Vad gör vi? del 2 - Kids Edition

[Voeux]

Kommer med vild gissning, men du kan inte ha fått svamp? Det ska tydligen göra hiskeligt ont.

Tveksamt, de ser fina ut och får alltid lufttorka. Men vet inte om man kan se det på något sätt? I så fall hade jag det visserligen under alla månader med dottern också, så min gissning är främst att det har med min känslighet att göra i kombination med plana/inåtvända bröstvårtor.

 

[Guldaskig]

Tveksamt, de ser fina ut och får alltid lufttorka. Men vet inte om man kan se det på något sätt? I så fall hade jag det visserligen under alla månader med dottern också, så min gissning är främst att det har med min känslighet att göra i kombination med plana/inåtvända bröstvårtor.

Läste lite om det och det verkar dels kunna synas men verkar också kunna finnas inuti brösten utan att det syns. Står mer på 1177 Kanske är ett långskott

Min ena dotter hade svamp i munnen men jag klarade mig. En kompis barn fick också svamp i munnen och det smittades över till min kompis, inte alls skönt tydligen.

Det är en hel vetenskap med amning…

 

[Voeux]

Det är en hel vetenskap med amning…

Verkligen! Det är fascinerande. Innan jag fick barn hade jag ingen aning om hur svårt det kunde vara och att det som du säger.. är en helt egen vetenskap.

 

[Blyger]

Hade lite blåsor förut men annars syns det inte. Mest ”svedd”. Samma form som innan när han släpper.

Du har såklart rätt, att inte vilja borde räcka som skäl. Upplever bara att jag blivit så hårt pressad både av vård och vänner att jag är rädd att jag gör fel om jag slutar.

Fasen vad tråkigt.
Folk ska verkligen hålla klaffen ibland.
Att inte vilja räcker.

 

[Martenix]

Verkar bero på vem man frågar. Vissa verkar ju tycka att det är fullt normalt att ha väldigt ont och vara sårig i månader innan det släpper. Läste på någon sida här om dagen att ”det brukar bli bättre efter 1-3 månader” Jaaaaamen dåså!

Jo jag vet. Det var väl delvis det som fick mig att härda ut i fyra månader trots att jag bara ville slänga ifrån mig sonen varje gång han ville amma. Det gjorde så djävulskt ont. Till sist så fick jag fantastisk hjälp av en erfaren barnmorska på amningsmottagningen och ett klippt tungband senare så blev det mycket bättre vårt fall. Men med facit i hand så var det ju vansinne att hålla ut så länge (sonen född under första delen av covidpandemin och det var väldigt svårt att få hjälp där jag bor). Det har påverkat mitt mående negativt på flera sätt har jag insett i efterhand.

Jag hoppas verkligen ni snart hittar en lösning som fungerar för er, vill bara lyfta fram att det inte behöver vara fel att "ge upp" amningen. I vissa sammanhang så framställs det ju nästan som en dödssynd och då är det lätt att börja klandra sig själv eller pressa sig lite längre än vad som egentligen känns bra...

 

[et_flickan]

Verkligen! Det är fascinerande. Innan jag fick barn hade jag ingen aning om hur svårt det kunde vara och att det som du säger.. är en helt egen vetenskap.

När jag slutade amma min dotter var det några jobbiga människor som tyckte jag gav upp för lätt. Jag var sönderstressad, djupt deprimerad och fullständigt trasig. Utdrivningen slutade fungera och produktionen gick ner fort. Men vad jag sörjde och det dåliga samvetet fanns där hela tiden väldigt länge. Amning är inte enkelt på nåt sätt.

 

[soom]

Hade lite blåsor förut men annars syns det inte. Mest ”svedd”. Samma form som innan när han släpper.

Du har såklart rätt, att inte vilja borde räcka som skäl. Upplever bara att jag blivit så hårt pressad både av vård och vänner att jag är rädd att jag gör fel om jag slutar.

Hm, gör det lika ont nu som när blåsorna fanns eller har det lättat något? Jag tänker om läkning pågår. Har du provat multi-mam-kompresser? (Kan sitta på betydligt längre tid än vad som står på dom)

Du gör inte fel om du slutar. Var snäll mot dig!

 

[Voeux]

Hm, gör det lika ont nu som när blåsorna fanns eller har det lättat något? Jag tänker om läkning pågår. Har du provat multi-mam-kompresser? (Kan sitta på betydligt längre tid än vad som står på dom)

Du gör inte fel om du slutar. Var snäll mot dig!

Ondare nu än när blåsorna var där, märkligt nog. Testade kompresserna med dottern men tyckte nästan det blev värre Purelan har hjälpt lite dock, men tycker det blir kletigt och svårare att få greppet vid amning sen.

 

[Voeux]

När jag slutade amma min dotter var det några jobbiga människor som tyckte jag gav upp för lätt. Jag var sönderstressad, djupt deprimerad och fullständigt trasig. Utdrivningen slutade fungera och produktionen gick ner fort. Men vad jag sörjde och det dåliga samvetet fanns där hela tiden väldigt länge. Amning är inte enkelt på nåt sätt.

Det är verkligen inte enkelt. Det var många olika faktorer som gjorde att jag inte mådde bra förra året men amningen var definitivt en betydande del i det. Vill inte att det ska bli samma sak igen nu.

 

[et_flickan]

Det är verkligen inte enkelt. Det var många olika faktorer som gjorde att jag inte mådde bra förra året men amningen var definitivt en betydande del i det. Vill inte att det ska bli samma sak igen nu.

Hur gammal är din lilla nu igen?

Jag gillade att amma och det var smidigt. Hoppas så att det fungerar bättre denna gång och att jag kan få revansch även när den kommer till den biten.

 

[FeatherCloud]

Hade lite blåsor förut men annars syns det inte. Mest ”svedd”. Samma form som innan när han släpper.

Du har såklart rätt, att inte vilja borde räcka som skäl. Upplever bara att jag blivit så hårt pressad både av vård och vänner att jag är rädd att jag gör fel om jag slutar.

Fy så dumt med press! Jag gav upp att amma storebror efter 6 veckor. Eller ja, han vägrade bröstet till förmån för flaskan. Lillasyster ammade jag i kanske.. 2 dygn? När vi kom hem från bb och det började krångla kände jag Nej tack och hämtade en flaska. Varken på återbesök eller bvc fick jag annat än stöd. Jag hade liksom du väl(?) förlossningsdepression med första och sa som det var, att jag inte ville riskera att trigga igång något igen. Ingen har rätt att tycka något alls om ditt val hur du matar din bebis.

 

[Vira]

Känns som läge för den här:

Jag har ammat och älskat det - men det har ju haft att göra med den lilla detaljen att mina bröstvårtor tydligen är gjorda av plåt. Aldrig gjort ont, inte ens i början. Tror inte att jag hade klarat att kämpa länge alls om det hade gjort ont, är ju så mycket annat som är tufft när man har bebis.

 

[Blyger]

Känns som läge för den här:
Visa bifogad fil 118125

Jag har ammat och älskat det - men det har ju haft att göra med den lilla detaljen att mina bröstvårtor tydligen är gjorda av plåt. Aldrig gjort ont, inte ens i början. Tror inte att jag hade klarat att kämpa länge alls om det hade gjort ont, är ju så mycket annat som är tufft när man har bebis.

Haha bra bild!!

 

[et_flickan]

Jag ligger i sängen och har panik. Hur ska jag klara två barn? Vad har vi gett oss in på? Hur kommer jag må? Så många frågor men så lite svar. Väntar på att maken kommer hem så jag kan få lite närhet och förhoppningsvis få pulsen att gå ner lite. Puh!

Barnet förstod att nåt var fel och gav mig en kram innan vi gick och la oss. Underbara unge.

 

[Voeux]

Hur gammal är din lilla nu igen?

Jag gillade att amma och det var smidigt. Hoppas så att det fungerar bättre denna gång och att jag kan få revansch även när den kommer till den biten.

2 veckor. Jag tror inte det tyvärr, hur eller hur så kommer det nog aldrig bli välfungerande och trevligt. Men revansch på själva bebisbubblan tar jag gärna och att inte amma kan nog vara en del av det.

 

[et_flickan]

2 veckor. Jag tror inte det tyvärr, hur eller hur så kommer det nog aldrig bli välfungerande och trevligt. Men revansch på själva bebisbubblan tar jag gärna och att inte amma kan nog vara en del av det.

Föräldraskap sitter ju inte i brösten. Jag mådde bättre när jag väl insåg hur mycket stress amningen tillförde eftersom den inte fungerade som den skulle de sista veckorna. Sista gången vi ammade gjorde jag det med ett lugn jag inte känt förut men då hade jag ändå accepterat att det var sista gången.

 

[Voeux]

Jag ligger i sängen och har panik. Hur ska jag klara två barn? Vad har vi gett oss in på? Hur kommer jag må? Så många frågor men så lite svar. Väntar på att maken kommer hem så jag kan få lite närhet och förhoppningsvis få pulsen att gå ner lite. Puh!

Barnet förstod att nåt var fel och gav mig en kram innan vi gick och la oss. Underbara unge.

Känner igen känslorna och känner med dig Hoppas du får samma upplevelse som oss, att det gick utmärkt.

 

[Dorinda]

2 veckor. Jag tror inte det tyvärr, hur eller hur så kommer det nog aldrig bli välfungerande och trevligt. Men revansch på själva bebisbubblan tar jag gärna och att inte amma kan nog vara en del av det.

Folk ska bara ge klaffen i att kommentera och tycka åt dig!

Barnet kommer må bäst av att du gör det som känns bäst för dig! Ersättning är alldeles utmärkt
Börja blanda och se hur det känns när han får flaskan?

För mig och mitt barn, var amningen sjukt praktisk. Får jag ett till barn, kan det vara något helt annat!

 

[Voeux]

Folk ska bara ge klaffen i att kommentera och tycka åt dig!

Barnet kommer må bäst av att du gör det som känns bäst för dig! Ersättning är alldeles utmärkt
Börja blanda och se hur det känns när han får flaskan?

För mig och mitt barn, var amningen sjukt praktisk. Får jag ett till barn, kan det vara något helt annat!

Hade precis BVC på hembesök och pratade amning ganska länge och hon fick väl en känsla av allt jag berättade och frågade rakt ut om jag hade en förlossningsdepression senast och jag svarade att jag hade haft det. Sen bollade vi lite tankar och känslor kring amningen och efter ett tag sa hon att ”Jag tänker att du är mer erfaren nu…” och det knöt sig lite i magen för jag var helt säker på att hon skulle avsluta meningen med att vi säkert kommer få det att funka, om jag bara bla bla som vanligt. Men hon sa ”..så jag tror att du vet och känner innerst inne vad du vill”. Hon frågade också varför jag tänker att jag vill amma och jag drog alla argument jag läst om och hon svarade bara att den största risken för Hugo är att jag får en ny förlossningsdepression.

Jag tycker att jag mått så bra på sistone att jag inte riktigt var beredd på det men fick hålla tårarna tillbaks när vi pratade om förra året och min oro att hamna där igen. Blev lite ställd själv av hur känsligt det var. Men sååå skönt att få en sköterska som verkade kunna se vad jag kämpar med och som uppmanade mig att välja det som känns bäst för mig.

 

[Dorinda]

Hade precis BVC på hembesök och pratade amning ganska länge och hon fick väl en känsla av allt jag berättade och frågade rakt ut om jag hade en förlossningsdepression senast och jag svarade att jag hade haft det. Sen bollade vi lite tankar och känslor kring amningen och efter ett tag sa hon att ”Jag tänker att du är mer erfaren nu…” och det knöt sig lite i magen för jag var helt säker på att hon skulle avsluta meningen med att vi säkert kommer få det att funka, om jag bara bla bla som vanligt. Men hon sa ”..så jag tror att du vet och känner innerst inne vad du vill”. Hon frågade också varför jag tänker att jag vill amma och jag drog alla argument jag läst om och hon svarade bara att den största risken för Hugo är att jag får en ny förlossningsdepression.

Jag tycker att jag mått så bra på sistone att jag inte riktigt var beredd på det men fick hålla tårarna tillbaks när vi pratade om förra året och min oro att hamna där igen. Blev lite ställd själv av hur känsligt det var. Men sååå skönt att få en sköterska som verkade kunna se vad jag kämpar med och som uppmanade mig att välja det som känns bäst för mig.

Så skönt! Helt rätt inställning av sköterskan