Vad gör vi? CI *101

[dobbis]

Eh ok... skrev lite med en kompis. Från ingenstans "men godisklubba, du har la skilja föräldrar?”
Jag - ja... vadådå?
Kompisen - nej jag bara undrade. Eller... förresten, varför skildes de?
Jag - vet inte
Kompisen - men säg bara, det är inte så illa
Jag - de är la inte kära i varandra längre
Kompisen - fast det är ju ingen anledning
Jag - men jag vet ju inte, ska jag hitta på något eller?
Kompisen - okej

Ok, så att inte vara kära i varandra längre är ingen anledning till att skiljas? Och vem frågar ens varför någons föräldrar skilt sig? Liksom, på vilket sätt har andra med det att göra? Och dessutom vet inte ens jag själv exakt varför de skildes, och känner inget behov av det heller.

Lite senare:
Kompisen - men din mormor dog nyss va?
Jag - mm
Kompisen - ok, varför dog hon?
Jag - sjuk
Kompisen - aha, vilken sjukdom?
Jag - alltså, varför vill du veta allt detta?
Kompisen - vet inte, asså inte för att vara den som frågar ut folk... men... jag bara undrar
Jag - ok, jag tycker dock du är den som frågar ut folk. I alla fall just nu.
Kompisen - aha.

Alltså, "inte för att vara den som frågar ut folk" nä, inte alls. Du har bara försökt få ur mig detaljerna om mina föräldrars skilsmässa och mormors död
Kan ju tillägga att detta är samma person som tyckte att jag skulle följa med henne och några andra till stan istället för att vara hos mormor på sjukhuset precis innan hon dog...
Ibland undrar jag vad jag har för kompisar... detta kan ju inte vara ett normalt beteende.

DUMPA!!!

 

[Asko]

Visa bifogad fil 31194
Kattskalle blev det i dag

Åh vad häftigt!

Om jag får komma med ett förslag till kråkskallar ser hur häftiga ut som helst tycker jag!
Detta är något som du borde kunna tjäna på tänker jag

 

[Raderad medlem 68338]

Eh ok... skrev lite med en kompis. Från ingenstans "men godisklubba, du har la skilja föräldrar?”
Jag - ja... vadådå?
Kompisen - nej jag bara undrade. Eller... förresten, varför skildes de?
Jag - vet inte
Kompisen - men säg bara, det är inte så illa
Jag - de är la inte kära i varandra längre
Kompisen - fast det är ju ingen anledning
Jag - men jag vet ju inte, ska jag hitta på något eller?
Kompisen - okej

Ok, så att inte vara kära i varandra längre är ingen anledning till att skiljas? Och vem frågar ens varför någons föräldrar skilt sig? Liksom, på vilket sätt har andra med det att göra? Och dessutom vet inte ens jag själv exakt varför de skildes, och känner inget behov av det heller.

Lite senare:
Kompisen - men din mormor dog nyss va?
Jag - mm
Kompisen - ok, varför dog hon?
Jag - sjuk
Kompisen - aha, vilken sjukdom?
Jag - alltså, varför vill du veta allt detta?
Kompisen - vet inte, asså inte för att vara den som frågar ut folk... men... jag bara undrar
Jag - ok, jag tycker dock du är den som frågar ut folk. I alla fall just nu.
Kompisen - aha.

Alltså, "inte för att vara den som frågar ut folk" nä, inte alls. Du har bara försökt få ur mig detaljerna om mina föräldrars skilsmässa och mormors död
Kan ju tillägga att detta är samma person som tyckte att jag skulle följa med henne och några andra till stan istället för att vara hos mormor på sjukhuset precis innan hon dog...
Ibland undrar jag vad jag har för kompisar... detta kan ju inte vara ett normalt beteende.

Men det där är ju ingen kompis? Varför har du kontakt/umgås du med galningen?

 

[Asko]

När man rotar runt i sambon skrivbord efter häftklammrar och hittar en massa gamla kort, pass med kort etc. Varför ser man så ofta ut som massmördare på såna kort?
Jag har ju också haft såna bilder.

Jag ser skitsur ut på mitt id-kort Och så har jag inga glasögon på mig. Jag fattar inte varför man ska se så olik ut sig själv på såna foton

 

[Asko]

Eh ok... skrev lite med en kompis. Från ingenstans "men godisklubba, du har la skilja föräldrar?”
Jag - ja... vadådå?
Kompisen - nej jag bara undrade. Eller... förresten, varför skildes de?
Jag - vet inte
Kompisen - men säg bara, det är inte så illa
Jag - de är la inte kära i varandra längre
Kompisen - fast det är ju ingen anledning
Jag - men jag vet ju inte, ska jag hitta på något eller?
Kompisen - okej

Ok, så att inte vara kära i varandra längre är ingen anledning till att skiljas? Och vem frågar ens varför någons föräldrar skilt sig? Liksom, på vilket sätt har andra med det att göra? Och dessutom vet inte ens jag själv exakt varför de skildes, och känner inget behov av det heller.

Lite senare:
Kompisen - men din mormor dog nyss va?
Jag - mm
Kompisen - ok, varför dog hon?
Jag - sjuk
Kompisen - aha, vilken sjukdom?
Jag - alltså, varför vill du veta allt detta?
Kompisen - vet inte, asså inte för att vara den som frågar ut folk... men... jag bara undrar
Jag - ok, jag tycker dock du är den som frågar ut folk. I alla fall just nu.
Kompisen - aha.

Alltså, "inte för att vara den som frågar ut folk" nä, inte alls. Du har bara försökt få ur mig detaljerna om mina föräldrars skilsmässa och mormors död
Kan ju tillägga att detta är samma person som tyckte att jag skulle följa med henne och några andra till stan istället för att vara hos mormor på sjukhuset precis innan hon dog...
Ibland undrar jag vad jag har för kompisar... detta kan ju inte vara ett normalt beteende.

Om hon ska vara så rak på sak så kan du lika gärna vara rak på sak tillbaka och fråga varför hon är okänslig
Kanske hon inte har någon koll på vad man normalt gör i såna situationer men då borde hon inte ta så illa upp om man säger "Du, nu är du faktiskt okänslig, back off".

Tillägg: Tar hon illa upp, så håller jag med @dobbis

 

[tuaphua]

Eh ok... skrev lite med en kompis. Från ingenstans "men godisklubba, du har la skilja föräldrar?”
Jag - ja... vadådå?
Kompisen - nej jag bara undrade. Eller... förresten, varför skildes de?
Jag - vet inte
Kompisen - men säg bara, det är inte så illa
Jag - de är la inte kära i varandra längre
Kompisen - fast det är ju ingen anledning
Jag - men jag vet ju inte, ska jag hitta på något eller?
Kompisen - okej

Ok, så att inte vara kära i varandra längre är ingen anledning till att skiljas? Och vem frågar ens varför någons föräldrar skilt sig? Liksom, på vilket sätt har andra med det att göra? Och dessutom vet inte ens jag själv exakt varför de skildes, och känner inget behov av det heller.

Lite senare:
Kompisen - men din mormor dog nyss va?
Jag - mm
Kompisen - ok, varför dog hon?
Jag - sjuk
Kompisen - aha, vilken sjukdom?
Jag - alltså, varför vill du veta allt detta?
Kompisen - vet inte, asså inte för att vara den som frågar ut folk... men... jag bara undrar
Jag - ok, jag tycker dock du är den som frågar ut folk. I alla fall just nu.
Kompisen - aha.

Alltså, "inte för att vara den som frågar ut folk" nä, inte alls. Du har bara försökt få ur mig detaljerna om mina föräldrars skilsmässa och mormors död
Kan ju tillägga att detta är samma person som tyckte att jag skulle följa med henne och några andra till stan istället för att vara hos mormor på sjukhuset precis innan hon dog...
Ibland undrar jag vad jag har för kompisar... detta kan ju inte vara ett normalt beteende.

Låter ju rätt märkligt om du frågar mig. Känn in lite liksom..

 

[tuaphua]

Jag ser skitsur ut på mitt id-kort Och så har jag inga glasögon på mig. Jag fattar inte varför man ska se så olik ut sig själv på såna foton

När jag skulle fixa mitt sista pass ösregnade det och blåste satan ute. Jag kom direkt in från det med hår som ömsom stod rätt upp och ömsom låg som på en blöt katt. Sminket var väl inte heller direkt det snyggaste efter det. Men jag var ensam där och blev framropad innan jag hann ta någon lapp. Och framför allt innan jag hunnit justera ngt.
Ser ut som jag bott under en bro typ..

Det innan det var faktiskt halv-ok. Men det innan det så jag ut som en arg, militant pojke.

 

[godisklubba]

DUMPA!!!

& @tornblomma
Jag har övervägt det. Och överväger det fortfarande. Försöker verkligen hålla så lite kontakt som möjligt med henne, men nästan alla våra vänner är gemensamma. Men nästa vecka är det sommarlov och sedan byter jag skola - så då behöver jag inte längre ha någon kontakt med henne alls, de andra kan jag träffa enskilt om jag nu känner behov av det.
Skulle jag "dra igång" något för att helt säga upp kontakten nu är jag rädd för att det skulle bli världens drama och just nu orkar jag bara inte med det.

 

[Kilauea]

Skulle egentligen lagt mig, men tittade på tv och fastnade framför Special victims unit.

 

[godisklubba]

Om hon ska vara så rak på sak så kan du lika gärna vara rak på sak tillbaka och fråga varför hon är okänslig
Kanske hon inte har någon koll på vad man normalt gör i såna situationer men då borde hon inte ta så illa upp om man säger "Du, nu är du faktiskt okänslig, back off".

Tillägg: Tar hon illa upp, så håller jag med @dobbis

Jag är för feg för att gå rakt på sak, hon kommer kontra med något annat och jag kommer inte palla tjafsa tillbaka. Hon är av typen "enveten, jag vet bäst, du vet ingenting och säger inte emot mig, punkt slut" typ.
Hon kan inte några sociala koder... öht. Och förstår verkligen inte när det är läge att stoppa sig själv.
Jag har försökt "lära" henne vissa sociala koder på olika sätt, en gång tex krävde hon att jag och en annan inte fick prata utan henne för att hon kände sig utanför. Sen pratade hon och den tjejen utan mig och när jag försökte förklara att det var märkligt att hon säger åt mig att inte göra saker, för att nästa dag göra samma sak så påstog hon att hon inte hade gjort något fel, alls (och nej, jag har inga problem med att folk pratar utan mig, herregud, jag är upptagen ibland men bara för att jag är upptagen ska ju inte alla andras liv sättas på paus liksom!)

Hon skulle garanterat ta illa upp av en sån kommentar, vet inte ens hur jag kortfattat ska beskriva henne, men typ "jag gör vad jag vill, alla ska vara snälla mot mig men sen beter jag mig hur fasen som helst mot alla andra"

 

[Asko]

Jag är för feg för att gå rakt på sak, hon kommer kontra med något annat och jag kommer inte palla tjafsa tillbaka. Hon är av typen "enveten, jag vet bäst, du vet ingenting och säger inte emot mig, punkt slut" typ.
Hon kan inte några sociala koder... öht. Och förstår verkligen inte när det är läge att stoppa sig själv.
Jag har försökt "lära" henne vissa sociala koder på olika sätt, en gång tex krävde hon att jag och en annan inte fick prata utan henne för att hon kände sig utanför. Sen pratade hon och den tjejen utan mig och när jag försökte förklara att det var märkligt att hon säger åt mig att inte göra saker, för att nästa dag göra samma sak så påstog hon att hon inte hade gjort något fel, alls (och nej, jag har inga problem med att folk pratar utan mig, herregud, jag är upptagen ibland men bara för att jag är upptagen ska ju inte alla andras liv sättas på paus liksom!)

Hon skulle garanterat ta illa upp av en sån kommentar, vet inte ens hur jag kortfattat ska beskriva henne, men typ "jag gör vad jag vill, alla ska vara snälla mot mig men sen beter jag mig hur fasen som helst mot alla andra"

BLÄH jag tål inte såna människor! Då säger jag också DUMPA!! Men jag förstår dig som vill undvika konfrontationer med henne, jag kände någon liknande person en gång... Det blev ett himla liv den gången jag försökte konfrontera henom, jösses Amelia. Idag ser jag bara inlägg på Instagram av denna person, och det räcker!
Låter som en bra plan att undvika kontakt så långt som det går och sedan gå vidare när sommarlovet börjar. Peppa peppa, du behöver aldrig träffa henne igen om någon vecka!

 

[godisklubba]

Låter ju rätt märkligt om du frågar mig. Känn in lite liksom..

Typ så ja! Och ja, minst sagt märkligt.

Men man får la hoppas att hon mognar någon gång, det lär ju bli lite jobbigt i "vuxenvärlden" för henne annars... nu kan hon ju ändå skylla på att hon inte är 18 än, och därmed inte vuxen "på riktigt" (för det är ju kul med vuxenansvar... men bara de roliga delarna! Och hennes föräldrar låter henne ta vuxenansvar... över de roliga delarna)

 

[godisklubba]

BLÄH jag tål inte såna människor! Då säger jag också DUMPA!! Men jag förstår dig som vill undvika konfrontationer med henne, jag kände någon liknande person en gång... Det blev ett himla liv den gången jag försökte konfrontera henom, jösses Amelia. Idag ser jag bara inlägg på Instagram av denna person, och det räcker!
Låter som en bra plan att undvika kontakt så långt som det går och sedan gå vidare när sommarlovet börjar. Peppa peppa, du behöver aldrig träffa henne igen om någon vecka!

Jag tänker skylla ifrån mig på att jag undviker konfrontation för att jag är konflikträdd... dock går min gräns någon stans och då är jag helt plötsligt inte konflikträdd längre (typ när jag blir riktigt förbannad på något)
Jag följer inte ens henne på insta längre, orkade inte med det. Tycker det räcker med att vi ses typ varje dag irl, hon ringer och smsar mig i tid och otid och försöker kontakta mig på diverse sociala medier när hon känner för det... jag hoppas att min plan fungerar, men om den inte gör det, så tror jag att jag skiter i allt och tar bort kontakten även med de andra kompisarna, som egentligen inte gjort något. Det kanske låter grymt elakt, men jag orkar inte med henne och har tappat räkningen på antalet gånger jag haft totala sammanbrott pga hennes sociala icke-förmåga

 

[Asko]

Jag tänker skylla ifrån mig på att jag undviker konfrontation för att jag är konflikträdd... dock går min gräns någon stans och då är jag helt plötsligt inte konflikträdd längre (typ när jag blir riktigt förbannad på något)
Jag följer inte ens henne på insta längre, orkade inte med det. Tycker det räcker med att vi ses typ varje dag irl, hon ringer och smsar mig i tid och otid och försöker kontakta mig på diverse sociala medier... jag hoppas min plan fungerar. Och om den inte gör det, så tror jag att jag skiter i allt och tar bort kontakten även med de andra kompisarna, som egentligen inte gjort något. Det kanske låter grymt elakt, men jag orkar inte med henne och har tappat räkningen på antalet gånger jag haft totala sammanbrott pga hennes sociala icke-förmåga

Jag lade till lite i mitt inlägg du citerade. Som sagt så kände jag en liknande person som var "kompis" med en god vän med mig, bara det att de behandlade min vän som skit ibland. Min vän skrattade mest men jag tror att hen tog illa upp ibland, och den där gången som jag till slut fick nog och försökte säga ifrån (jag är precis som du beskriver, konflikträdd men jag har min gräns) ... Åh jösses, jag har nog inte blivit kallad såna ord innan och efter det Såå förbannad blev den här personen!
Jag fick ge mig efter ett tag, det gick inte att resonera. Undvek för min egen mentala hälsa, och vännen uppskattade det sa de efteråt. Alltid något.

Det som stör mig mest dock ... Min goda vän nämnd ovan drabbades tyvärr av cancer under den här tiden och dog senare av det. Och den här personen började prata online som om de var såå nära varandra efter vännens död osv .. Gud, jag höll på att koka. Känner lite dåligt samvete men det är av andra skäl också.

Såna personer är inte värda att slösa energi på Jag skulle fan inte orka med dagliga samtal! Det räckte med att vi sågs i skolan.

 

[godisklubba]

Jag lade till lite i mitt inlägg du citerade. Som sagt så kände jag en liknande person som var "kompis" med en god vän med mig, bara det att de behandlade min vän som skit ibland. Min vän skrattade mest men jag tror att hen tog illa upp ibland, och den där gången som jag till slut fick nog och försökte säga ifrån (jag är precis som du beskriver, konflikträdd men jag har min gräns) ... Åh jösses, jag har nog inte blivit kallad såna ord innan och efter det Såå förbannad blev den här personen!
Jag fick ge mig efter ett tag, det gick inte att resonera. Undvek för min egen mentala hälsa, och vännen uppskattade det sa de efteråt. Alltid något.

Det som stör mig mest dock ... Min goda vän nämnd ovan drabbades tyvärr av cancer under den här tiden och dog senare av det. Och den här personen började prata online som om de var såå nära varandra efter vännens död osv .. Gud, jag höll på att koka. Känner lite dåligt samvete men det är av andra skäl också.

Såna personer är inte värda att slösa energi på Jag skulle fan inte orka med dagliga samtal! Det räckte med att vi sågs i skolan.

Jo, såg det, redigerade och citerade om mitt inlägg ovanför också
Men jisses...! Att helt plötsligt vara nära någon, hur kan man ens leva med sig själv när man ljuger så mycket? Vissa vill uppenbarligen bara gotta sig i andras dåligheter (påhittat ord, kommer inte på det riktiga). Det är samma sak med en person jag känner, hon mår väldigt psykiskt dåligt (inlagd med tvångsvård på sluten ungdomspsykiatrisk avledning) och folk kom tillbaka till henne för att få massa information precis efter hon blev inlagd på avdelningen. Sedan stack de igen, och skrev att de var så bra vänner med henne och saknade henne och önskade henne allt gott och bla bla bla... jo men tjena!

Håller helt med dig, sånna personer är verkligen inte värda att slösa någon energi på. Men ändå gör jag uppenbarligen det... hehe, antalet gånger jag ignorerat den lite speciella personen/kompisen går inte att räkna. Inte heller antalet gånger hon ringt mig och jag har låtsat att inte se det för att jag inte orkat prata, eller antalet gånger jag skyllt på att jag ska vara med mina kusiner för att jag inte velat ses/prata med henne

 

[myzzan]

Katten väckte mig precis med att spinna mig i örat.och var är katten nu jo hon har gott och lagt sig igen i sin korg

 

[tuaphua]

Har svårt att sova och har nu drabbats av någon makeover-idé. Funderar på hårfärgsbyte. Har haft rött i olika nyanser massa år. Sen lät jag det bli mitt eget, rödblonda. Tycker det har sån icke-färg på ngt vis. Men det har varit skönt att för första gången sen jag var 10 inte behöva färga håret.
Less nu dock.. Så nu funderar jag på om jag ska gå tillbaks till krävande rött eller ha lite ljusare koppar eller rent av tona med mer jordgubbsblont typ..

 

[EmmaBovary]

Suck, kan inte sova. Varit för mycket senaste tiden, i princip varit sjuk hela halvåret, men bältros, luftrörskatarren från helvetet som aldrig ger sig och sen är jag sänkt efter droppet nu. Tror jag är uppe i femton vårdtider det här halvåret. Ställde in en eftersom att det tar så på krafterna att åka fram och tillbaka, borde ta körkort men om man ser på det realistiskt så är jag inte i skick för det nu. Sedan blir jag aldrig klar med slutförandet av min masteruppsats jag jobbat med i hundra år, måste banka in i skallen att jag faktiskt varit sjukt och handledaren sjukskriven större delen av terminen. Som grädden på moset är jag tillsammans med någon som är akademikern jag önskar att jag vore, och det är pinsamt svårt. Sedan är min kropp sliten efter all sjukdom så utan att banta nådde jag under 50 sträcket utan att försöka. Och är livrädd för att det ska trigga igång mitt ätsördatänk när jag blir normal igen

 

[tuaphua]

Suck, kan inte sova. Varit för mycket senaste tiden, i princip varit sjuk hela halvåret, men bältros, luftrörskatarren från helvetet som aldrig ger sig och sen är jag sänkt efter droppet nu. Tror jag är uppe i femton vårdtider det här halvåret. Ställde in en eftersom att det tar så på krafterna att åka fram och tillbaka, borde ta körkort men om man ser på det realistiskt så är jag inte i skick för det nu. Sedan blir jag aldrig klar med slutförandet av min masteruppsats jag jobbat med i hundra år, måste banka in i skallen att jag faktiskt varit sjukt och handledaren sjukskriven större delen av terminen. Som grädden på moset är jag tillsammans med någon som är akademikern jag önskar att jag vore, och det är pinsamt svårt. Sedan är min kropp sliten efter all sjukdom så utan att banta nådde jag under 50 sträcket utan att försöka. Och är livrädd för att det ska trigga igång mitt ätsördatänk när jag blir normal igen

Usch! Hoppas det vänder nu!

 

[athena_arabians]

Eh ok... skrev lite med en kompis. Från ingenstans "men godisklubba, du har la skilja föräldrar?”
Jag - ja... vadådå?
Kompisen - nej jag bara undrade. Eller... förresten, varför skildes de?
Jag - vet inte
Kompisen - men säg bara, det är inte så illa
Jag - de är la inte kära i varandra längre
Kompisen - fast det är ju ingen anledning
Jag - men jag vet ju inte, ska jag hitta på något eller?
Kompisen - okej

Ok, så att inte vara kära i varandra längre är ingen anledning till att skiljas? Och vem frågar ens varför någons föräldrar skilt sig? Liksom, på vilket sätt har andra med det att göra? Och dessutom vet inte ens jag själv exakt varför de skildes, och känner inget behov av det heller.

Lite senare:
Kompisen - men din mormor dog nyss va?
Jag - mm
Kompisen - ok, varför dog hon?
Jag - sjuk
Kompisen - aha, vilken sjukdom?
Jag - alltså, varför vill du veta allt detta?
Kompisen - vet inte, asså inte för att vara den som frågar ut folk... men... jag bara undrar
Jag - ok, jag tycker dock du är den som frågar ut folk. I alla fall just nu.
Kompisen - aha.

Alltså, "inte för att vara den som frågar ut folk" nä, inte alls. Du har bara försökt få ur mig detaljerna om mina föräldrars skilsmässa och mormors död
Kan ju tillägga att detta är samma person som tyckte att jag skulle följa med henne och några andra till stan istället för att vara hos mormor på sjukhuset precis innan hon dog...
Ibland undrar jag vad jag har för kompisar... detta kan ju inte vara ett normalt beteende.

Jag skulle nog nergradera den personen från "vän" till "bekant"...