att gå in och köpa en liten pommes jättesugen...
Varför inte bara gå in?
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Och istället står du utanför och skriver på BukeJag sitter just nu utanför Max (väntar på bussen) och är sugen på att gå in och köpa en liten pommes jättesugen...
För att jag inte ville sabba matlusten, jag tappar den så lätt. Istället gick jag till busshållplatsen och började dricka ur min läsk, ... smartOch istället står du utanför och skriver på Buke
Varför inte bara gå in?
Det är ju då man vill ha den typen av män som säger "kvinnor är sämre på bilkörning och särskilt backning" som publik.
Vet inte exakt vad som menas med två situationer men bra oavsettJag fick stanna lite längre på jobbet eftersom det blev två situationer samtidigt. Nåja, nu är jag iaf på väg till bilen
Vet inte exakt vad som menas med två situationer men bra oavsett
Ja jag hade kört många år med boogie innan jag skulle ta BE och skulle då köra med ett pyttelitet enkelaxlat släpSen är det skillnad med vilken bil man kör och med kanske en annan transport.
Sina egna kan man ju backa i sömnen annars.
Haha, fattade inte att det inte tillhörde målningen först, tänkte att okej, det förklarar minen, vad det nu är på tallriken rörde till det känslomässigt!!Min granne kom ner med nybakade piroger till mig nu när jag målade Visa bifogad fil 47668
Ok det är ett race!Önskar att jag vore rik och kunde köpa denna:
Som den minnesvärda gången när vi vid lunchtid skulle tanka på Svartbäcksgatan och det inte gick att köra ut för det stod en folkabuss i vägen. Maken insåg sin begränsning och lämnade ratten till mig.Jag backade in en släpvagn på en smal väg för att hämta ett par bokhyllor jag köpt (det fanns inget riktigt bra ställe att vända på). Det var första gången jag hade släp på den bilen och kanske typ tredje gången jag körde med släp. Det var mörkt och regnade så det var inte lätt. När jag väl backat färdigt, riktigt snyggt och rakt hela vägen utan omtag, visade det sig att jag backat två hus för långt, jag missade numret pga vädret och att jag var fokuserad på släpvagnen! Jag var lite ledsen att jag inte hade publik för det var en riktigt snygg backning
Psykologbesöket gick som förväntat. Just nu känns liksom allt bättre. Jag börjar få tillbaka min aptit, jag vet inte ens hur länge sedan det var jag verkligen suktade efter mat. Huvudvärken är helt borta. Jag börjar långsamt få ork till att leva igen, hjärnan känns liksom inte som att den inte fattar något längre. Små steg åt rätt riktning. Allt tack vare nedstängning av skolan. Jobba hemifrån.
Blir ju som sjukskrivning light med deluxepaket. Jag behöver inte vara i den miljön som gjorde att jag mådde så himla kass, men jag är sysselsatt, med bibehållen lön, och slipper krångel med försäkringskassa osv. Känner mig lyckligt lottad. Nästan så att jag känner att det var skönt med pandemi (men självklart ändå inte).
Vi bestämde att vi skulle avsluta samtalen eftersom jag känner stor förbättring. Psykologen sa att hen förmodligen hade pratat med mig om en lite längre sjukskrivning denna gång, men att det inte verkar behövas i nuläget. Hen sa att hen tyckte det såg ut som att jag var en milsvids gladare person nu jämfört med sist. Hen har nog lite rätt.
Firade med poke bowl. Gick promenad i Humlegården, åkte hem. Sitter nu och jobbar och har lite ångest över beslutet? Var det rätt att avsluta samtalen? Tänk om jag börjar må dåligt? Klump i magen. Men har lovat mig själv att gå på en liten promenad igen och sluta tänka så. Skulle jag börja må dåligt igen kan jag ta upp samtalen igen - nu är det ju inte så främmande för mig att be om hjälp så. Mindre tröskel att kliva över.